60 magdansare från hela världen intar Söder

En undanskuffad men kraftfull subkultur som knyter samman kvinnor över hela världen. Magdansen har fått en oförtjänt plats i periferin, enligt magdansproffset Sabriye Tekbilek. Men det blir det ändring på nu.

  • Publicerad 09:30, 25 mar 2018

En snygg lagom avklädd tjej i dräkt som dansar förföriskt. Det är en vanlig association för många när de hör ordet "magdans". Men inget kunde vara mer fel, enligt Sabriye Tekbilek.

– Magdans handlar om att visa dansarens hela känslospektrum. Man kan uttrycka ilska eller sorg, likväl som sensualitet. Ur ett rent feministiskt perspektiv är det ett sätt att ta plats och äga sin egen kropp.

Kolla in historiska rummen i Medborgarhuset

Folkoperan första anhalt

Sabriye är en av få professionella magdansöser i Sverige. När hon inte turnerar världen runt och uppträder på festivaler, leder hon danskurser på Södermalm. Om bara en vecka ska hon, tillsammans med åtta av sina elever, ge sig iväg på turné runtom i Europa – som en del av en ensemble med 60 magdansare från olika delar av världen.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

I år är det nämligen 50 år sedan Bal Anat, världens äldsta, fortfarande spelade magdansshow, sattes upp av "den amerikanska magdansens urmoder": Jamila Salimpour. Under ledning av hennes dotter, Suhaila Salimpour, ska föreställningen nu få en chans att möta 2000-talets publik i Sverige. Och Europapremiären, den sker på Folkoperan.

– Det är där vi vill vara, det känns rätt. Vi behöver en stor scen och de har tagit emot oss med varm hand, säger Sabriye.

Kraftfullt kvinnonätverk

Ülkü Holago, en av dansarna, menar att det finns en viktig poäng med att flytta magdansen in i det mer finkulturella rummet.

– Precis som andra dansformer, som flamenco och streetdance, tagit sig in på större scener, vill vi också att magdansen tar plats. Även om magdansen verkar lite vid sidan om den övriga dansvärlden i Sverige, så ska man komma ihåg att det finns ett oerhört stort och starkt världsomspännande, kvinnodominerat nätverk, där olika tekniker och förgreningar utvecklats under lång tid, säger hon och fortsätter:

– Kvinnan har en väldigt kraftfull roll, de stjärndesigners i Kairo och Istanbul som tar fram dräkterna är samtliga kvinnor och de riktigt stora stjärnorna är 65-åriga damer med egna entourage av ett tjugotal män omkring dem. De har en enorm status.

Se när knarkskeppet körs bort från Årstaviken

Från Skype-rep till premiär

Dansare från länder som Chile, Taipei, Belgien och Sverige har under våren repeterat föreställningen på varsitt håll, delvis via Skype. Nästa vecka har de tre dagar på sig att repetera tillsammans IRL – innan det är dags att inta scenen på Folkoperan 1 april.

– Jag vill att fler ska få uppleva den magi och glädje som den här uttrycksformen ger. Om vi dessutom får en ny publik att intressera sig för mellanöstern och dess kultur, då har vi nått vårt mål, säger Sabriye Tekbilek.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

För första gången i Sverige

Magdansshowen Bal Anat kallas för världens äldsta och fortfarande spelade magdansshow och uppfördes för 50 år sedan under ledning av Jamilia Salimpour, som gick bort i december 2017.

Under 2018 sätter hennes dotter, Suhaila Salimpour, upp moderns föreställning. Dansare från länder som Ryssland, Chile och USA har gjort audition online, innan 60 valts ut. De har sedan repeterat föreställningen via Skype.

Föreställningen har premiär på Folkoperan 1 april och ger sig sedan ut i Europa. I Sverige arrangeras showen av svensk-turkisk-amerikanska Sabriye Tekbilek, världskänd magdansös med den egna dansskolan Danskollektivet på Södermalm.

Föreställningen visar flera olika folkdansstilar från Mellanöstern, Turkiet och Nordafrika i kombination med nyare dansuttryck baserade på Jamila och hennes dotter Suhaila Salimpours egna studier av konst och kulturliv från regionen.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.