Hälften av skolkycklingen är importerad

Bara hälften av kycklingen som serveras till Upplands Väsbys skolelever har svenskt ursprung, resten är importerad. Det placerar Väsby bland de ”sämsta” kommunerna i landet, enligt branschorganisationen Svensk fågel.  Maria Tuvesson (MP), ordförande för Måltidsakademin i Upplands Väsby, tycker att närproducerat är viktigt men att produktionsförhållandena också är det.  – Vi har ingen kyckling från Thailand eller något land där vi inte har koll på djurhållningen.

  • Publicerad 06:30, 10 sep 2017

Inför skolstarten presenterade branschorganisationen Svensk fågel en undersökning över varifrån kommunerna köper in kycklingen som serveras på skollunchen. Där hängs Upplands Väsby ut som ett exempel på en kommun med stor andel importerad kyckling, mer än 50 procent.

– I många skolor serveras fortfarande kyckling och kalkon från länder där kraven på djurskydd, antibiotikaanvändning och arbetsförhållanden är betydligt lägre än de vi har här hemma i Sverige, säger Svensk fågels ordförande Jenny Andersson i ett pressmeddelande.

Det stämmer att Upplands Väsby kommuns matleverantör Fazer bara serverar cirka 50 procent svensk kyckling och att resten är importerad.

Men Maria Tuvesson (MP), ordförande för kommunens styrgrupp för mat och måltider Måltidsakademin, säger att när import sker från närliggande länder så är djurförhållandena det viktigaste, inte vilket land kycklingen kommer ifrån. Fazer importerar nu endast kyckling från utvalda producenter i Lettland.

– Fazer har ingen kyckling från Thailand eller något land där de inte har koll på djurhållningen. Fazer har valt gårdar i Lettland för att de är bäst, i dagsläget bättre än i Tyskland och Danmark. De ser till att kycklingen hos dessa producenter är uppfödd enligt svensk djurhållningsstandard, säger Maria Tuvesson.

Ett exempel på svenska regler är att antibiotika bara får användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat.

– Köttprodukten får inte innehålla några rester av antibiotika, säger hon.

Maria Tuvesson tar även upp frågan om vad som egentligen är klimatsmartast; att transportera kyckling två gånger per vecka med båt från Riga till Nynäshamn och därifrån till ett centrallager i Strängnäs, eller att köpa kyckling från Skåne?

– Avståndet Riga–Stockholm och Skåne–Stockholm skiljer sig inte mycket, säger hon. Det här är intressant, jag ska gräva mer i hur stort koldioxidavtrycket är.

Är det möjligt för kommun-en att ställa krav på att produkter ska vara svenska?

– Det som är möjligt är att ställa krav på djurhållningen, att den ska motsvara svensk standard.

Tycker du att det vore positivt att öka andelen svensk kyckling som serveras i de kommunala köken?

– Ja, det är absolut positivt. Både för att det är närproducerat och för att vi får en närhet till våra producenter, för elevernas förståelse för var maten kommer ifrån och för ökad matproduktkon i Sverige. Men det är inte den enda frågan, utan även djurhållningen och då är även ökad ekologisk produktion viktig.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Två till sjukhus – fick vätska kastad i ansiktet

Nyheter Två personer fördes till sjukhus efter att en man hade kastat vätska i ansiktet på dem. Händelsen inträffade strax innan klockan 12 i dag i Grimsta, Upplands Väsby. Enligt polisen behöver allmänheten...måndag 25/9 13:30