Nu kommer kärnvapenattacken – i kulturen

Ökade spänningar mellan öst och väst. Nukleärt vapenskrammel i Nordkorea. Vi trodde att kalla kriget var över. Men allt tyder på att kärnvapen är på gång att göra comeback i kulturen.

  • Publicerad 09:00, 23 sep 2017

Lana Del Ray skräms av Nordkoreas på sitt nya hyllade album. Och Armémuseum bygger en Berlinmur för att påminna om en tid vi alla trodde var överspelad. Även om det skärpta säkerhetspolitiska världsläget inte slagit igenom på bred kulturell front, så börjar det mullra vid horisonten.

Bland annat med discodunk och ”partyhits om nukleär förödelse” på Armémuseums kommande klubbkväll Kalla kriget, där gästerna delas upp i öst och väst och Fredrik Strage ska spela tidstypiska danshits om tredje världskriget.

Läs mer Museum fixar kärnvapenfest, bygger egen Berlinmur

– Som läget är nu känns vår fest kusligt aktuell. Vi pratar i dag om atomkrig på ett sätt som vi inte gjort på många år, förklarar Titti Mattson på Armémuseum.

En som redan har koll är kulturjournalisten Mattias Berg. När president Obama besökte Stockholm 2013 upptäckte Berg att mannen med väskan, en officer med kärnvapenkoderna i en portfölj, inte är en kliché ur 80-talets filmer. Utan det är en verklig person som alltid är presidenten i hasorna.

Hans efterforskningar resulterade 2014 i boken ”Dödens triumf”, en thriller om globalt nukleärt krig.

– Kärnvapen har varit en otroligt bortglömd fråga och jag är inte ett dugg förvånad över att den nu poppat upp till ytan. Speciellt i Sverige har vi inte varit intresserade, säger Mattias Berg.

Mayaindianer och zombier tog över popkulturen

Inom popukulturen har vi sedan kalla kriget tog slut i början av 90-talet haft annat att oroa oss över. Är det inte utomjordingar och zombier så är det pandemier, miljön och Mayafolkets profetior. När nu kärnvapen gör comeback på löpsedlarna tror Berg att det blir en annan framtoning än förr.

– Ända från 50-talet sågs den högteknologiska atomåldern som något kittlande och sexigt. Undergångsstämningen kommer nu att betonas på ett sätt man inte gjorde förr. Ska Trump eller Nordkorea trycka på knappen först – det är inte lika sexigt.

I sci-fi- och prepperförfattaren Lars Wilderängs senaste bok ”Höstsol” dyker kärnvapnen upp redan i första kapitlet.

– Det här hotet är reellt, det är inte zombier, och i Nordkorea har vi en total galning. Men han är inte en konkret hot mot Sverige, vilket Ryssland är. Och det är klart att det kommer att avspeglas i kulturen. Men det återstår att se vilken vinkling det får. Kultursnobbarna kommer säkert att köra ”oj oj oj kärnvapen är fruktansvärt, nej till dem”. Men det som säljer är romance och deckare, säger Lars Wilderäng.

Vill inte romantisera järnridån

Simona Ahrnstedt är en av Sveriges största romanceförfattare. Hon tror inte att kalla kriget 2.0 kommer att leta sig in i hennes genre. För i bistra tider vill folk ha lyckliga slut. Inte mänsklighetens utplåning.

En historisk romans i till exempel DDR-miljö, för att knyta an till samtiden som Armémuseum gör, är inte heller aktuellt för Ahrnstedt.

– Jag är född i Tjeckoslovakien, ett land som påverkades av kalla kriget och järnridån. Så jag vill inte romantisera den tiden.

Gray Munthe: Nu görs undergångsfilmer

Emma Gray Munthe. Foto: Kiki Beije

Filmkritikern Emma Gray Munthe spår att kärnvapnens comeback kommer att märkas på vita duken: ”film speglar alltid det som händer”.

