SAMTAL. "Det är lättare att få beröm på gatan än i skolan"

Tjejerna går ut med toppbetyg, killarna halkar efter. I flera skolor skiljer det 60 eller 90 poäng mellan killars och tjejers betyg. Och killar som misslyckas dras lätt till våld och kriminalitet. Vad kan föräldrar, kompisar, lärare och andra vuxna göra för att bryta anti-plugg-kulturen?

  • Publicerad 17:36, 7 sep 2017

Vi måste ge killarna mycket mer beröm när de lyckas. Kraften i centrum får inte vara starkare än kraften i skolan.

Adonay: Killar har sämre betyg även i innerstan. Men varför skiljer det sig så mycket här? Jo, det finns en romantisering av kriminellt beteende. Här är småkriminalitet kopplad till den kultur som dominerar bland unga killar. Jag tror det är det vi måste attackera. Snabbast och hårdast.

Poya: Jag jobbar som kurator i Norsborg, längst ut på röda linjen. När killar inte lyckas i skolan är det lätt att hamna i kriminalitet istället. Vår skola ligger vid centrum. Det är nära till grabbarna som står där. Den tendensen vi ser tydligt, även om vi jobbar hårt mot den.

Robin: Det handlar om brist på självkänsla. Det är lättare att få positiv feedback i en destruktiv miljö än i skolan. Där du får en klapp på axeln och får höra att du duger.

TEMA. För macho för att plugga? Killar förlorare i Botkyrkas skolor

Var tror du de skilda förväntningarna på killar och tjejer kommer ifrån?

Robin: Det här är normer som byggts upp under lång tid. Det är mer okej för killar att busa i klassrummen. Tjejer ska vara lugna och plugga hårt.

Robin: Man ser samma tolerans hos föräldrar. Går man ute i centrum en sen kväll ser man många killar, inte tjejer. Killar får vara ute senare än tjejer. Och det får så klart effekt på skolarbetet. Killar kommer trötta till skolan och har inte samma energi. Man stannar inte hemma och studerar.

TEMA. För macho för skolan? ”Killar är rädda för att be om hjälp”

Leila: Hela samhället delar synen att killar ska vara på ett visst sätt. När en tjej är ledsen i skolan får hon höra ”lilla gumman” och får en kram. Men läraren vågar inte ge killen en kram. Även om man hela tiden pratar om normkritik är det inget man ser i vardagen.

Cahit: Är man 15 år är det viktigt att få höra från lärare och föräldrar att man duger som man är. Lyft fram elevernas styrkor och ställ krav. ”Nu när jag ser att du kan det här ska du uppnå nästa steg.” Jag har arbetat så i 17 år som lärare. Och jag kan stolt säga att det har gett goda resultat.

TEMA. "Killar fattar inte att de måste kämpa"

Adonay: Vi måste ställa oss frågan varför så många unga män blir kriminella. Som skjuter. Som dör. Just i de här områdena. Det är de mekanismerna jag är mest intresserad av. Betyg i all ära. Det skiljer sig i meritpoäng. Men vilka är det som överlever?

Adonay: Vi måste hitta bättre förebilder. Vi måste se att det finns en värld där det lönar sig att studera. Där betyg är en starkare och bättre valuta än snabba pengar. Vi måste prata om machokulturen som är destruktiv, som kan skada ditt liv.

15 år i kriminalitet. Sex år i fängelse - Finns det hopp för en sån kille?

Snack. ”Man har inte lika höga förväntningar på pojkarna som går i våra skolor”, säger Leila Ishaq.

För mig var det en ögonöppnare att se att man kan göra något annat än att stå i centrum och tugga.

Vad behöver göras konkret, här och nu?

Adonay: För mig var det en ögonöppnare att se att man kan göra något annat än att stå i centrum och tugga. Vi hade inbjudna jurister och läkare i skolan. Och istället för att praoa och gratisarbeta på Willys eller Ica fick vi besöka arbetsplatser och diskutera med människor som jobbar med andra saker.

