Hon stortrivs med sitt jobb

Mehija Dzihic var med och öppnade det nya apoteket vid torget för sex år sedan. De har haft öppet varenda dag sedan dess. – Jag trivs med att jobba i Enköping och tycker om mitt jobb.

  • Publicerad 06:15, 17 mar 2017

Det är språket som öppnar dörrar

Vägen från ett krigshärjat Kozarac i Bosnien till ett jobb som apotekschef i Enköping var kortare än man kunde tro.

25 år gammal lämnade Mehija Dzihic Bosnien tillsammans med sin make, två små barn, syster och deras mamma. Deras pappa hade dött i ett koncentrationsläger, Mehijas make hade överlevt ett.

Nationen Bosnien var bara ett år gammal då Mehija kom till Sverige och Sandviken.

– Vi hade bekanta i Sverige som sa att det var bra här, berättar hon.

I Sandviken jobbade hon hårt med att lära sig det svenska språket.

– Det är språket som öppnar dörrar, säger hon.

1994 hade de fått permanent uppehållstillstånd och hamnade i Enköping mest av en slump.

– Det var en liten stad som låg nära Stockholm och universitetsstaden Uppsala, berättar hon.

Familjen bodde i Skrasselhanken i Fanna, Mehija jobbade som modersmålslärare för bosniska barn.

– Det var trevligt och utvecklande. Jag kom in i arbetslivet och lärde mig mycket om det svenska samhället.

Samtidigt tog hon kurser, hon blev tolk inom vården och 1998 bestämde hon sig för att satsa på farmaci.

2004 var hon klar, fick jobb som farmaceut i Bålsta, blev chef där och trivdes alldeles utmärkt, men 2011 kom Den stora chansen.

Kändes rätt

2009 hade apoteksmonopolet tagits bort och nu, 2011, skulle företaget Docmorris öppna apotek i Enköping.

– Jag var här, såg lokalen – och visste direkt att det var det här jag ville göra, berättar hon.

Hon sökte och fick jobbet.

– Det kändes inspirerande och utmanande att få vara med och starta något nytt på hemmaplan.

Redan från början hade apoteket öppet många dagar och långa dagar. Samtidigt var de bara tre som arbetade där.

– Det var en utmaning att få ihop det, första åren jobbade jag väldigt mycket, berättar Mehija Dzihic.

2012 bytte apoteket namn till LloydsApotek men det har hela tiden varit samma företag.

Ett år testade hon om jobbet som regionchef passade henne, det var 2013, men hon trivdes bättre med att jobba i apoteket och där hon bor.

Sedan apoteket öppnade har det varit öppet varje dag.

– Vi är ett riktigt bra team som jobbar här, tack vare det går det att få schemat att fungera.

Varför är det viktigt att hålla öppet så mycket?

– Tillgängligheten är viktig för ett apotek. Om till exempel någon får akuta besvär ska de kunna köpa det som de vill ha även på röda dagar.

Är du ledig någon gång?

– Jadå, nu går det. I början var det svårt men nu har vi vuxit och har flera anställda. Trycket är fortfarande stort men vi löser det med bra planering och flexibilitet.

På lediga stunder umgås hon gärna med familjen.

– Jag och min man hälsar ofta på våra två barn i Stockholm, eller så kommer de hit.

Dottern Mirela är jurist och sonen Dzenis är arkitekt. Mehija är mycket stolt över dem.

Har familjen nära

Och systern då, hon som kom till Enköping samtidigt? Jo, Mediha Hasanovic jobbar tvärs över gatukorsningen i Paushuset där hon är chef för Lindexbutiken.

– Förra veckan var jag med på ett event som de anordnade och jag pratade om kosttillskott, det var jätteroligt att göra någonting tillsammans.

Inte nog med det, i lägenheten ovanför apoteket bor deras mamma.

– Vi lunchar ofta med mamma.

Hur ser fritiden ut annars?

– Jag tränar, tycker om att promenera, vi reser gärna och har en lägenhet i Sarajevo (huvudstad i Bosnien).

Hon har dock ingen nära släkt kvar i Bosnien, de är utspridda i olika delar av världen.

Då hon ska ta fram en barnbild på sig själv, berättar hon om hur hon fick den:

– En god vän här i Sverige åkte till vår hemstad och råkade av en slump träffa en före detta kollega till min pappa. Han frågade vår vän om han kände oss och det gjorde han ju. Personen i fråga hade sparat min pappas gamla fotoalbum för att en dag kunna återlämna det till oss. I albumet fanns den här bilden, säger Mehija Dzihic.

Mehija Dzihic

Född: 1968 i Bosnien (dåvarande Jugoslavien).

Yrke: Apotekschef.

Bor: Munksundet.

Familj: Maken Said (som jobbar på Oriola), två vuxna barn som bor i Stockholm.

Gör på fritiden: Umgås med familjen, reser, promenerar.

Kom till Sverige: 1993

Flyttade till Enköping: 1994.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.