– I år gick ”American assassin” på bio. Den är gammeldags och luktar Reagan-era-direkt-till-video. Old school dumpatriotism och flaggviftande, ryskt plutonium på vift och manliga män som fixar biffen. Det kommer att bli mer av det.

Har vi inte blivit mätta på apokalypsfilmer?

– Behovet av apokalyps är störst när vi är som räddast. Jag tror att det finns en massa undergångsfilmer som produceras i detta nu, där klimatförändringar och irrationella ledare lett till ödelagda städer och död. Och definitivt filmer där kärnvapen spelar en stor roll. Just för att det är ett så reellt hot bli det inte en undergång i mängden.  

Hur har det här skildrats i filmhistorien?

– På 50-talet ledde skräcken till massor av filmer om muterade djur. Jättespindlar, jätteödlor, jättemyror, jättevadsomhelst. Det tycker man är gulligt idag men skräcken var på riktigt. Hotet har oftast skildrats som något som avvärjs av en helyllekille i sista sekund, snarare än något mörkt om atomvinter.

Strage: Kärnvapen är ett sexigt ämne

Fredrik Strage. Foto: Rasmus Elfton

Musikjournalisten Fredrik Strage har inte märkt någon atomhajp. Än. ”Det är bara Lana Del Ray som sjunger att hon är rädd för Nordkorea”.

– Hur många låtar görs det ens om krig på ett fetischistiskt sätt idag? För när Sisters of Mercy i ”Dominion” (1987) sjunger ”Mother Russia rain down” är det inte bara hemskt.

Varför tror du att det är så?

– Det har känts så abstrakt så länge. Vi har knappt tänkt på det under de 25 år som gått sedan kalla kriget tog slut. Jag var mer rädd 1994 än nu, då fransmännen började provspränga. Stureplans-krögare hällde ut franskt rödvin och folk började säga latte istället för café au lait i protest. Inte ens den värsta psykopaten tror att det går att kriga med kärnvapen. Inte ens Kim Jong-Un. Alla vet hur det slutar. Det läskiga är om Nordkoreas regim faller och vapnen sprids till terrorister. I och för sig sa man det om Ryssland också, och än så länge har inga terrorister smällt av en. Men det har gjorts fantastiska thrillers om det.

Tror du kärnvapnen blir hetare i rocken framöver?

– Jag hoppas verkligen det. Det är ett kul ämne. Eller, kul och kul. Sexigt.

Röstlund: Hellre missiler på topplistan än i skyn

Christoffer Röstlund Jonsson. Foto: Sacharias Källdén

Reagan. DDR. MAD. ICBM. Overkill. Warszawapakten. Och så stjärnornas krig – inte filmen. Ja, för de födda på 90-talet och framåt är mycket av det här googlekrävande gallimatias. Då jag växte upp och blev tonåring på 80-talet, var det vardag i nyheterna.

Jag minns rädslan; den barnsliga oförståelsen inför världsledare redo att utplåna planeten. Jag lärde mig aldrig älska bomben (hello Dr. Strangelove). Men jag lärde mig älska all den kultur som längtan efter nedrustning gav upphov till.

”The road warrior” såg jag om och om igen på piratkopierad VHS, och jag satt uppe om nätterna för att se Nuclear Assaults lågbudgetvideos på MTV. Skräppockets om nukleära överlevare plöjde jag i rasande fart. Allt det här har satt outplånliga spår i min kulturkonsumtion.

Nu har kärnvapnen gjort comeback på löpsedlarna. Och musik, film och böcker ser ut att följa efter. Okej, erkännes: vi är tidiga med att trycka på trendknappen. Men jag hoppas att vårt hajpfinger i luften ger oss rätt. För även om det suger att vara rädd, så kan kulturens roll vara att varna, få oss att tänka om, byta riktning. Hellre att missilerna kritar streck på topplistorna och vita duken, än över skyn.

Lyssna på 10 kärnvapenhits

Fredrik Strage har valt ut tio nukleära låtar att fördjupa sig i. Du hittar spellistan på Spotify här.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.