2025 bor 50 000 i Enköping

Enköping växer explosionsartat. Det innebär möjligheter och svårigheter. – Vi måste gå från division tre till elitserien i vår egen organisation och det är inte bara lätt, säger kommunstyrelsens ordförande Helena Proos (S).

  • Publicerad 09:55, 6 jul 2017

Det finns ett antal surdegar i den här stan

Det märks att Enköping blir större. Det är nästan svårt att runda ett hörn utan att ramla in i ett bygge.

– Det finns jättemånga anledningar till att det är så. Det är svårare att få bostäder till rimliga priser i Stockholm. Enköping ligger väldigt nära. Vi hade dessutom ganska snabbt tillgång till byggbar mark, säger Helena Proos.

Något som innebar utmaningar. Det märktes inte minst när SKL för ett par månader sedan presenterade sitt Nöjd Kund Index som visade att Enköping låg sist. Det berodde främst på frågan om bygglov. Nu menar den politiska ledningen att organisationen är på plats sedan en bra tid tillbaka och att man nu klarar de ständigt strömmande förfrågningarna.

– Just nu bygger vi ifatt och då måste man se prognoserna. Tjänstemännen sitter och ringer runt till byggbolagen. Tidigare sa man att vi skulle vara 50 000 invånare 2030. Nu ser vi att vi kommer att nå det 2025 redan. Byggbolagen räknar med att färdigställa 1 000 lägenheter per år istället för de 350 det länge planerades för, säger kommunstyrelsens vice ordförande Anders Wikman (NE).

Han påpekar samtidigt att prognoser är prognoser och att luttrade tjänstemän snarare menar att det handlar om 600–700 lägenheter per år. Ändå en fördubbling mot det planerade.

– Vi måste bygga ett samhälle istället för hus. Hur bygger vi ett 24/7-samhälle så att det inte bara blir ett bostadsområde? Att vi handlar här, går på bio där och lämnar på förskolan där? säger Helena Proos.

Som någon som kommer utifrån upplever jag att det råder ganska mycket missnöje med politiken i kommunen? Att det är fel på det mesta?

– Jag tror att du har väldigt rätt i det. Det har funnits och finns fortfarande, även om det håller på att hanteras, ett antal surdegar här i stan. När man möter politiker från andra delar av landet och pratar om de stora frågorna där. Då är det skolan, köerna till förskolan och så vidare. Här är det surdegarna som är politiken. Stattomten är politiken, något som har pågått i femton år. Det är klart att det sätter sina spår i det allmänna tänkandet och vi har haft flera sådana frågor, inte bara Stattomten, som förtjänt eller oförtjänt har fått sätta den politiska agendan. De här tre, fyra surdegarna, som har funnits så länge, har blivit synonymt med politiken, ­säger Anders Wikman.

Svårigheterna till trots. Att växa är givetvis i grunden positivt.

– Att vara en tillväxtkommun är positivt för då är man med på en förändringsresa. En kommun som tar steget in i framtiden. Om man är en kommun som minskar måste man klara av ekonomin utifrån perspektivet bevarande. Vi måste tänka utveckling. Vi har inte råd eller tid att göra som vi alltid har gjort, säger Proos.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Zombies jagar i Fjärdhundra

Nyheter Ibland kan det vara svårt att få fart på benen i löpspåret. För den som har en zombie i hasorna lär problemet snart vara löst. Som i Fjärdhundra till exempel.fredag 22/9 8:30