"Uppsåtligt plagiat". Så lyder domen från Etiska rådet på Stockholms Universitet. Forskaren riskerar nu att få sparken. Foto: Mostphotos

Forskare plagierade student – fick en och en halv miljon

"För lökig" ansökan. Det var forskarens förklaring till varför studenten inte fick doktorandtjänsten. Sedan satte forskaren sitt eget namn på samma projektbeskrivning – och fick 1,5 miljoner kronor i forskningsmedel.

Det är under hösten 2015 som Lisbeth Jonsson beslutar sig för att söka doktorandutbildningen på Stockholms universitet (SU). För att komma in krävs det att man har en handledare, så Lisbeth kontaktar en lärare på SU som tidigare forskat inom samma ämne. De två träffas tre gånger. Jul och nyår ägnar Lisbeth åt att skriva på sin projektansökan. Vid ett tillfälle får hon feedback via mejl från forskaren.

Lisbeth beslutar också att söka forskningsmedel från Konkurrensverket för projektet. I svart text avtecknar sig författarnamnet tydligt på framsidan av projektbeskrivningen som hon postar: Lisbeth Jonsson, våren 2016.

Men eftersom Lisbeth inte är antagen som doktorand ännu, ett villkor för att kunna få pengarna, skrivs forskaren som huvudsökande och Lisbeth som projektdeltagare på den tillhörande blanketten. En formalitet som ska visa sig få ödesdigra konsekvenser.

Ansökan "för lökig"

Några månader senare, i juni, kommer beskedet. Lisbeth har inte fått doktorandtjänsten. Senare samma dag, dimper ytterligare ett mejl ned i inkorgen. Denna gång från forskaren.

“Jag har pratat med ansvarig för din ansökan och han menade att din ansökan var “lökig”, inte hade en bra forskningsfråga och helt enkelt inte var akademisk. Jag var tvungen att ringa Konkurrensverket och meddela det här. De ville då att jag skulle genomföra projektet istället, eftersom pengarna annars skulle vara förlorade för den här forskningen. Jag tackade ja under omständigheterna och kommer alltså själv genomföra projektet”.

Chocken var total, förklarar Lisbeth. Men forskaren talade inte sanning.

GRANSKNING: Konsultkostnader inom soc har ökat med 9 000 procent

Foto: Sten-Åke Stenberg

En principiell fråga för hela Forskningssverige

Så vanligt är plagiat

– Plagiat är att ge sken av att man har skrivit en text som i själva verket skrivits av, eller tillsammans med, någon annan. Det är också plagiat att återanvända sina egna tidigare publicerade texter utan att referera till källan.

– Stefan Eriksson, docent i forskningsetik, säger att det inte är ovanligt att forskare använder sina studenters magister- och masteruppsatser till att skapa vetenskapliga artiklar i eget namn.

– I en studie från 2010 av vetenskapliga artiklar i Journal of Zhejiang University, innehöll 31 procent av artiklarna plagiat. I en liknande studie av Croatian Medical Journal från 2011 innehöll 11 procent av artiklarna plagiat.

– Den vanligaste orsaken till att studenter blir föremål för disciplinåtgärder är också plagiering. 2014 rörde det sig om 486 fall i hela Sverige.

Begrepp

- Justitieombudsmannen, JO, kontrollerar att myndigheter och tjänstemän följer lagen och fullföljer sina skyldigheter.

- Konkurrensverket är en statlig myndighet som arbetar för effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet. Har bland annat tillsyn över lagen om offentlig upphandling, och delar även ut forskningsmedel till projekt som berör verksamheten.

- Oredlighet i forskning är ett finare ord för forskningsfusk. En forskare får aldrig förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera. Upptäcks detta väntar åtgärder på arbetsplatsen, personen kan få en varning eller till och med avskedas.

