”Det behövs en haverikommission”

Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge menar att de gjort vad den ska för den pappa som i förra veckans Södra Sidan berättade att hans son saknat en skolplats under vårterminen. Pappan är långt ifrån ensam om sin upplevelse, menar Jiang Millington på nätverket Barn i behov.

  • Publicerad 15:28, 18 jun 2015

I förra numret av Södra Sidan berättade Claudio Rubiño om problemet med att få en skolplats till sin tioåriga son Sebastian. Hans son har diagnoserna adhd och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och är i behov av särskilt stöd i skolan. Men under våren har sonen bara fått gå i skolan en timme i veckan, enligt pappan. Och först i höst kommer han få en plats i skolan.

Frågan är hur det har kunnat bli så här.

– Jag kan inte uttala mig om ärenden på individnivå, men vad jag kan se har vi gjort det som åligger oss inom skoluppdraget, säger Kerstin Gelfgren, grundskolechef i Huddinge kommun.

Men varför har det tagit sådan tid att ge honom en skolplats?

– Jag har fått uppgifter om att det har funnits åtgärder för det enskilda barnets skolgång men jag kan inte lämna ut individuella insatser för ett enskilt barn, säger hon.

Generellt tycker hon att Huddinge kommun har en bra beredskap för att möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Men kan inte säga hur vanligt det är att barn har långvariga perioder av skolfrånvaro.

– Sedan är det ju rektorn som är ansvarig för att barnen ska få det stöd de behöver, säger hon.

Faller mellan stolarna

Claudio Rubiño berättade även frustrerat om hur han blivit bollad fram och tillbaka mellan olika enheter. Jiang Millington på Barn i behov, ett nätverk för föräldrar till barn med funktionshinder, menar att det är väldigt vanligt att föräldrar som söker stöd åt sitt barn får höra av hemkommunen att problemet inte ligger på deras bord. Hon har själv en dotter som inte har kunnat gå i skolan på nästan 1,5 år.

– Det är oerhört vanligt. Det kom en ny skollag 2010 som är väldigt visionär. Där står att alla barn ska få plats. Man pratar om en inkluderande skolgång. Men menar med det att alla barn ska gå i samma skola och inte att skolan ska anpassas efter barnens behov. Barnen slås ut och de alternativa lösningarna, som till exempel de särskilda undervisningsgrupperna, läggs ner, säger hon.

Behöver kartläggas

Hon menar att en haverikommission måste tillsättas.

– Man skulle behöva kartlägga hur många det handlar om och om det finns något samband. För det vet vi att det finns. Vi vet att barn med adhd och autism är överrepresenterade. Det handlar om strukturell diskriminering, säger hon.

Få får rätt hjälp

Drygt nio av tio tillfrågade föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar svarar att deras barn har behov av särskilt stöd för att klara undervisningsmålen, men att det oftast inte ges på rätt sätt eller helt uteblir, enligt en undersökning från intresseorganisationen Riksförbundet Attention.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.