Poya: Våra elever vill bli lärare, fritidsledare eller kuratorer. Det finns bara tre yrkeskategorier de drömmer om. Vad beror det på? Det är de största förebilderna de träffar. Jag tror också det är viktigt att möta andra yrkeskategorier.

Hur kan man vända killarnas syn på vad som är framgång?

Poya: Robin var inne på det. Man ger inte tillräckligt beröm till unga killar. Vi måste ge killarna mycket mer beröm när de lyckas. Kraften i centrum får inte vara starkare än kraften i skolan.

Leila: Det är mycket man måste fundera över innan vi kan hitta lösningarna. Vad får de för stöd hemifrån? Hur mycket inkluderar skolan föräldrarna? Får föräldrarna veta tidigt om pojken ligger efter? Hur mycket vet föräldrarna om skolans roll?

Poya: Föräldrar i Norsborg vet inte sina rättigheter på samma sätt som de på Södermalm. Ser föräldrar att det går dåligt vågar man ofta inte säga ifrån. Det gör man på Södermalm. Man nöjer sig med det som är "good enough" i Norsborg.

Hur kan skolan göra föräldrar medvetna om sina rättigheter?

Poya: Jag har inga bra svar. Vi kan kalla till föräldramöte. Men av 500 föräldrar dyker det upp 13.

Leila: Många föräldrar kan inte komma klockan sex. Föreslå flera tider.

Cahit: Vi kan inte skylla på föräldrar som inte dyker upp. Skolan måste ställa sig frågan: hur bra är vi att förmedla till hemmet när en elev gör bra ifrån sig? Ringer vi föräldrar på en gång? Om föräldrar får höra det positiva är det lättare att få med dem i processen.

Leila: Jag har själv en son. Jag får höra du ska vara nöjd, han uppfyller ju alla krav i skolan. Men han nöjer sig inte med det minsta. Man har inte lika höga förväntningar på pojkar här som på de på Södermalm.

TEMA. För macho för att plugga? ”Lärare har lägre förväntningar på förortskillar”

Adonay: Jag spelade själv basket och märkte att det var så många fler föräldrar som kom på matcherna när man lirade mot lag med spelare med svenskt ursprung. Vad betyder det här för barnen? Föreningar som Ung Arena och Mitt127 är också oerhört värdefulla för att uppfostra barn i området.

TEMA. För macho för skolan? ”Killar är rädda för att be om hjälp”

*Det här är en kompakt version av paneldebatten "För macho för skolan?" som SkärholmenDirekt bjöd in till på Skärholmens nya kulturscen Le Croissant i Skärholmens centrum. Se och lyssna på hela samtalet här.

Mingel. Flera Skärholmsbor, däribland politikern Sissela Nordling Blanco (FI), ansvarig för mänskliga rättigheter i Stockholm stad, slöt upp i eftersnacket.

SkärholmenDirekts panel

Foto: Jonas Gosende Grönvik

Adonay E. Kidane. 18 år, precis tagit studenten. Gick grundksolan i Slättgårdsskolan och Bredängsskolan. Engagerad i det lokala demokratiprojektet 127:s röster räknas. Foto: Rasmus Panagiotis Columbus

Robin Aygun. Projektledare för föreningen Ung Arena som engagerar unga i Sätra och Bredäng. Uppvuxen i Bredäng, jobbar på en skola i Huddinge. Foto: Rasmus Panagiotis Columbus

Leila Ishaq. Ordförande i Somaliska föräldrar forum i Skärholmen. Bor i Sätra. Mamma och samhällsaktivist. Foto: Sara Ringström

Cahit Cemici. Lärare på Slättgårdsskolan i Bredäng i ämnena matte, NO och teknik samt mattematikutvecklare på skolan. Foto: Sara Ringström

Poya Ashna. Kurator på skolan Karsby International i Norsborg. Jobbar här i fem år, med bland annat anti-våldsarbetet MVP. Foto: Sara Ringström

Moderator: Petter Beckman. Chefredaktör för SkärholmenDirekt, BotkyrkaDirekt och HuddingeDirekt, tidigare Södra Sidan.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.