Förtätning är bra – om den görs på rätt sätt säger de experter vi pratat med. Foto: Andreas Jennische / Stockholms stad

EXPERTERNA: Så bör Stockholm förtätas

Mer stad i staden. De flesta som gillar tanken på att Stockholm växer är numera överens om att förtätning är rätt väg att gå. Frågan är bara hur.

  • Publicerad 07:00, 2 maj 2017

När byggföretaget NCC och det tidigare centerpartistiska stadsborgarrådet Per Ankersjö ordnade ett seminarium om förtätning och dess utmaningar nyligen var alla inblandade rörande överens om en sak. Om Stockholm ska kunna fortsätta att växa måste nybyggnationen ske inom stadens nuvarande gränser.

– Det finns ingen ny mark kvar att ta av helt enkelt, som stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) säger.

Stockholms första JA-demonstration för förtätning

Skiljelinjen handlar inte längre om ja eller nej till förtätning utan hur förtätning ska gå till – och var den ska göras.

Så vill partierna bygga ut Söderort

Madeleine Nobs, chef för hållbar renovering på NCC, hoppas på nya idéer på området framöver.

– För att lyckas med förtätning tror jag att vi måste vara mycket mer kreativa än i dag. Det att göra om många fler ytor och lokaler till bostäder än dem vi i första hand tänker på i dag. Och vi kan bygga på många fler tak, säger hon.

Här är Stockholms hetaste bostadsområden – snart

Vi frågade tre av de experter som var med på seminariet om vad de betraktar som god respektive dålig förtätning i Stockholm.

Anders Gardebring. Foto: Andreas Jennische

ANDERS GARDEBRING, initiativtagare till det stadsutvecklingsvänliga nätverket Yimby Stockholm:

Ge exempel på bra förtätning i Stockholm:

– Jag brukar lyfta upp Hornsbergsområdet som väldigt lyckat. Tidigare renrakade man bort allting, som i Hammarby sjöstad till exempel, även om det har sina kvaliteter, men i Hornsberg har man sparat mycket av den befintliga bebyggelsen och förtätat med bostäder. Då får man en blandningen av funktioner, av äldre och nyare bebyggelse och man har levande bottenvåningar och en levande kaj. Jag tycker att Hornsberg är bland det bästa man byggt på väldigt väldigt länge i Stockholm.

Nu drar tokfestandet igång på Hornsbergs strand

Ge ett exempel på dålig förtätning i Stockholm:

Albano-området. Där har man gjort en väldigt låg exploatering av sådan centralt placerad mark som vi ska vara rädda om. Med de gröna taken får man en illusion av att man sparar grönområdet men i själva verket bygger man på hela området. Jag tycker det hade varit bättre att helt låta bli att göra den här exploateringen och istället gå tillbaka och återkomma några år senare när den här låsningen har släppt – för att kunna bygga högre. Det projekt som innebär 700 lägenheter i Farsta är inte heller bra. Farsta är utpekat som ett stadsutvecklingsområde där man ska bygga ny tät stad, istället bygger man här punkthus. Inte bra alls.

Se nya skisserna: Miljarder ska utveckla Albano till ett supercampus

Henrik Nerlund. Foto: Andreas Jennische

De bästa förtätningsexemplen är de där man lyckas skapa en god offentlig miljö som används av fler än de som bor där

HENRIK NERLUND, arkitekturhistoriker och sekreterare för skönhetsrådet:

Ge exempel på bra förtätning i Stockholm:

– Det finns många bra. De bästa förtätningsexemplen är de där man lyckas skapa en god offentlig miljö som används av fler än de som bor där. Det har vi varit ganska dåliga på genom åren. Ett lysande undantag är Hornsbergs strand på nordvästra Kungsholmen där det offentliga nya rummet strandparken drar till sig människor från hela Stockholm. Ibland sker det till de boendes förtret men det är ett kvalitetstecken på att man lyckats på stadsplaneringen.

– Jag tror att Årstafältet kommer att bli bra också. Där lägger man till en ny struktur utanför befintliga Årsta och skapar nya offentliga rum och har förhoppningsvis ekonomin att skapa en bra park av delar av Årstafältet. Jag tror att många stockholmare kommer att åka dit för att vara där när det är klart.

Årstafältet överklagas vidare till Miljööverdomstolen

Ge ett exempel på dålig förtätning i Stockholm:

– Det finns dessvärre flera dåliga. Ofta ställer man ner ett antal hus helt utan att bry sig om kontexten. Vita liljans väg i Bredäng är ett exempel där man struntar i några av de viktiga värdena i parkplaneringen och struntar i det som gör Bredäng riktigt bra. Det skapar inte några nya kvaliteter utan man går snarare in och parasiterar på de värden som finns. Hade man istället tagit ett större grepp och identifierat det som är värdefullt, de stora skivhusen och de stora parkerna och istället lagt till ett antal mellanstora hus vid trafiklederna så hade stadsdelen kunnat bli ännu bättre än i dag.

Skönhetsrådet tar strid för Bredäng

Tatjana Joksimovic. Foto: Andreas Jennische

TATJANA JOKSIMOVIC, planchef på länsstyrelsen:

Ge exempel på bra förtätning i Stockholm:

– Det första jag tänker på är Lilla Tellus, eller Timotejen 19 och 28, vid Telefonplan. Där ska man göra en konvertering från kontorsbebyggelse  till bostäder, förskola med tysta miljöer och varierande storlek på lägenheter. Det kan bli riktigt bra.

– Ett annat exempel är Kabelverket 11 i Älvsjö, ett väl genomtänkt förslag än så länge när det gäller både kulturmiljö, bevarande och tillskott av nya hus. Här finns stor potential.

SE BILDERNA: Så blir nya bostadsområdet i Älvsjö – fabriksbyggnader bevaras

Ge ett exempel på dålig förtätning i Stockholm:

– I Kabelverket 6, en del av samma område i Älvjsö, har man inte beaktat barnperspektivet på ett bra sätt. Det finns inte tillräckligt stor yta per barn. Det har funnits liknande brister i Hagastaden också.

Tre olika typer av förtätning

Istället för att göra om en åker i utkanten av stan till en helt ny fristående stadsdel är Stockholms mål istället att bygga nya bostäder inom den redan existerande stadsbebyggelsen.

1. Konservera, när man tar en existerande byggnad och gör om den till bostäder. Till exempel genom att bygga om en skola som inte längre används. Leder inte till någon större estetisk förändring.

2. Kopiera, när man bygger ett nytt hus intill ett gammalt hus i liknande stil.

3. Konvertera, när man lägger till en ny struktur i eller utanför en befintlig.

Punkterna kommer ursprungligen från Henrik Nerlunds skrift "Förtätningsstrategier i efterkrigstidens bebyggelsemiljöer".

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.