Foto: Claudio Britos

Efter Fittjarättegången: "Så tar vi tillbaka vårt centrum"

Mediebilden av Fittja blir allt mörkare. Många boende har tappat hoppet. ”Riv hela Fittja, det är enda lösningen”, säger en 35-årig kvinna. Men områdesutvecklaren Parvaneh Sharafi tror på en nystart. ”Vi ska ta tillbaka centrum”, säger hon.

  • Publicerad 13:41, 18 jan 2018

Riv Fittja. Jämna alltihop med marken. Den som tror att det fortfarande finns hopp måste ha en allvarlig hjärnskada.

Fittja i januari 2018. Olustkänslan efter rättegången, där fem unga knarklangare från området friades från anklagelserna om gruppvåldtäkt, hänger sig kvar.

Ska man låtsas som att allt är normalt nu? Business as usual?

De frisläppta killarna är tillbaka utanför Lidl, där drogförsäljningen fortsätter som vanligt. En ny demonstration mot våldtäkter planeras i  Fittja denna lördag. Och Fittjaborna är splittrade. En del utgår från att killarna har gjort det som de anklagas för.

– Något har blivit fel i grunden. På vår tid visste föräldrarna vad uppfostran var. Ingen tillät sånt här. Inte ungdomarna heller. Om våldtäkten hade skett på min tid, då hade killarna inte levt, säger en kvinna i 35-årsåldern som bott hela sitt liv i Fittja.

Men samma argument används av killarna själva – och många av deras kompisar – för att förklara varför de är orättvist uthängda.

– Alla här känner dem sedan de var barn. Vi vet att de inte skulle göra en sån grej. De har lite heder i sig. De har ju föräldrar. Ingen skulle umgås med dem om de hade gjort det, säger en ung man, stammis på Ungdomens hus.

En av de äldre förebilderna i området ser det som en självklarhet:

– Hade det varit en riktig våldtäkt, då hade killarna inte bott kvar, säger han.

LÄS MER: Fittjabor oroliga efter våldtäktsdomen

Vändpunkt. "När biblioteket tvingades stänga på grund av knarkhandeln förra året, då fick jag nog", säger Parvaneh Sharafi. Foto: Claudio Britos

Parvaneh Sharafi, kommunens områdesutvecklare, ber om ursäkt för stöket inne på hennes lilla arbetsrum i medborgarkontoret i  Fittja centrum. Nyinköpta, hopfällbara bord och stolar trängs längs väggarna. De är en del i hennes plan för att vända utvecklingen och ”ta tillbaka centrum”, som hon säger.

Parvaneh Sharafi tycker att det som beskrivs i våldtäktsmålet är fruktansvärt. Men hon känner sig ändå kluven till att demonstranter från hela Stockholm åker just till Fittja för att manifestera.

– Det blir ett skuldbeläggande av Fittja som gör mig irriterad. Det är som att hela Fittja anklagas. Tidigare har det skett liknande våldtäkter vid Stureplan. Varför demonstrerade man inte där?

Parvaneh Sharafi tycker inte att utvecklingen i Fittja är nattsvart. Inte alls. Andelen som jobbar – förvärvsfrekvensen – har ökat mest i Fittja av Botkyrkas alla stadsdelar och allt fler ungdomar går vidare till gymnasiet.

– När jag började här år 2000 fanns det inte mycket framtidstro. Idag sitter vi och planerar för ett Fittja som kommer att vara något helt annat om 20 år. Jag tror verkligen på Fittja, säger hon.

”Kriminella tar mer plats”

– Men vi har en stor utmaning: den kriminella världen, som blivit ett sätt att försörja sig och få makt. Där har vi inte lyckats. Det finns en känsla att de kriminella krafterna tar mer och mer plats.

Är det så? Tar kriminaliteten över i Fittja?

– Jag vet inte. Den har i alla fall blivit synligare. Tidigare sysslade de kriminella med andra slags brott. ”Ungdomar här avskyr narkotika”, sa man när jag kom hit. Det har förändrats. Och ska du sälja narkotika, då måste du vara synlig. Därför påverkar det området mer, säger Parvaneh Sharafi.

Alla i Fittja vet vad det handlar om. Alla pratar om det. Men uppgivenheten är stor.

– Du kan inte gå och handla på Lidl utan att de här killarna står i vägen för dig. De avgör vem som passerar eller inte. Och polisen gör absolut ingenting, säger en äldre man ilsket.

– Hela centrum luktar hasch. Det blir en vanesak. Ingen vill bo i den här vardagen, men ingen vågar säga ifrån. Ibland ser man bråk som spårar ur. Det är när någon har försökt säga till dem, berättar en kvinna på besök i mataffären.

– Vi bor på en soptipp. Det är som Baltimore i ”The Wire”. Eller värre, säger hennes tjejkompis.

Den 35-åriga kvinnan, som tycker att föräldrarna har förlorat greppet, minns hur fint området var i hennes barndom. Sedan flera år tillbaka letar hon lägenhet någon annan stans.

