Förskola i Stuvsta: "Personalen mår inte bra"

Personalen på förskolorna i Flemingsberg och Kästa var först ut med yttra sin kritik mot nedskärningarna i de kommunala förskolorna. Nu sluter förskolan Elden i Stuvsta upp.

  • Publicerad 14:23, 8 feb 2018

Det här är en debattartikel/insändare på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Det ekonomiska läget för Huddinges förskolor är kritiskt. Detta är ett faktum. Vi är väl införstådda med att vår förskola – i likhet med flera andra förskolor i kommunen – tidigare år gått back med miljonbelopp och som en eftereffekt av detta inte får budgeten att fungera och räcka till. Resultatet blir att pengar måste dras av, sparas in eller omplaceras. Även detta ett faktum.

Dock vill vi med detta brev presentera ytterligare några sådana; faktum. Faktum vilka uppstår när pengar dras av, sparas in och omplaceras på ett sådant sätt att såväl förskolans verksamhet som huvudsakliga syfte utan tvekan bör ifrågasättas.

Förskolan är sedan 1998 lagstadgad genom sin egen läroplan (Lpfö98 rev.10). Barnen skall erbjudas en god pedagogisk verksamhet som skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Men, i brist på pengar dras personal in och barngrupper utökas. Pedagoger blir sjuka, drabbas av stress och utbrändhet. Mötestider får slopas, allt som ingår i vårt uppdrag hinns inte med och en del säger upp sig. Vikarier är för dyrt och det måste pusslas och lösas med tider och ordinarie personal som får jobba över. Pedagogerna i förskolan mår inte bra – faktum.

Nästa faktum i detta led blir att barnen påverkas. Inte nog med att lokalerna fylls till bredden och säkerhetsaspekten enbart därav kan ifrågasättas. I och med brist på personal i förhållande till barnantal räknas det fler barn per pedagog. Detta försvårar först och främst det pedagogiska arbetet med fokus på små och meningsfulla del- eller projektgrupper under dagen. Smågrupper där barnen skall ges möjlighet till ett för varje barn meningsfullt utforskande, lekande och lärande. Det är för barnen förskolan finns till. Det är för barnen vi valt det arbete vi valt. Förskolan skall vila på inte bara läroplan, utan också mänskliga rättigheter och Barnkonvention. Men faktum är att vi inte kan utföra vårt arbete varken som det är tänkt eller som vi själva önskar. Önskas en förskola med undervisning och pedagogisk verksamhet, eller kommer verksamheten återgå till en barninstitution grundad i enbart omsorg och förvaring?

Vårdnadshavare känner av, observerar och talar med såväl sina barn som med oss pedagoger. Hur tänker Huddinge kommun vara en attraktiv arbetsgivare och kommun när både personal och snart föräldrar fått nog? Hur kommer detta att påverka vårdnadshavares och anställdas val kring kommunala respektive privata förskolor? Och vad händer med barnen när pedagog efter pedagog försvinner på grund av psykisk ohälsa, sjukdom eller uppsägning?

Det går inte att se på förskolan som siffror och tabeller. Varje barngrupp är unik och varje barn i den befinner sig i en beroendesituation. En beroendesituation gentemot vuxenvärlden. Gentemot de som bestämmer, kommunen och gentemot oss pedagoger. Vi som möter dessa barn varje dag men som inte kan göra mer än vad vi är mäktiga till. Vi pedagoger har valet att söka oss någon annanstans. Det har inte barnen.

Vi måste rädda förskolan. För barnens skull. Det är vårt sista faktum.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.