”Alla elever har rätt till att få läxhjälp av skolan”

Nästan hälften av niorna som gick ut nian i Rinkebyskolan blev inte behöriga till gymnasieskolornas nationella program. Samtidigt visar Stiftelsen läxhjälpens siffror att de elever som får läxhjälp höjer sina betyg. Men vems ansvar är det att ge läxhjälp till elever? Ska man som förälder betala för läxhjälpen? Vem har råd med det?

-Desayunar. Reflexiv eller icke-reflexiv, frågar läxhjälparen Quena Serou.

– Reflexiv, svarar någon.

Innan Quena hinner rätta till reagerar en kille tre stolar bort.

–Vad säger du? Det är inte reflexiv.

Det är ungdomsnätverket Megafonen som håller läxhjälp. Ute upplever Stockholm sitt värsta snökaos på länge. Men inne i det lilla fönsterlösa huset i innegården på Trondheimsgatan i Husby märks nästan inget av det. Bara när dörren öppnas drar kall luft igenom lokalen och snötäckta elever droppar in.

Nästan alla trängs vid det avlånga bordet som går längs ena väggen; åtta grundskoleelever, åttor och nior och två läxhjälpare. I ena bordsändan sitter Quena Serou med fyra killar och pluggar spanska.

En annan läxhjälpare, Kumar, växlar mellan en kille som skriver en text på engelska om raplegenden Tupac och ett annat gäng som gör matte.

Vid ett litet mindre bord tvärs över sitter Bana Bisrat och filar på en argumenterande text om böne-    utrop. En annan kille pluggar franska.

– En av våra läxhjälpare fastnat i snön. Annars brukar vi ha tre läxhjälpare med olika specialområden så att vi kan täcka behoven, berättar Isseyas Debesay, en av initiativtagarna till läxhjälpkvällarna.   

Det hela började med Goda cirkeln, en liten läxhjälpgrupp som Isseyas och några andra vänner från orten startade.  Men ganska snart insåg de att behovet var stort och de behövde uppbackning.

– Nu när läxhjälpen är del av Megafonen så är vi starkare och förutom att hjälpa eleverna så kan vi också lyfta fråga om skolorna genom att ordna debatter, säger Isseyas Debesay.

Kiarash Taghavi Awal, 15 år, är en av killarna som tagit hit sig trots snökaoset för att träna på spanskan. Han går nian i Ärvingeskolan och har varit med i läxhjälpen i fyra veckor. Han kommer hit för att bli bättre berättar han.

  Så är det med de flesta som kommer efter skoltid. Här kan man göra läxorna och göra sina betyg bättre, säger Kiarash.

Han är nöjd med lärarna i sin skola. De försöker så gott de kan. Ibland kan man sitta extra med läraren. Men inte alltid, berättar han.

Isseyas Debesay håller med om att lärarna gör sitt bästa men tycker ändå att läxhjälp är skolans ansvar.

  Vi är inte lösningen. Vi är ett komplement. Men när man kollar resultatet för skolorna i vårt område känns det som om skolan och politikerna lämnat ansvaret från sig, menar Isseyas.

Atusa Rezai, en annan av organisatörerna bakom Megafonens läxhjälp tycker att läxorna skapar klyftor.

– Barn till föräldrar med akademisk bakgrund  har en mycket bättre utgångsläge. Medan för andra barn blir läxor ännu ett problem, säger Atusa.

Isseyas tycker RUT-avdraget för läxhjälp skapar ännu mer ojämlika villkor.

– Säg att RUT-avdraget är en lina som man firar ner för att få upp folk. Men den når bara de som är höst upp. Inte dem längst ner som alla andra står på.

Både Isseyas och Atusa vill se en skolpolitik där läxhjälpen inkluderas under skoltid.

De får medhåll av Melody Farshin som också är engagerad i läxhjälpen.

– Alla har rätt till läxhjälp. Få in den i skolsystemet, eller ännu bättre, mer hjälp direkt på lektionstid så man effektiviserar de timmar eleverna går i skolan. Många elever ger upp om ett ämne när de hamnar efter på grund av prestationsångest. Med bättre förutsättningar och resurser ska ingen behöva hamna efter, säger Melody.               

I Tensta håller Mohamud Kulmiye, som själv är förälder, läxhjälp tillsammans med organisationen Life. Han tycker att ansvaret för att eleverna ska göra läxorna ligger främst hos föräldrarna.

– Det låter hårt kanske. Men skaffar man barn så ska man ta ansvar också. Annars får man låta bli, säger Mahmoud.

Samtidigt ser han att många föräldrar inte har den kunskapen eller tiden som behövs för att hjälpa barnen. Då måste samhället se frivilligarbete som en tillgång och stärka och premiera den.

– Folk lägger tid och energi för att hjälpa, utan någon ersättning. Det är vår moral som driver oss, inte pengar, säger Mahmoud Kulmiye.

För gänget bakom Megafonen är läxhjälpen mer än bara läxor.

– Våra läxhjälpare är unga med liknande bakgrund som eleverna. De blir förebilder och studievägledare för eleverna, säger Atuza Rezai.

– Jag ser Megafonen som ett plattform där vi både driver sociala verksamheter som läxhjälp och skapar medvetenhet kring frågorna. För vi kan inte acceptera att hälften av eleverna i våra skolor inte får behörighet till nationella programmen. Det måste bli en ändring på, säger Isseyas Debesay.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.