Mårten Westberg

Efter 40 år som löpare, 25 år som tränare och 2,5 år som ordförande bytte Mårten ut Fredrikshof på Östermalm mot Akalla och mötte helt nya möjligheter.

Jag klarade mig!

  • Publicerad 10:50, 21 nov 2017
  • Vill du mig något? Skicka gärna ett mejl.

Det här är ett blogginlägg på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens.

Snö! 

Härligt! Jag klarade mig! 

Om Tensta och Rinkeby vore en drink så skulle den bestå till 40 procent av ”Sverige” medan de övriga 60 procenten skulle bestå av 40 olika ingredienser.

Att nå fram med löpningens glada budskap är inte alltid självklart och enkelt i en miljö där 90 procent är födda i ett annat land.  Oftast en muslimsk del av Afrika eller Mellanöstern.

Värderingsmässigt har de gjort den längsta resa man kan göra.  Värderingsmässigt den längsta resa som går att göra i världenFrån beslutsfattande baserat på Tro och Tradition
Till beslutsfattande baserat på Vetenskap och praktik. 

Från att jobba för att försörja sig och familjen
Till att jobba för att göra nytta och självförverkliga sig. 

Mycket av den retorik som fungerar jättebra på Östermalm faller platt på marken här.  Jag brukar till exempel prata alldeles för mycket om behovet av att skapa hjärtkapacitet under tonåren när kroppen byggs om.

En sak som går hem är utmaningar, helst med pengar som belöning.  En gammal gubbe i grått skägg som erbjuder 100 kr till den som slår honom på ett varv runt Spånga IP.
- Det går hem bättre här än på Östermalm.

Senast jag förlorade en hundring så var det en av våra andra standard-utmaningar.  Det gällde att komma före Abdihakim till andra sidan av en fotbollsplan.  Abdihakim startade ett par meter framför tonårningarna men sprang baklänges.  Han är fruktansvärt snabb, Abdihakim!  Det här har vi gjort kanske trettio gånger, men den här gången var Mehedi någon meter före. Då fick jag pröjsa.

Men nu gällde det mig och den där utmaningen på 400m.  Abdirachid var uppenbarligen alldeles för snabb, så jag ökade oddsen.

”OK, 100 på ett varv eller 500 på fem varv”.

Han gick på det. Fem varv är 2000m.
- Ingen femtonårig fotbollsspelare slår mig på två kilometer, tänkte jag.
Det funkade i för sig. Han hängde med i 1,5 varv i 3:30/km innan han släppte. Då slappnade jag av och sänkte farten, men med 300m kvar så upptäckte jag att han var på väg ikapp!

Sen har Abdirachid kommit tillbaka. Varje torsdag är en ny pärs.  Senast drog han iväg och ledde klart efter ett varv. Jag kom ikapp efter drygt två varv men sen hängde han med tills det var 1,5 varv kvar.  Ännu en gång spurtade han starkt på sista varvet och var bara ett par sekunder efter mig in på upploppet.

På torsdag hade jag fått åka till träningen med 500kr i fickan…men nu kommer snön!

Jag har klarat mig!

Abdirachid har inte en chans på 2 km skidåkning, eller…?

 

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.