Kerold Klang. Foto: Karin Nilsson/Kerold Klang

Kerold Klang: "Vi har snott färjorna på Riddarfjärden från New York!"

Det finns många skäl att gilla stans båtlinjer, skriver Stockholmskännaren Kerold Klang och avslöjar intressanta fakta om våra färjor.

  • Publicerad 19:51, 17 aug 2016

"Några som åkt Djurgårdsfärjan på Riddarfjärden i sommar? Många tydligen, för antalet resande i år prognostiseras till över hundra tusen. Det förvirrar kanske att färjor med namnet Djurgården nu trafikerar både Saltsjön och Mälaren. Men så blev det.

De nyare Djurgårdsfärjorna går fortfarande till Grönan. Medan de 120-åriga halvpensionerade urfärjorna Djurgården 4 och Djurgården 7 sedan januari återanvänds till att återuppväckta Riddarfjärdens färjelinje mellan Södermalm och Kungsholmen som varit nedlagd sedan 1944. Konkurrensen från spårvagnarna över Västerbron knäckte linjen den gången.

I dag önskas tvärtom, Mälarens nygamla djurgårdsfärja avlastar Västerbron och blivande Slusskaoset från kommunaltrafikanter och cyklister. Sju minuter över fjärden lockar också en del egenmotordrivna lokalpendlare att ställa bilen och gå till sjöss.

Djurgårdsfärjan har i ett sekel varit något av symbolen för Stockholms hamnvattenvägar.  Det började 1893 när bygget av Saltsjöbanan från den nya burgna villaförstaden Saltsjöbaden endast gick att dra fram till Stadsgårdskajen, inte till stadens finansiella centrum på nedre Norrmalm där de flesta förstadsborna arbetade.

Tågen från likaledes nya och burgna Lidingö och Djursholm vände passande vid Humlegården, de blivande Saltsjöbadsborna, däremot, skulle hamna mitt i hamnstöket på Söder om inte banbyggaren Gustaf Wallenberg sett ångfärjorna i New York som fraktade tågresenärerna över Hudsonfloden mellan tågstationerna i New Jersey och Manhattan.

Konceptet togs till Stockholm och till tågpremiären insattes nybyggda färjor i hårt bantad New Yorkstil mellan Saltsjöbanan vid Stadsgården och Karl XII:s Torg. Därmed föddes den svenska stadsfärjan, runt tjugo meter lång med stäv i både för och akter för att slippa vända, perfekt för korta turer för cirka hundra passagerare. Den lyckade konstruktionen födde nya färjor och linjer: Djurgårdsfärjan, Nybrofärjan, Stadsgårdsfärjan, Centralfärjan, Strömfärjan och Mälarfärjan. Som mest pendlade åtta färjelinjer över Strömmen, två på Riddarfjärden. Endast Djurgårdsfärjan överlevde, tack vare turistmagneterna Grönan och Skansen.

Stockholmarna har över lag ägt en svag relation till hamnens vattenvägar sedan de många färjelinjerna försvann. Nysatsningarna på färjor och pendelbåtar kommer säkert att ändra på det. Kul.

Alla som går och drömmer om Stockholm som ett Big Apple har samtidigt fått något att informera sina amerikanska gäster om; Färjorna på Riddarfjärden har vi snott från New York!"

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Vill du ha koll på Stockholmspolitiken – få nyhetsbrevet Politikkollen