Snodd. Ibland behöver en skribent skriva om något så larvigt som en boll av gummisnoddar. Foto: Daniel Sjöberg

Som en boll kommer jag tillbaks till dig

En studsboll av gummisnoddar. Ibland vill man bara skriva om en studsboll av gummisnoddar. Så det var det jag gjorde.

  • Publicerad 15:00, 1 dec 2017

Det här är en krönika på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens.

I vårt förråd på redaktionen står en låda med gummisnoddar. Jag gissar att den typen finns på de flesta kontor. Har alltid gjort det. Jag vet inte om den någonsin kommer till användning. Om någon vid något tillfälle någon gång i tiden ställt sig upp och frågat:

– Är det någon som har en gummisnodd? Jag har ett stort behov av en gummisnodd just nu.

Ja, en gång kanske. Men nu?

Saxar efterfrågas. Pennor kan saknas. Gem givetvis och mer än något annat hålslagare samt häftapparat. Jag har varit på många arbetsplatser där häftapparater laddade med häftklamrar är värda sin vikt i guld. Ungefär som cigaretter i alla fängelsefilmer du någonsin sett.

Men gummisnoddar? Vem jobbar med gummisnoddar nuförtiden?

När jag såg lådan stå där mindes jag hur jag satt som prao på ett kontor utan något som helst att göra en gång för länge sedan. Så som det väl ofta kan bli för praoelever. Jag började göra en studsboll. Den växte och växte. Samtidigt som jag inte hade något jobb nådde arbetet med gummisnoddsbollen aldrig vägs ände. Till slut var den så stor att min praotid var över.

Jag tror inte att jag fick med mig något hem från just det där ”jobbet”, förutom gummisnoddsbollen då. Tillåt mig tvivla på om någon någonsin saknade snoddarna, men om så var fallet ber jag om ursäkt nu för jag antar att jag, rent tekniskt, faktiskt snodde dem.

Här är det i alla fall ingen som har efterfrågat dem. Den boll jag gjorde, ni ser den på bilden ovanför, är visserligen betydligt mindre än den jag gjorde där och då, men det är inte alls omöjligt att den kommer att växa. Nu har jag inga planer på att lämna den här redaktionen den närmaste tiden och jag kan inte heller klaga på att det saknas jobb. Till exempel satt jag och svettades över den här krönikan länge och väl.

Svårt att tro, jag vet.

Egentligen borde den handlat om något annat. Något viktigare, men det har varit en slitsam vecka. Inte minst psykiskt och jag behövde lätta upp mig själv lite. Så det fick bli en text om en boll av gummisnoddar.

Metoo

Hur jobbigt det än är att läsa alla historier och hur jobbigt det än kan vara att rannsaka sig själv, måste vi lyssna. Kalla det en revolution om ni vill, det enda som är säkert är att vi aldrig får återvända till där vi nyss var.

Alla modiga kvinnor

Att berätta sanningar är tufft. Särskilt om den sanningen kommer påverka andra människor negativt. Det krävs mod för att kliva fram även om det är i text och anonymt. Faktiskt. Pröva själv får du se.

Trötta motståndare

Vi behöver inte nämna några namn, men har ni hängt med så har ni inte kunnat undgå männen som känner ett behov av att förminska, smutsa ner och överrösta de som nu till slut har fått en rejäl megafon.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Det räcker inte att polisen ser den skyldige i ögonen

Krönika Råder tvivel ska rätten fria, så är det. Men ibland undrar man.torsdag 7/12 21:51

Som en boll kommer jag tillbaks till dig

Krönika En studsboll av gummisnoddar. Ibland vill man bara skriva om en studsboll av gummisnoddar. Så det var det jag gjorde.fredag 1/12 15:00

Den långa vägen bakom priset

Krönika För några dagar sedan vann jag utmärkelsen Årets Superföretagare i regionen Stockholm Nord. Ett ärofyllt pris som jag tog emot med den person jag älskar mest, min sexåriga son. Men innan jag berättar...tisdag 21/11 10:48

Om vi lyssnar noga kan #metoo förändra vår värld

Krönika #Metoo är ett vrål. Vi måste lyssna. Vi måste lära.fredag 3/11 11:57

Ibland kan vi faktiskt inte ana vad som hände sedan

Krönika Ibland händer det faktiskt. Ibland är det omöjligt att gissa vad som hände sedan. Det är alldeles, alldeles underbart.fredag 13/10 6:48

Vi och dom i klassrummet

Krönika Rasten är slut. Ytterkläder hängs upp på krokar och ytterskor kastas hastigt av.torsdag 5/10 19:26

Jag är en man – som hatar män

Krönika Jag är en man som hatar män. Får jag skriva så?fredag 22/9 6:15

På E18 är det bara jag som är perfekt

Krönika Åh, E18. Du laglösa land.torsdag 14/9 8:16

Nej, vi berättar inte var – det skulle slå för hårt

Krönika Varför berättar du inte?, säger en upprörd man i telefon. Han är inte ensam. Många vill veta vilken snusk-restaurangen är som vi skrev om förra veckan.lördag 2/9 9:42