DEBATT. Fastighetsägarna: Så slipper vi chockhöjda markhyror

Låt markhyran förändras i takt med konsumentprisindex istället för att göra chockartade uppräkningar. Det skriver Fastighetsägarna inför kvällens beslut i Stockholms kommunfullmäktige.

  • Publicerad 14:37, 12 dec 2016

Det här är en debattartikel/insändare på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

"Tomträttsinstitutet infördes 1907, ursprungligen av bostadssociala skäl och för att underlätta för staden att växa. Bestämmelserna om tomträtt finns i jordabalken och den gällande lagstiftningen är huvudsakligen från 1953. Tomträtt är fortfarande ett verktyg som behövs för stadsutveckling, inte minst för att byggherrar ska kunna få ihop kalkylerna vid byggande av hyresrätter. Men fel utformat riskerar vi motsatt effekt, att tomträttsinstitutet istället blir ännu en faktor som driver på utrotningen av hyresrätter i Stockholms innerstad.

LÄS ÄVEN M: Vi säger nej till höjd markhyra

Stundande omregleringar med kraftigt höjda tomträttsavgälder för flerbostadshus i Stockholm blottar behovet av en modernisering av lagstiftningen. Vi på Fastighetsägarna vill i den här artikeln lyfta fram en aspekt där politikerna faktiskt kan agera omgående, eftersom det finns ett färdigt förslag liggande på regeringskansliet.

Efter ca 10 år av oförändrade avgälder har Stockholms stad nu tagit fram ett nytt förslag för tomträttsavgälder för bland annat flerbostadshus. Som bekant har värdeutvecklingen på den ändliga resursen mark ökat kraftigt under den långa tidsperioden och den justering som nu föreslås blir av förståeliga skäl i många fall rejält kännbar för ägare av flerbostadshus på tomträtt. Fastighetsägarna Stockholm inlämnade ett omfattande remissvar där vi framförde kritik mot bland annat hur avgäldsunderlaget togs fram, nivån på avgäldsräntan och den burdusa infasningen av de nya avgälderna. På några punkter har Stockholms stad backat. Men det räcker inte.

En del i förslaget, som sannolikt kommer att antas av Stockholms kommunfullmäktige den 12 december, är en årlig uppräkning av avgäldsunderlaget, en indexering på två procent per år. Motiveringen lyder ”för att i framtiden jämna ut detta och göra framtida regleringar mindre kännbara”. Om vi bortser från takten på indexeringen så låter detta onekligen aptitligt.

LÄS ÄVEN Nytt förslag på markhyrorna – de är förlorarna

Men munsbiten fastnar i halsen när det i själva verket är så att den föreslagna indexeringen enbart sker vid reglering av avgälden, under ingången avgäldsperiod ligger avgäldsnivån fast. I praktiken innebär den indexering som föreslås att kommunen, Stockholms stad i det här fallet, får ta del av en tvåprocentig höjning för varje år som går vid nya omregleringar, men för den enskilde fastighetsägaren blir det ingen intrappning utan samma  ”chockhöjning” är att vänta vart tionde år, så länge markvärdena fortsätter att stiga.

Poängen med tomträttsinstitutet bygger på att kommun, byggherrar och fastighetsägare tillsammans utvecklar staden. En sådan samverkan kräver förtroende. Förtroende skapas knappast av en lösning som ensidigt gynnar en av aktörerna (i det här fallet kommunen).

Reglerna om tomträttsavgäld har länge kritiserats.  Bland annat för att höjningarna av tomträttsavgälden är svåra att förutse. Till skillnad från föreslagen indexering skulle en stegvis indexering mellan omregleringarna öka förutsägbarheten och dämpa de kraftiga justeringarna vart tionde år. Problemet är att en gradvis intrappning, strider mot lagstiftningen eftersom nuvarande bestämmelser säger att tomträttsavgälden ska vara oförändrad under hela avtalsperioden. En rimlig indexering bör vidare kopplas till KPI, konsumentprisindex. Alla som gör en investering, oavsett om det är en hyresvärd eller en bostadsrättsförening, efterfrågar långsiktiga och stabila spelregler.

Faktum är att det faktiskt är möjligt att relativt snabbt få en förbättring till stånd. Hos justitiedepartementet ligger sedan flera år tillbaka en klar tomträttsutredning (SOU 2012:71) med ett färdigt förslag om en ändring i jordabalken som skulle innebära att avgäldsunderlaget ändras med vissa intervaller, s.k. värderingsintervaller, och däremellan sker en årlig uppräkning med konsumentprisindex. Men i dagsläget verkar det inte finnas politisk vilja att gå vidare med förslaget om indexuppräkning under innevarande avtalsperiod. Det är synd eftersom en indexering skulle modernisera jordabalkens ålderdomliga bestämmelser.

En indexering ger tydligare spelregler, ökade möjligheter att utveckla fastigheter samt bidra till en hög kvalitet i stadsutveckling och i bostadsbestånd. Vi är inne i en intensiv fas av växande städer. Behovet av mer stad har sällan varit större. Många vill bo i hyresrätt. Vi har därför inte råd att låta vettiga förslag samla damm i bokhyllan."
 
 

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.