– Riv Fittja. Jämna alltihop med marken. Den som tror att det fortfarande finns hopp måste ha en allvarlig hjärnskada. Kommunen? De planterar några blommor, som knarkhandlarna sen fimpar sina jointar och pissar på, säger hon.

Inte rädd. "Kommunen kan skapa ramarna. Men det är Fittjaborna som måste våga sätta reglerna och visa vad de inte accepterar", säger Parvaneh Sharafi, områdesutvecklare. Foto: Claudio Britos

Något måste hända. Parvaneh Sharafi på medborgarkontoret vet det. För henne kom droppen förra året när biblioteket tvingades stänga för att knarkhandeln hade flyttat in i bibliotekets trappuppgång.

– Då tänkte jag: Nu är det nog. Det här kan samhället inte acceptera. Det behövs en nysatsning. Vi måste mobilisera de goda krafterna och ta tillbaka Fittja. Och civilsamhället måste vara med och göra det, säger hon.

Tomma ord? Tandlöst pepptalk från en tjänsteman utan verklig makt? Inte säkert. Satsningen har redan börjat märkas i centrum. Och det kommer mer.

Med hjälp av hastigt sökta, statliga projektpengar lyckades Parvaneh Sharafi snabbt ordna ett pärlband av offentliga aktiviteter i Fittja centrum under november och december: kulturkvällar och julmarknad tillsammans med föreningslivet, luciatåg med elever från Fittjaskolan.

– Jag är inte naiv. Ungdomarna som säljer skräms inte bort av det här. Men även en poesiafton på 45 minuter eller några luciasånger gör skillnad. Den som kommer in här för att handla får en annan bild, säger hon.

Enkla saker med symbolisk betydelse. För att ingjuta mod i Fittjaborna. I höstas började Parvaneh och en kollega ställa sig ute i centrumgången varannan torsdag, något tiotal meter från knarkhandeln, för att prata med folk och bjuda på fika.

– För mig handlar det om att visa: Jag är inte rädd. Jag kan stå där. Vi kan använda det offentliga rummet.

Till våren ska de hopfällbara stolarna och borden packas upp. Parvaneh tänker flytta ut diskussionerna på Fittja torg och ordna mobila medborgarmöten.

– Kommunen kan skapa ramarna. Men det är de som bor här som äger Fittja. Jag har respekt för deras rädsla. Men det är Fittjaborna som måste våga sätta reglerna och visa vad de inte accepterar.

LÄS MER: Fittjas kvinnor gör trappen tryggare

Kommunen? De planterar några blommor, som knarkhandlarna sen fimpar sina jointar och pissar på.

100 procent. "Alla våra medlemmar säger samma sak: den enda lösningen är att vi får en polisstation i Fittja", säger Moataz Tawfik på Botkyrka Volontärcenter. Foto: Claudio Britos

Grundproblemet är att folk inte litar på samhället, menar Parvaneh. Just därför är den här våldtäktsdomen så sorglig. Tilltron gröps ur, avstånden växer. – Folk tänker ännu mer: ”Varför ska jag vittna om de i alla fall blir friade?”

Den enda lösningen är att vi får en polisstation i Fittja. 100 procent tycker samma sak.

– Men jag tror att det går att vända. Jag skulle vilja att fler från kommunen kommer hit, ställer sig i centrum och tar plats. Det skapar tillit, säger hon.

Parvanehs plan innehåller mycket annat som ännu inte fått konkret form: hon vill ha en yrkesskola för ungdomar i samarbete med bostadsbolagen. Hon vill ge stadsdelens ungdomar inflytande, med pengar och verklig makt.

Hon ritar en skiss på ett papper: Kanske 15 procent av ungdomarna står nere i centrum, gissar hon. Kanske 15 procent till som sitter hemma och som inte mår bra.

– Men resten av ungdomarna, de 70 procent som klarar sig bra, de syns inte. Om vi blir bättre på att lyfta dem, då får man inte bara den mörka bilden, säger Parvaneh.

LÄS MER: 12-åringarna i Fittja säger ifrån – så får vi bort kriminaliteten

I en föreningslokal ett stenkast från centrum uppe på Krögarvägen bjuder Moataz Tawfik på kaffe. Han är ordförande i Botkyrka volontärcenter, en av de aktiva föreningar som Parvaneh Sharafi samarbetar med.

Hans förening ordnar sysselsättning åt kvinnor som annars bara skulle sitta hemma. Han organiserar badminton, fotboll och basket för barn och ungdomar på sommarloven nere på Fittja äng.

– Vi var med på julmarknaden i centrum och kommer att göra fler kulturaftnar där vi bjuder på mat och visar upp hantverk. Allt sånt är bra.

– Men även om vi har aktiviteter 365 dagar om året tror jag faktiskt inte att det hjälper mot knarkhandeln, säger han.

