Kerold Klang minns hur det var en gång för längesedan när det levde otäcka vidunder i Fredhällsparken. Kanske. Foto: Karin Nilsson / Kerold Klang

KEROLD KLANG: "Historien om ormen i Fredhällsparken var fake news"

Fake news och alternativa sanningar är inget nytt. Vår Stockholmskännare Kerold Klang minns en hiskelig upplevelse på Kungsholmen...

  • Publicerad 10:51, 22 mar 2017

Plaskdammen i Fredhällsparken. Man går förbi den vintertorrlagda poolen en dag och blir en aning besviken. Ombyggnaden härom året har förvandlat dess romantiska lilla avrinningsdamm till ett par okänsliga betongbassänger med räcken. Tråkigt att entreprenören inte ville prestera något mindre brutalt och att beställaren inte brydde sig.

Men man kommer också att tänka på det där med Fredhällsormen.

Det är barndom, funkishusen utefter Adlerbethsgatan lyser milt i efterkrigssolen och Fredhällsparken är en oändlig grässtäpp med ett eget hav, en jätteplaskdamm. På stäppen runt den grunda oceanen vilar rader av hemmamammor som stickar, syr eller läser veckotidningen, barnen plaskar. Jag är en av dem.

Vi småttingar lekte hellre i den lilla avrinningsdammen för att slippa stöket bland de stora barnen i stora dammen. Därifrån till vår damm rann en minibäck med ett mikrovattenfall omgiven av buskiga buskar som silade det infallande solljuset. Dammvattnet var varmt, på den solmålade ytan saxade långbenta skräddarinsekter, under ytan tumlade dykarskalbaggar som vingliga torpeder. Pilträdens fallna blad blev till segelskutor vi sett i Tranebergssundet och sjöslag anordnades.

Extradammen flöt in i en trolsk ormbunkeomgiven stengrotta som förde vattnet under gatan och vidare i en bäckfåra ned till Mälaren. En dag ligger något mellan de våta stenarna i grottmynningen. Blankt, gult med svarta fläckar. Vi knattar ser en exotisk orm, sådana vi sett i djurböcker.

Den ligger stilla, kanske är den död, kanske sover den. Ingen vågar sig fram.

Ryktet går i parken, det blir en halv förmiddag med skräckblandad förtjusning på behörigt avstånd från reptilen innan tjejbebbarna unisont börjar skrika fegisar och hetsar en darrande killknatte att våga vada ut och lösa mysteriet genom att väcka reptilen. Vi andra tar skydd.

Stor besvikelse, Midgårdsormen visar sig vara ett par våta och hoprullade leopardmönstrade, så kallade Tarzanbadbyxor. Tydligen blev händelsen en del av yttersta Kungsholmens moderna mytologi, för genom decennierna har det stötts på jämnåriga som säger de var med och djuret verkligt och dels folk som genom åren hört ryktet att grotthålet vid Fredhälls plaskdamm en tid huserat en tropisk orm.

Men nu kan det alltså avslöjas: historien om den fläckiga ormen var fake news som kom att bli en alternativ sanning i Freddan och Krillan. Byxtapparen skulle bara veta vilken myt han gav upphov till, den där dagen 1954. Men vad vore världen utan fantasier? Platt som en plaskdamm.

LÄS MER AV KEROLD KLANG

Unique Selling Point: Bayonneskinka under golvet

I juletid får Det Mörka Livet en sorts guldkant

"Nobelstiftelsen placerar en bensindunk i en rokokosalong"

Se upp! "Utveckling" kan vara fikonspråk för "rivning"

Nya hotell Haymarket på Hötorget kan göra "Fulcity" gott

"På Östermalmsgatan vilar en blodig historia"

"Vi har snott färjorna på Riddarfjärden från New York!"

ormgrop. Platsen i Fredhällsparken där dammen med den ryktesomsusade ormgrottan fanns. Foto: Kerold Klang

Ormtider. Kåsören, till vänster, med kompisen Anders vid Fredhällsparkens plaskdamm och tiden för reptiluppståndelsen. Foto: Christine Klang

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.