Jessica Andersson jobbar själv på Danderyds sjukhus och fick nyligen bevittna situationen för kollegorna och patienterna på akuten. Foto: Privat

Skrämmande berättelsen inifrån akuten: "Detta får aldrig bli ett normaltillstånd!"

Jessica Andersson jobbar själv på Danderyds sjukhus och åkte nyligen in på akuten efter ett fall. Där fick hon under 13 timmar bevittna stressade, kissnödiga och hungriga kollegor som rullar ut patienter i hissrummen utan tillsyn. Här är henne berättelse.

  • Publicerad 18:03, 18 jan 2017

Klockan 00:15 har fortfarande ingen läkare dykt upp.

"Kommer strax innan halv fyra fredagen den 13 januari till Danderyds sjukhus. Jag har fått en knäpp i knäet och dråsat i backen. Jag hänvisas till akutmottagningens ortopedsektion. Snart inser jag att detta kommer att bli ett 'studiebesök' där jag kan observera en mycket pressad vårdstyrka med goda intentioner – men med för lite tid, lokaler och personal.

När jag frågar säger sköterskan att det är elva patienter före mig i kön. Jag ber om en pall att lägga upp mitt onda knä på och tjugo minuter senare kommer en undersköterska ilandes och säger att jag ska få lägga mig på en brits med en stödkudde under knäet. Vitala parametrar kontrolleras, personal springer fram och tillbaka ropandes till varandra.

På mottagningen ligger patienter i hisshallen, utan regelrätt tillsyn. Jag hör att endast en läkare finns att tillgå på ortopedakuten under den här tiden. Jag ber om smärtlindring i form av Alvedon, vilket jag också får.

I ett bås ligger jag mellan klockan 15:30 och 20:00, när platsen behövs för ny patient och jag flyttas till korridorplats 5 (utan ringklocka). Då påtalar jag behovet av ytterligare smärtlindring till en stressad stackars syster som springandes fixar och trixar och räddar situationer. Hon stannar inte utan i farten deklarerar hon att hon kommer senare.

LÄS ÄVEN: Larmet från SÖS - Hinner inte ge läkemedel i tid

Jag kan inte annat än observera och hör mycket när jag ligger på britsen och väntar på min tur. Personalen talar med varandra om att de är hungriga och kissnödiga, men att de ibland måste vänta med att se till egna basala behov. Ibland övergår diskussionerna till att likna skämt med allvarliga undertoner.

Snabba matuppehåll synkroniseras med samarbetet kollegor emellan. Jag hör hur nattpersonalen går på sitt pass. Klockan är nu 21:15.

Upplever mig utsatt i korridoren, där jag ligger öppet på min brits med en gul filt över mig. Springet av patienter, personal och anhöriga förefaller aldrig upphöra. Nu har klockan blivit 22:45 och jag vill bara hem. Men jag förstår att personalen prioriterar de allra sjukaste.

Klockan 00:15 har fortfarande ingen läkare dykt upp. Sambon letar upp ett gångbord och hjälper mig till toaletten. Sjuksköterskan berättar för patienter som önskar hjälp att hon är ensam sjuksköterska.

Jag har ont och känner mig lite ledsen – över hur man höjer taket för patientantal och nödöppnar avdelningar. Detta får aldrig bli ett normaltillstånd!

Min sambo har matat mig med choklad och vid 00:43 kommer en läkare. Läkaren ber om en ”second opinion” och ska återkomma. Väntar. Klockan 01:15, en undersköterska kommer in och undrar om jag önskar något. Vilken klippa! Stressad men bjuder på sig själv. Jag önskar och får en kopp kaffe, hon lyser upp när vi småpratar i en minut, innan hon jagar vidare. Röntgen väntar, jag ber om Alvedon som jag sväljer ner med kaffet. Vaktmästaren skjutsar mig.

LÄS ÄVEN: Därför är det kris på SÖS-akuten

Väl tillbaka väntar jag på nytt och klockan 03:30 kommer två läkare som berättar att röntgen inte visade på någon fraktur eller ledbandsskada men att man inte kan utesluta meniskskada. Jag uppmanas vara observant på huggande smärta. Tackar för mig, blir transporterad hem av trött sambo som väntat med mig hela natten.

Diagnos: Urledvridning av vänster knä som kommit i rätt läge av sig själv i samma stund ”knäppet” kändes. Alvedon, vila, värme. På måndag är det jobb som väntar"

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.