Foto: Lotten Engbom

Anthonys föräldrar: Orosanmälningarna bryter ner oss

Ännu en anmälan. Ännu en gång förhör. Ännu en gång: kamp. Autistiske Anthonys föräldrar har ledsnat. Nu vill de berätta om hur en orosanmälan påverkar deras familj och få till en diskussion i frågan.

  • Publicerad 19:06, 1 nov 2017

Anthony Levin är 15 år gammal och autistisk och går i nian på Strix, en fristående del av Hammarbacksskolan i Vallentuna. Familjen berättar att hela Anthonys skolgång har varit kantad av problem.

Det började redan 2012. En första orosanmälan, från skolan han gick på då, kom för att de inte lyckades få iväg honom till skolan.

– I stället för att prata med familjen anmälde de, säger pappa Håkan.

– Vi försökte få iväg honom men det var inte lätt, säger mamma Sofie.

Det blev tre orosanmälningar då. Socialtjänstens sedvanliga granskning ledde till ett omhändertagande med stöd av LVU. Händelsen satte spår i hela familjen.

– De tog honom direkt från skolan. Första månaden fick vi inte träffa honom alls eller ens prata i telefon. Då mådde han jättedåligt. Det var fruktansvärt, i och med att han har särskilda behov har vi varit extremt tighta, säger Sofie.

– Han har fortfarande inte bearbetat det, han är rädd för att hamna på familjehem och han har inte sovit borta sedan dess.

Diagnostiserades vid sju års ålder

Anthony diagnostiserades som autistisk i sjuårsåldern. Sofie hade dock anat något redan när han var två år.

– Jag bromsade då, jag ville inte se det, säger Håkan och tillägger:

– Det var jobbigt att få höra det. Men vi visste att det var någonting, så jag tyckte också att det var en lättnad.

Nu menar föräldrarna att de har det stabilt på hemmafronten; de två, Anthony och lillebror. Men i skolan är det fortfarande stökigt, och de orosanmälningar som görs där går ut över familjen anser de.

Orosanmälan

"Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa." Läs mer om orosanmälan här

Fakta: Socialstyrelsen

Anthony har gått i Hammarbacksskolan i ett år. Redan efter två veckor kom första orosanmälningen. Sofie och Håkan fick sitta i polisförhör.

– Man trodde inte att det var sant. Vi blir synade under lupp här hemma, när det egentligen är ett skolproblem. Man har ingenting att sätta emot som förälder, säger Håkan och tillägger:

– De har brutit ner oss under åren, med alla möten. Det har inte lett till något.

Rev tre ur personalen

För några veckor sedan blev tre ur personalen rivna av Anthony under en och samma vecka. Då isolerades han till resurscentrum nere i Vallentuna centrum.

– Först fick han inte gå i matsalen. Jag förstår inte varför de inte vågar ta honom dit. Han har aldrig någonsin gått på någon annan elev, säger Sofie.

– Han är utåtagerande, han snurrar och vrider på andras händer när han blir stressad.

Sofie och Håkan upplever att det inte finns tillräcklig kompetens på autismområdet i kommunen och skolan.

– Skolan klarade inte av problemet, och då orosanmäler de och det öppnas utredning på Anthony, säger Håkan och tillägger:

– Problemet som jag ser det är att de som är chefer inte har tid att sätta sig in i de här ärendena. Det finns ingen riktig insyn.

Förstår att man känner sig granskad

Men hur går det egentligen till när kommunen fått en orosanmälan? Carolina Olsson, verksamhetschef på barn- och familjeenheten på socialtjänsten, berättar.

– När det kommer in en anmälan till oss har vi två veckor på oss att titta på den, och avgöra om det går inom vårt uppdrag, om det är en familj med barn som behöver vårt stöd.

– Då får vi bara kontakta den berörda familjen och den som anmält. Sen kan man besluta om man inleder utredning eller inte.

Varför är det bra med orosanmälningar?

– Det är vårt sätt att få in information. Det är jätteviktigt att de som ser barn som far illa eller har behov av stöd anmäler. Alla som träffar barn i sitt yrke har en anmälningsskyldighet, de är enligt lag skyldiga att göra en orosanmälan när de misstänker att ett barn är i behov av stöd.

Finns det något som är mindre bra?

– Det är svårt att svara på rent generellt. Men jag upplever inte att vi får in väldigt mycket okynnesanmälare. Jag upplever att det vi får in är från folk som uppmärksammat att någon behöver titta lite på det här barnets situation. Vårt huvudsyfte är att förbättra situationen till det här barnet och familjen.

Kan du förstå den här familjen som känner att problemen är i skolan, men att de blir granskade?

– Jag tänker att vem som helst som skulle bli ett föremål för en socialutredning skulle känna sig granskad. Jag kan absolut ha förståelse för att man upplever att man känner sig granskad. Det är en balansgång hela tiden från vår sida, men vi måste alltid ta det säkra före det osäkra. Vi måste alltid titta på en orosanmälan som kommer in, om det kan vara något barn som far illa.

Har ni tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningar, som till exempel autism?

– Dels har vi en LSS-enhet, som bara jobbar med de här diagnoserna, när vi behöva en specialkompetens inom just funktionsnedsättning. För oss är det också viktigt att alla barn utreds på samma sätt, säger Carolina Olsson.

Carina Forsmans, rektor på särskolan vid Hammarbacksskolan anser att också skolan har en stor kunskap för barn med olika funktionsnedsättningar.

– Personalen hos oss har en bred kompetens att möta elever inom det neuropsykiatriska spektrat. Vi har låg personalomsättning vilket i sin tur bidrar till att personalen haft möjlighet att bygga upp ett bra samarbete och kompetens inom personalgruppen.

Hon menar också att de alltid har en långsiktig plan för skolans elever, som sedan bryts ner i delmål.

"Familjer kan krascha"

Familjen har valt att gå ut öppet med problemen för att deras situation ska ordna upp sig och att de vill berätta för andra vad en ororsanmälan leder till för dem, i praktiken.

– Vi vill att det ska komma ut i ljuset så att man får slut på onödiga orosanmälningar. För familjer som ändå kämpar extra kan en orosanmälan få dem att krascha istället.

– Vi vill ha strukturen runt honom, med skolan och ledsagare. Skolan är en så stor del, säger Sofie.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Hans udda uthyrningsobjektet: Bastu på hjul

Nyheter "Tagit med den till jobbet" En vedeldad bastu på hjul – det var vad Vallentunabon Axel Törnlöv köpte för två år sedan. Dels för att kunna basta med familjen var som helst och nu även hyra ut.tisdag 21/11 16:32

Hotell säljer ut sina rum: "Städning och möbler ingår"

Nyheter "Ett nytt sätt att köpa" Sugen på att bli hotellägare, lite som i Monopol? Då har du inte chansen. Däremot kan du bli ägare av ett rum i ett hotell, i Fågelsången.tisdag 21/11 16:19