Extra familj när du bor i kollektivhus

Hämta, lämna, laga mat, skjutsa till träning… Familjen Moore Briones – Eklund bor kollektivt för att få livspusslet att gå ihop. Men utmaningarna för Stockholms kollektivshus är många.

Det börjar mörkna ute när familjen Moore Briones – Eklund kommer hem till Kollektivhusföreningen Södra station och lägenheten på Magnus Ladulåsgatan.

Charlie Moore Eklund, 12, och lillebror Alex, 9, hänger av sig jackorna och letar upp en boll som de börjar sparka lite på i hallen. Mamma Vania Moore Briones går direkt ut i köket och häller upp vin i två glas.

– Så här har vi det varje kväll, säger Vania och skrattar.

– Nej, skämt åsido. Jag har en väninna på besök, hon bor i gästlägenheten som vi har i huset, och jag har lovat henne ett glas vin till middagen.

Middagen serveras måndag till torsdag i de gemensamma lokalerna en trappa ned. Precis som i många andra av Stockholms kollektivhus kretsar mycket av gemenskapen kring de gemensamma måltiderna – som matlaget ansvarar för.

– Jag och min man gör två femtimmarspass i månaden i matlaget och det är verkligen inte mycket, om man tänker på alla andra kvällar då vi går direkt till ett dukat bort.

Men maten är inte allt.

– Vi som bor i huset stöttar varandra på många olika sätt. När barnen var små hjälpte vi varandra med barnpassning, nu utbyter vi tankar kring barnuppfostran. Om man som förälder inte hinner hem i tid någon kväll, så vet man att barnen kan gå ned till matsalen och få middagen där. Och händer det något finns det alltid en vuxen i närheten.

Vania förklarar att kollektivet blivit som en utökad familj – och en äktenskapsräddare.

– Jag och min man hade nog inte varit gifta idag om vi bott någon annan stans. Jag är väldigt social av mig, medan min man vill ha lugn och ro när han kommer hem från jobbet. Han hade nog inte orkat med mig och mitt behov av att prata. Och det behöver han inte heller när vi bor här. Jag går bara ned till matsalen och snackar av mig.

Vania fortsäter:

– Stockholm är väldigt deppigt så här års. Men eftersom vi har våra vänner i huset, behöver vi inte gå någonstans. När barnen var små hände det faktiskt att vi inte gick utanför dörren på en hel helg. Vi gick bara ner till de gemensamma lokalerna, och pysslade, snickrade eller busade i kuddrummet.

Trycket på Stockholms kollektivhus är högt och många vill bli en del av en bogemenskap. Till Kollektivhusföreningen Södra station har 62 familjer anmält intresse.

Men eftersom lägenheterna är bostadsrätter går lägenheterna till högstbjudande.

– Det finns 231 lägenheter i vår föreningen. 63 av dem ligger i samma hus, och det är vi som utgör kollektivhusföreningen. Vi märker att många vill bo här eftersom kvadratmeterpriset i vårt hus är högre än i föreningens andra fastigheter, säger Vania.

När det gäller framtiden för Kollektivhusföreningen Södra station – och övriga kollektivhus i Stockholm – så känner Vania stor tillförsikt.

– Med tanke på hur stort intresset är, finns det ingen risk att kollektivhusen försvinner. Men de lever inte vidare av sig själva, utan det krävs hårt jobb.

På vilket sätt?

– Det krävs en engagerad styrelse och medlemmar som verkligen vill vara en del av gemenskapen. För vår del är det även viktigt med en bra relation till bostadsrättsföreningen, vilket inte är självklart. Vi har en bra relation nu, men har fått jobba för den genom att verkligen vara öppna med vad vi vill och regelbundet bjuda in till middagar och öppet hus.

Det målmedvetna arbetet har gett resultat:

– Tio familjer, som bor i bostadsrättsföreningens andra fastigheter, har gått med i vår kollektivhusförening. Vi hoppas det blir ännu fler.

Vania fortsätter:

– Det är som med kollektivhus som med vilken förening som helst. Det krävs att du engagerar dig, annars så dör föreningen ut.

Fakta:

Utmaningar för kollektivhusen:

Det är inte helt enkelt att få livet i kollektivet att flyta friktionsfritt. Samtidigt bjuder framtiden på en hel del utmaningar också. Vi bad Stockholms kollektivhus att berätta om det som de tror blir de största utmaningarna i framtiden.
1. Omvandlingen till bostadsrätter.
Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter gör att lägenheterna i kollektivhuset köps av personer som inte vill bo kollektivt. När kollektivet hyr kan medlemmarna lägga sin tid på gemensamma aktiviteter, i stället för att ägna sig åt fastighetsskötsel.
2. Skolk från gemensamma aktiviteter. Medlemmar som konsekvent vägrar delta i gemenskapen utgör ett allvarligt inre hot mot kollektivhusföreningen. Därför försöker Stockholms kollektivhus få icke-aktiva familjer att flytta. Däremot är det ingen som uppmanas till flytt då ålder eller sjukdom hindrar hen från att hjälpa till.
3. Bostadsrättsföreningar som vill ta över. Med en bostadsrättsförening som fastighetsägare riskerar kollektivhusföreningen att ständigt behöva kämpa för sin existens. Var ska till exempel matlaget träffas om köket hyrts ut till en förskola?
4. Hög medelålder. Kollektivhusets medlemmar bor kvar, trots att de bara blir äldre och äldre. Det blir allt färre som orkar ta del av det gemensamma arbetet, och till slut finns ingen som orkar sköta kollektivhuset längre.
5. Dålig ekonomi. Många av kollektivhusföreningarnas fastigheter blir bara äldre och äldre, vilket gör dem dyrare att förvalta. Men att ha ett nybygge behöver inte vara bättre, eftersom hyrorna oftast ligger på en högre nivå.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.