Ibland kan vi faktiskt inte ana vad som hände sedan

Ibland händer det faktiskt. Ibland är det omöjligt att gissa vad som hände sedan. Det är alldeles, alldeles underbart.

  • Publicerad 06:48, 13 okt 2017

Det här är en krönika på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens.

”Valen hoppar – då gör pojken supermissen.”

"Lade ut samma bild – bortsett från en detalj. Hundratusentals garvar åt den högra bilden.”

Vi lever i klickbetestiden. De dinglar där framför oss och trots att vi vet att de bara är gjorda av gummi och att det väntar en vass krok där under kan vi inte låta bli att hugga. Så vi trycker på länken, läser, blir besvikna på oss själva och sedan gnäller vi i kommentarsfältet. Tidningar, tv och vi. Allt i en symbios och givetvis är ingen utan skuld. Den första stenen kan aldrig kastas trots att det är många som försöker. Inte minst mot tidningarna. Sanningen är dock lika enkel som brutal. Om vi inte klickade skulle det inte skrivas.

Vi på den här tidningen vet också hur det fungerar. VAD som fungerar.
”Den här kommer att läsas”, kan vi säga.
”Den här kommer att klickas.”

Det ingår i vårt uppdrag att få er att vilja läsa, men vår frihet är ändå stor jämfört med många kollegor eller konkurrenter. Vi ska också informera om sådant som inte river upp himlen och då kan vi skriva om en skomakare som ”bara” gjort sitt jobb i årtionden. Då är det så underbart när ni överraskar oss.

För vad var det som hände egentligen med Andreas Lahdosson? Helt plötsligt rusade berättelsen om honom över internet. Ni kunde inte sluta uttrycka er beundran för honom och hans gärning. Det var hjärtan, det var likes, det var hundratals kommentarer och alla var positiva. Positiva. Sådant händer så sällan att det är värt att uppmärksamma det när så sker.

För en gångs skull kunde vi verkligen inte ana vad som skulle hända. Jag tänker även på artikeln om Chieflands återuppståndelse som ståtar på vår topplista över mest läst texter trots att den inte innehöll något sensationellt, fantastiskt eller upprörande. Det gör mig glad.

Vi kommer givetvis alltid söka efter berättelsen som överraskar mer än något annat. Den som höjer ögonbryn och får blodet att koka, men det känns fint att kunna konstatera att ibland ska man som skomakare bara bli vid sin läst och jobba med att skriva goda texter och inte göra det krångligare än så.

Att våga

Det krävs mod för att jaga efter sin dröm. Det var häftigt att läsa om Katarina Granström i förra numret. Hon som lånat 400 000 och åkt till Schweiz för att bli en mästare på att baka. Jag håller tummarna.

Käjk

På min Instagram har jag en hashtag som heter Käjk. Det är svengelska. Det står för Cake. Jag älskar nämligen Cake. Bakverk. Så jag hade faktiskt koll på Katarina innan vi skrev om henne, då jag följer henne på Instagram.

Burr

Är man så förälskad i käjk som jag är så gäller det att försöka hålla igång lite också och nu är det slut på löpträningen. Jag klarar helt enkelt inte av kylan så nu blir det uteslutande gymmet. Blää för höst och vinter.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Det räcker inte att polisen ser den skyldige i ögonen

Krönika Råder tvivel ska rätten fria, så är det. Men ibland undrar man.torsdag 7/12 21:51

Som en boll kommer jag tillbaks till dig

Krönika En studsboll av gummisnoddar. Ibland vill man bara skriva om en studsboll av gummisnoddar. Så det var det jag gjorde.fredag 1/12 15:00

Den långa vägen bakom priset

Krönika För några dagar sedan vann jag utmärkelsen Årets Superföretagare i regionen Stockholm Nord. Ett ärofyllt pris som jag tog emot med den person jag älskar mest, min sexåriga son. Men innan jag berättar...tisdag 21/11 10:48

Om vi lyssnar noga kan #metoo förändra vår värld

Krönika #Metoo är ett vrål. Vi måste lyssna. Vi måste lära.fredag 3/11 11:57

Ibland kan vi faktiskt inte ana vad som hände sedan

Krönika Ibland händer det faktiskt. Ibland är det omöjligt att gissa vad som hände sedan. Det är alldeles, alldeles underbart.fredag 13/10 6:48

Vi och dom i klassrummet

Krönika Rasten är slut. Ytterkläder hängs upp på krokar och ytterskor kastas hastigt av.torsdag 5/10 19:26

Jag är en man – som hatar män

Krönika Jag är en man som hatar män. Får jag skriva så?fredag 22/9 6:15

På E18 är det bara jag som är perfekt

Krönika Åh, E18. Du laglösa land.torsdag 14/9 8:16

Nej, vi berättar inte var – det skulle slå för hårt

Krönika Varför berättar du inte?, säger en upprörd man i telefon. Han är inte ensam. Många vill veta vilken snusk-restaurangen är som vi skrev om förra veckan.lördag 2/9 9:42