Mårten Westberg

Efter 40 år som löpare, 25 år som tränare och 2,5 år som ordförande bytte Mårten ut Fredrikshof på Östermalm mot Akalla och mötte helt nya möjligheter.

Från fest till test på tolv timmar

  • Publicerad 20:37, 4 dec 2017
  • Vill du mig något? Skicka gärna ett mejl.

Det här är ett blogginlägg på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens.

Kl två i lördags natt stoppade diskplockaren på Anchor bar mig från att göra en stagedive från scenen. Han tog tag i mig och sa ”du blir utkastad direkt”.

Jag var på vippen att förklara för honom att:

- det passar mig bra. Jag är 56 år och skulle se det som en merit att ha blivit utkastad från Anchor bar.

Tolv timmar senare springer jag finalen i Tensta Rinkeby Grass Run. Från fest till test på tolv timmar, hur seriöst låter det?

Poängen är att det inte ÄR seriöst. Att tävla i löpning är en lek.

Det fanns en tid då jag såg ”seriöst” på de tävlingar jag sprang. Det sorgliga är att den seriositeten förhindrade mig från två saker:

  1. Att ha så kul som jag skulle kunnat ha.
  2. Att prestera så bra som jag hade kunnat göra.

Att ha kul handlar ju till stor del om att vara i nuet.  I lördags var det här AC/DC-cover-bandet jäkligt bra! Gittarist-trollet ägde i sin engelska skolgosse-klädsel, sångaren var som Dave Evans och jag och mina medelålders kompisar hade fantastiskt kul bland en massa rockare i svart läder och brottarlinnen på en pub som jag normalt ALDRIG skulle sätta min fot på.

Om jag hade ägnat en tanke på hur det här skulle påverka mitt lopp imorgon, då hade jag inte haft en tiondel så kul.

…och redan ett par hundra lopp in i min väldigt långa löparkarriär insåg jag att ju mer jag har tänkt på en tävling, desto större risk att jag spände mig och fick stryk av löpare som jag borde kunnat springa ifrån. Att prestera i idrott handlar ju också till stor del om att vara i nuet.

Poängen med att berätta om den avbrutna stagediven är att den förklarar hur mycket jag tänkte på söndagens lopp.

Inte ett dugg. Inte skuggan av en tanke.

och så snart startskottet gick var varje spår av 18 timmars oavbrutet festande puts väck.

Därför gick det bra. Så bra som det nu kan göra för en gammal gubbe vars personliga rekord alla sattes i slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet.

Roligast av allt var nog att få stryk av Ali.   Han låg taktiskt i rygg på mig tills den sista kilometern började. Då drog han ifrån en centimeter åt gången.  Det var ungdom, talang och väldigt mycket vilja.

Inget gör en gammal tränarjävel så glad som att få stryk av en sån kille!

Tre vinnare i Tensta Rinkeby Grass Run finalen 2017
Tre vinnare i Tensta Rinkeby Grass Run finalen 2017

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.