Förebygger. Jan Jönsson, rektor, och kuratorn Poya Ashna på Karsy International School. ”Unga killar är också utsatta, de pressas att kontrollera tjejerna”, säger Jan Jönsson. Foto: Anna Sjögren

Hederskultur har blivit normalt i skolan

Tjejer som byter kläder när de kommer till skolan, inte får vara med i simundervisning och har pojkvänner i smyg. Många känner sig hårt kontrollerade hemifrån, enligt en nysläppt rapport. På Karsby International School får nior diskutera heder med de yngre eleverna. – Vi märker att de börjar stå upp för varandra, säger Poya Ashna.

  • Publicerad 13:34, 4 mar 2016

En del tjejer kommer i kläder som föräldrarna har godkänt och byter om och sminkar sig när de kommer till skolan

Rapporten om hedersrelaterat förtryck bygger på enkäter och intervjuer med 1 100 ungdomar på skolor i Stockholms förorter, varav 600 i Botkyrka. I rapporten framkommer det att en femtedel av tjejerna inte får delta i simundervisning, över hälften är hårt begränsade i att vara med på mixade sportaktiviteter och att över hälften av tjejerna och killarna i rapporten har förhållanden i smyg från sina föräldrar.

– Det är patriarkala strukturer som bevaras och upprätthålls med lagstiftning i andra samhällen. Men varför ska vi acceptera det i Sverige där vi har samma rättigheter enligt lag? Det är bekymrande att så lite hänt sen 2005 då vi undersökte ämnet, säger Amineh Kakabaveh, ordförande för Varken hora eller kuvad som har gjort undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Mammorna: "Våra barnbarn kommer att vara friare än oss"

Byter om i skolan

Poya Ashna, kurator på Karsby International School, och rektor Jan Jönsson känner igen problematiken.

– En del tjejer kommer i kläder som föräldrarna har godkänt och byter om och sminkar sig när de kommer till skolan, säger Poya Ashna.

De tjejer som är så hårt kontrollerade att de förlorar ett socialt liv är de som kommer till honom för att prata.

– Men en viss grad av hederskultur har normaliserats. Många killar ser inte kontroll över sina systrar som problem. De menar att de inte vet sitt eget bästa och att det är okej att säga till killkompisar att hålla koll på dem, säger Poya Ashna.

Sedan ett år driver de antivåldsprojektet MVP där hedersrelaterat förtryck utgör en del. Niondeklassare utbildas till mentorer och håller i diskussioner i ämnet och gör värderingsövningar med sexorna. Jan Jönsson och Poya Ashna tycker att de ser resultat.

– När en pappa kom till skolan för att kolla sin dotter tog andra elever ställning och varnade henne, berättar Poya Ashna.

Att stärka eleverna är viktigt, men föräldrarna måste också med, menar Jan Jönsson.

– Vårt uppdrag är att utbilda elever till att kunna göra fria livsval. Föräldrar måste förstå att de tjänar på att respektera sina barns relationer och sätt att leva. Annars börjar barnen hemlighålla saker och utsätta sig för faror utan föräldrars vetskap.

LÄS OCKSÅ: Rektorn: "Alla vinner på en kompromiss"

Arbetar förebyggande

Sari Römpötti är tidigare samordnare för arbetet mot hedersrelaterat förtryck på Botkyrka kommun. I dag finns en spetskompetensgrupp på kommunen med ansvar för att utbilda och stötta tjänstemän inom skola, socialtjänst och fritidsverksamhet och man har fått lokala föreningsråd att organisera temadagar om frågan.

Hon förklarar varför det är viktigt att det förebyggande arbetet sker brett mot civilsamhälle, trossamfund och kommun.

– Hedersrelaterat våld liknar våld i nära relationer, det sker i familjen. Men det finns dessutom en större grupp som har intresse av att kontrollera kvinnors kroppar och sexualitet. Intresset att inte skada familjens heder och anseende går bredare och det är fler i släkten som utsätter en person för begränsningar och våld.

UR RAPPORTEN ELVAHUNDRA:

83 procent av tjejerna får inte ha killkompisar, medan

62 procent av killarna inte får ha tjejkompisar.

51 procent av ungdomarna har haft förhållanden i smyg.

30 procent får inte ha ett förhållande med en person av en annan etnicitet.

65 procent av ungdomarna uppgav att föräldrarna börjat prata äktenskap med dem.

Många av ungdomarna har högre förtroende för trossamfund än för samhällsinstitutioner som socialtjänst och polis.

Så arbetar kommunen

En spetskompetensgrupp bestående av anställda från utbildningsförvaltningen, kultur- och fritid, socialförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenförvaltningen har arbetat med att ta fram stödmaterial till sina anställda om hur man känner igen och kan arbeta mot hedersförtryck.

Man har utvecklat föräldrastödet bland annat genom att införa föräldraföreläsningar på öppna förskolorna dit olika verksamheter, som ungdomsmottagningen, berättar om sitt arbete och om barn och ungdomars rättigheter till sin kropp och att välja partners.

Samverkan med civilsamhälle. Man har arbetet med att engagera föreningsliv och hållit möten och aktiviteter med föreningar.

Här kan du få hjälp

Origo, stödcentrum för personer som utsätts för hedersrelaterat förtryck: origostockholm.se, 020-25 30 00.

Varken hora eller kuvad: varkenhoraellerkuvad.se, 0708-89 18 96.

Pappaverksamheten, kommunens stöd för pappor som oroar sig för sin aggressivitet: 08-530 623 60.

Den som vill prata om föräldraskap: ABC Föräldraträffar finns i flera av Botkyrkas kommundelar, mer information på 08-530 627 82.

Mer info på botkyrka.se/stodochomsorg.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.