"Ta bort Lisbeth"

En månad tidigare hade forskaren nämligen stött på en universitetskollega i korridorerna på SU, som meddelat att Lisbeths ansökan var "för lökig" och att hon inte skulle antas till utbildningen. Trots att beslutet inte var officiellt kontaktade forskaren då handläggaren på Konkurrensverket, en person hon arbetat tillsammans med tidigare, och berättade hur det låg till. Enligt forskaren föreslog handläggaren att KKV kunde bevilja henne medlen istället: "om du skriver om ansökan och tar bort Lisbeth".

Mejlkorrespondens mellan handläggaren och forskaren visar tydligt vems initiativet var: "Om jag fick ta över projektet skulle forskningen bedrivas på en högre nivå", stod det att läsa i forskarens pitch.

Konkurrensverket kontaktade aldrig Lisbeth. I stället beslutade myndigheten att forskaren själv fick söka med samma projekt, så länge ansökan reviderades.

När forskaren så på nytt skickade in projektbeskrivningen, som senare bedömts vara identisk med den första – förutom den lilla detaljen att Lisbeths namn tagits bort – beviljades forskaren 1,5 miljoner kronor.

REPORTAGE: Drömmar gick i kras för pionjärerna i Orhem

Lisbeth hade fortfarande ingen aning om vad som pågick. Inte förrän en vecka senare, när forskarens besked lyste vitt på skärmen: hon hade tagit över, och hade redan fått pengar.

– Det var ju så uppenbart att det gått fel till, jag hoppades såklart att det skulle gå att ställa tillrätta, säger Lisbeth.

Universitetets dom: plagiat

Men det gick inte, enligt Konkurrensverket. Forskaren står som huvudsökande och det är därmed upp till henne vad hon vill göra med ansökan.

När Lisbeth undrar hur de kunnat förbise att hennes namn tagits bort från projektbeskrivningen, är svaret att forskaren "försäkrat" att den ursprungliga texten varit skriven av de två tillsammans, och bygger på forskarens egna idéer.

Lisbeth har anmält Konkurrensverket såväl som forskaren till Justitieombudsmannen (JO). I samband med anmälan startade Etiska rådet på Stockholms universitet en egen utredning, som i februari i år slog fast att forskaren har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

Under utredningen drog forskaren tillbaka sin ansökan, och avstod därmed också från pengarna.

I ett yttrande skriver forskaren att projektet från början grundats på hennes idéer, att det viktiga inte är vem som skrivit vad utan själva idéerna och att hon därför inte gjort sig skyldig till plagiat: "möjligen har jag gjort mig skyldig till att vara dum nog att försöka hjälpa en person som inte klarade av att uppfylla mina förväntningar och som sedan menade att jag var ansvarig för hennes misslyckande".

LÅNGLÄSNING: Så förvred främlingsfientliga historien om äldre och nyanlända på Vintertullen

Kan få sparken

En förklaring som Etiska rådet inte köper. Forskaren har nu överklagat beslutet till Centrala etikprövningsnämnden.

JO har börjat utreda både Konkurrensverket och forskaren och avvaktar utfallet i Centrala etikprövningsnämnden. Om Centrala etikprövningsnämnden kommer fram till samma beslut som Etiska rådet, kan forskaren få en varning – eller avskedas.

Oavsett utfallet är det en fråga som dröjer sig kvar. Hur kommer det sig att ett projekt som är för dåligt för att Lisbeth ska komma in på doktorandutbildningen, kan generera 1,5 miljoner kronor i forskningsanslag till en etablerad forskare?

– Det här berör inte bara mig, det är en principiell fråga för hela Forskningssverige. Jag är glad att universitetet och JO har tagit det på allvar, men det behövs strategier för att undvika att det händer igen, säger Lisbeth Jonsson.

Fotnot: StockholmDirekt har sökt forskaren som undervisar på SU, vars formella titel är något annat. Artikeln bygger på information från dokument, protokoll och mejlkonversationer från Konkurrensverket och Stockholms universitets internutredning samt intervjuer med flera inblandade. Lisbeth Jonsson heter egentligen något annat.

Foto: Sacharias Källdén

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.