Kerold Klang om en skola som inte längre finns. Foto: Karin Nilsson/Kerold Klang

Kerold Klang: "Jag behövde aldrig bränna ned plugget. Skolan revs ändå"

Det var en av innerstans mest anonyma skolor, belägen på en plats som få besökt eller tänkt på, och med ett märkligt namn som ännu färre lyckats lägga på minnet. Läs Kerold Klang om HALSNS.

  • Publicerad 19:00, 19 nov 2016

Jag behövde aldrig bränna ned plugget. Skolan revs ändå. Men jag fick vänta i trettio år. Lite i skymundan från Valhallavägens gatutrafik försvann förra månaden en av innerstans kanske mest anonyma skolor, belägen på en plats som få besökt eller tänkt på, och med ett märkligt namn som ännu färre lyckats lägga på minnet.

Skolan kallades HALSNS. En förkortning för Högre Allmänna Läroverket Statens Normalskola, med adress nordöstra hörnet av Lidingövägen.

LÄS ÄVEN Se upp! "Utveckling" kan vara fikonspråk för "rivning"

Inbäddad i grönska och inklämd på en t-tomt mellan Generalstabens gamla stall, Musikhögskolans runda borg och militärens kasernområde syntes knappt något av skolkomplexet från Valhallavägen. En smal stig kantad av flermeterhöga syréner ledde från gatan upp till lärosätet på sin flacka kulle. Ett läsår var jag en av de 1 768 eleverna i den här dolda skolan.

Byta skola kan vara en jobbig omställning. För egen del blev bytet en tidsresa med spårvagn 4 från den tunga artonhundratalsmiljön i Matteus skolas murriga fästning, till luftighet och känslan av ljusnade framtid.

LÄS ÄVEN Upplev Slussens okända strömmar innan de är borta

HALSNS hade bara femton år på nacken –nydoften satt kvar– och var sålunda en modernistiskt skapelse från 1950 i gult tegel med balustrader och klassrum runt en kongresshallstor ljusgård.

Skolans jätteaula, som med fördel kunnat tjänstgöra som biograf och en klassisk anatomisk teater bidrog till en sorts universitetskänsla. 

Skolornas sociala umgängesformer skilde sig också åt. Om alla slog alla på käften under rasterna i Matteus – vilket en upprörd press rapporterade om– så riktades bus och mobbing på HALSNS mer mot lärarna. Tydligen ägde eleverna på Östermalm störst självförtroende.

LÄS ÄVEN "Vi har snott färjorna på Riddarfjärden från New York!"

Dock kom ingen ny elev undan en sorts nollning light där äldre elever lät de yngre löpa gatlopp till knuffar och krokben. Urgamla rektor C tittade på och skrattade gott, med sin fäbless för kamratuppfostran hade han passat bättre som chef för ett internat.

Vanan hos en del elever och lärare att tilltala med efternamn gillade jag däremot, man kände sig vuxnare.

HALSNS lades ned 1971. Därefter flyttade delar av Östermalms gymnasium in och 1977 blev skolbyggnaden annex till Musikhögskolan. I oktober föll huset.

Men någon tår fäller jag knappt och Stockholms stadsbild kommer heller inte sakna skolan som aldrig syntes, trots att arkitekten Paul Hedqvist var berömd pappa även till Bromma flygplats, DN-skrapan, studentskrapan och västerbron.

Men visst är det kapitalförstöring att slå bästa femtiotalsmodernistiska design och kvalitet i bitar. Det kommer vi inte ifrån.

Mixad skola. Blandningen av undervisningsformer gav HALSNS en sorts universitetsatmosfär. Skolkatalog från 1965. Foto: Kerold Klang

Skolavslutning. Norra flygeln ensam på skolplatsen i väntan på grävskoporna. Foto: Kerold Klang

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.