Kakdrottningen totalsågar retrosemlan

Semla schmemla: nu är det väl hetvägg som gäller för att hippa människor, eller hur? Vi kollar med bakelsebossen Birgitta Rasmusson från "Hela Sverige bakar" om hon spanar en ny semmeltrend på g. Själv hatar hon hetvägg.

  • Publicerad 20:00, 12 feb 2018

Finns det någon som kan kakor och annat gofika, så är det "Hela Sverige bakar"-profilen Birgitta Rasmusson. Men hetvägg, denna gamla pursvenska svullfest, är ingen direkt favorit hos 78-åringen.

– Min relation till hetvägg går så klart långt tillbaka i tiden då jag är från Bohuslän, och min familj var lantbrukare. Det var inget snack om "semlor" då, det hette hetvägg bara. Givetvis bakade min mamma själv, minns Birgitta Rasmusson.

Enligt fikaproffset Rasmusson så styrde hennes moder upp en äkta hetvägg så här:

Man maler mandlar till mandelmassa. Sedan skär man av locket på bullen, gröper ur mitten, och sedan blandas inkråmet, alltså smulorna, med mandelmassan och mjölk, som sedan fylldes ner tillbaka i bullen.

– Fast jag tror nog att min mamma blandade med grädde, inte mjölk, eftersom vi var lantbrukare. Men sedan kom det jag absolut inte gillade: den varma mjölken. Att man ställer bullen på ett fat och häller varm mjölk omkring den. Ända sedan jag föddes har jag hatat två saker: välling och varm mjölk, sådant det blir skinn på. Och det blev alltid skinn på mjölken i hetvägg.

Som det väluppfostrade barn Birgitta Rasmusson var, så ville hon inte säga hur mycket hon avskydde den varma komjölken. Men i slutändan slapp hon den och fick mumsa hetväggen utan att den blötlagts.

Vad tror du, är hetväggen på väg tillbaka?

– Nej. Det känns inte så. Jag har inte sett någon prata om det, och har tillgång till väldigt mycket data då jag forskar på kakor och bullar, och har skrivit flera böcker. Jag var nyligen i Habo och pratade om semlor, och ingen nämnde hetvägg då.

Så ingen hipsterhajp kring hetvägg?

– Jag vet inte. Men det kan väl mycket väl hända då vi lever i retrotider. Ordet semla existerade inte förr, utan det hette bara hetvägg och jag tror att det var någon kung som åt ihjäl sig på sådana. Men ja, jag kan väl misstänka att de måste hitta på något nytt med semlorna hela tiden, så man vet aldrig om hetväggen kommer tillbaka.

Birgitta Rasmusson tycker bäst om vetebullar. Foto: Kiki Beije

Tre kaféer om hetvägg:

Säljer ni hetvägg?

Mr Cake, Rådmansgatan: Det händer ibland.

Vetekatten, Kungsgatan: Ja, det händer några gånger i veckan.

Vivels konditori, Ringvägen: Ja, det kan vi ordna.

Finns det något som tyder på att hetväggen är på väg tillbaka, eller är den stendöd?

Mr Cake: Nja, jag tror inte att det kommer bli en jättestor grej med hetvägg, antingen gillar man det eller inte.

Vetekatten (mästerkonditorn Johan Sandelin-Järnåsen): Hetvägg ätes, enligt mig, endast om man har en semla av undermålig kvalitet så att man då måste "blöta" upp den för att den ska vara ätlig, alternativt man har en gårdagens semla som blivit "torr" i kylen över natten. Troligtvis kommer jag bli strypt av hetväggsälskare nu. 

Vivels konditori: Det är inte ofta någon beställer hetvägg.

Visste du det här om semlan?

Hetväggen är känd sedan 1700-talet. Det var en bulle fylld med mandelmassa, ofta kryddad med kummin och serverad i en skål med varm mjölk. Själva ordet hetvägg kommer med all sannolikhet från tyskans heisse wecke (som betyder varma kilar och återfinns i form av locket på dagens semla) och tros vara en ljudlik översättning.

Från 1800-talets mitt bytte bullen namn till fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. Och i dag är den vanligaste benämningen semla, som kommer från tyskans semel eller från latinets simila och betyder fint vetemjöl. Den klassiska semlan som den ser ut i dag fick sin utformning i början av 1900-talet.

Det påstås att kung Adolf Fredrik dog för att han åt för många hetväggar på fettisdagen den 12 februari 1771. Kungen dog av ett slaganfall som förmodligen berodde på en enorm måltid, bestående av ostron, hummer, surkål och hetvägg. Hans död väckte starka känslor mot just hetväggen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna ville se ett förbud mot fettisdagen och att ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.

Källa: Nordiska museet

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.