Moataz vet hur hans föreningsmedlemmar ser på problemet.

– Den enda lösningen är att vi får en polisstation i Fittja. 100 procent tycker samma sak. Föreningslivet har en roll, men de kan inte göra allt. Polisen måste vara nyckeln.

LÄS MER: Kameror ska flytta på langarna i Botkyrka

Väntar. Yilmaz Zengin, föreståndare för Ungdomens hus, vill att kommunen flyttar ut mycket mer av sina jobbprojekt till Fittja. ”De som står i centrum har fastnat i sin bubbla. Ingen sträcker ut handen till dem idag”, säger en av ungdomarna. Foto: Claudio Britos

Lite senare på kvällen fylls Ungdomens hus på med unga killar. Här pratar killarna om en helt annan slags lösning: jobb. – De som står i centrum har fastnat i sin bubbla. ”De tror att de äger centrum”, säger folk. Men de måste försvara sitt levebröd. De har inga vägar ut. Ingen sträcker ut handen till dem, säger en av besökarna.

Jag vill inte att mitt område, där jag har bott i hela mitt liv, ska identifieras med fem, sex puckon.

Yilmaz Zengin, föreståndaren, saknar de ambitiösa satsningar på sysselsättning för unga i Fittja som han själv var med om att bygga upp för 15 år sedan, men som till stor del har försvunnit.

– Vi på Ungdomens hus jobbar varje dag med att hjälpa de unga att komma vidare. Men fritidsverksamhet är inte lösningen. Man måste på allvar öppna vägar för de unga in på arbetsmarknaden, säger Yilmaz.

Parvaneh Sharafi på medborgarkontoret håller helt med:

– Avux (Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen) måste bli en del av den dagliga verksamheten på Ungdomens hus. Det räcker inte att de kommer dit en gång i veckan, tycker hon.

Yilmaz Zengin vill inget hellre.

– Om nu ungdomarna inte åker till Avux i Tumba, då borde istället Avux komma hit, där ungdomarna finns varje dag. Vi har perfekta lokaler. De behöver inte betala ett öre.

Men kvinnan som vill riva Fittja ger inte mycket för kommunens lösningar.

– Sverige har blivit ett skämt. Politikerna är som ett gäng dagisbarn.

Kravlösheten och slappheten håller på att förstöra hela samhället, tycker hon.

– Våra föräldrar som kom hit för 40 år sedan, de jobbade som hundar. Min mamma har städat och torkat svenskarnas bajs, aldrig fått en krona i bidrag. Men de som kom senare lärde sig bekvämlighet. Ett träd ruttnar underifrån. Ungdomarna idag har inte en aning om rätt och fel.

Serkan Köse, S-riksdagsman och stolt Fittjabo, tycker att den negativa bilden är överdriven.

– Jag har respekt för folks oro. Men det tar tid att bryta cirkeln, efter 30 år av misslyckad integration. Nu ger vi mer pengar till polisen och vi satsar på skolorna. Och det görs väldigt mycket av Fittjaborna själva, säger Serkan Köse.

– Det som har hänt i Fittja är oacceptabelt. Men jag vill inte att mitt område, där jag har bott i hela mitt liv, ska identifieras med fem, sex puckon. Vi är många som kämpar dag och natt för att vi ska kunna bo kvar här med våra barn. Fittja är så otroligt mycket mer än de här negativa rubrikerna.

Detta görs för att lyfta Fittja

Hela centrum byggs om med nya butiker, cirka 400 nya lägenheter och ett Fittja tower med hotell, kontor eller studentbostäder

En konsthall, dit även biblioteket ska flytta, byggs bakom centrum, klart 2019

Botkyrkabyggen har projektanställt nio arbetslösa kvinnor för att hålla rent och skapa trygghet i området.

Polisen har det senaste året ökat sina insatser mot knarkhandeln.

Områdespolisen har genomfört projekt i bland annat Tallidskolan, där sexorna jobbar med trygghet, relationer m m som motvikt till påverkan från äldre kriminella.

Massor av föreningar, bland annat nattvandrande mammor och pappor, fotbollslag och volontärgrupper jobbar för att skapa aktiviteter och trygghet.

Är detta lösningen? Vad mer behövs för att vända utvecklingen i Fittja? Maila till oss på botkyrka@direktpress.se

Våldtäktsrättegången

Tre män i åldern 19-24 år, alla tidigare dömda för narkotikabrott, friades i december i ett åtal om grov våldtäkt mot en kvinna som var på besök i Fittja för att köpa narkotika i augusti 2016. Två unga män friades samtidigt från anklagelsen om medhjälp.

Samtliga åtalade har nekat till brott. Männen har erkänt att de haft sex med kvinnan, men menar att det var frivilligt i utbyte mot droger.

Enligt tingsrätten gick det inte att bevisa att kvinnan hade våldtagits eller utsatts för våld.

På lördag planeras en demonstration i Fittja mot våldtäkter.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.