Gör vardagsbestyren till en lek. Grafiska formgivaren Maria Loohufvud från Södermalm har skapat kylskåpsspelet ”Komma lika”. ”Det blir som ett test och ett sätt att tydliggöra mönstren”, säger hon. Foto: Karin Nilsson

Maria hjälper dig diska jämlikt

Vem plockar upp strumporna från golvet, tömmer diskstället, går ut med soporna och köper present när ni ska gå bort på middag? Och hur ofta? Speluppfinnaren Maria Loohufvud vill ge Söderparen svaren – och få oss att komma lika.

  • Publicerad 09:00, 8 sep 2012

Det är sällan kul och ingen ger dig en lönecheck i slutet av månaden. Ändå måste det till synes eviga vardagsarbetet göras: tvätt ska tvättas, inköpslistor skrivas, sopor kastas och magar mättas.
Frågan är vem som gör vad hemma och vad det arbetet faktiskt är värt.
Går du runt med en gnagande känsla av att du får dra det tyngsta lasset? Eller är det tvärtom så att du ofta bara lämnar kaffekoppen på köksbordet och nästa gång hittar den ren i diskstället?
Maria Loohufvud och hennes sambo ville gärna vara jämställda men tyckte båda att arbetet hemma inte fördelades rättvist.
– Vi tjafsade ofta om det där.  Han tyckte att han gjorde mest och jag höll inte alls med. Jag tror att det ofta är så, att man inte ser vad den andre gör, säger Maria Loohufvud.
Hon är grafisk formgivare och har skapat spelet ”Komma lika” just för att synliggöra våra invanda mönster och få sambor, par och familjer att se hur arbetet faktiskt fördelas.

Att diska ger poäng
Spelreglerna i ”Komma lika” är enkla: varje insats som rör hushållet ger poäng. Ju jobbigare syssla desto fler poäng och ju fler poäng desto större magnet får du sätta upp på kylskåpet. Varje familjemedlem har varsin färg på sina trekantiga magneter som placeras på kylen allteftersom arbetsuppgifterna klaras av.
När speltiden är slut så pryds kylskåpet förhoppningsvis av lika många magneter av varje färg.
– Tanken är att man under den första spelperioden lever som vanligt och ser hur det faktiskt brukar vara. Sen kan man köra en ny omgång och anstränga sig för att komma lika, säger Maria Loohufvud, men tilläger att det finns en risk att tävlingsinstinkten tar över.
Hemma hos henne blev en bieffekt av spelet att det var extra prydligt när arbetet genererade belöning, även om det bara var i form av magneter.

Som ett test
Men spelet visade också att Maria Loohufvud och hennes sambo faktiskt inte hade så mycket att bråka om.
– Det kan ju vara så att det både är bättre eller sämre ställt med jämställdheten än man tidigare trott. Det blir som ett test och ett sätt att tydliggöra mönstren. De säger att jämställda par bråkar oftare men skiljer sig mer sällan. Jag tror att det är bra att man tvingas ta konflikter.
Hemma för Maria Loohufvud är numera en lägenhet i Södra stationsområdet efter att hon länge bott i Hornstull och i olika Söderförorter. Hon trivs i sina slitna, anonyma kvarter där hon inte behöver klä upp sig för att gå på Ica.
– Jag skulle inte orka bo vid Nytorget. Jag gillar att det inte är så flashigt i mitt område. Samtidigt så kan jag känna mig så himla klyschig som är grafisk formgivare, spelar i band och bor på Söder. Det var nästan skönt när jag inte gjorde det.

Kan bli stort på Söder
På tal om klyschor så har Maria Loohufvud länge misstänkt att det skulle bli just Södermalmsbor och Midsommarkransens invånare som skulle vara särskilt intresserade av ett spel som ”Komma lika”.
Nu har spelet visserligen knappt börjat säljas i butik ännu, men att döma av de mejl som skickats till henne från köpsugna så är intresset för jämställdhet betydligt mer spritt än så.
– Det är verkligen folk från hela landet som hört av sig. Och min förhoppning är så klart att spelet ska vara till hjälp för alla. Jag tror verkligen att det kan spela roll i det lilla, att man börja jobba med sig själv och sin vardag.

Mera

Syntpunkare
Namn: Maria Loo-hufvud.
Ålder: 31 år.
Familj: Sambo, mamma, pappa och tre halvsyskon.
Bor: Vid Södra station.
Aktuell med: Grafisk designer som gjort jämställdhetsspelet ”Komma lika” som finns i butik från den 3 september.
Gör också: Spelar i syntpunkbandet Le Muhr.

Tre Söderfavoriter
Hornstullsprofiler. 
”Det finns människor som aldrig är utanför tullarna. Och då menar jag hornstullarna. Jag bodde där i några år förut och nu när jag är tillbaka nån gång då och då är det exakt samma personer som befolkar gatorna. Så har det aldrig varit någon annanstans jag har bott, att man känner igen de flesta. Jag gillar det.”
Solstolarna i Rosenlundsparken. 
”I Rosenlundsparken finns ’Stranden’. Massa fastgjutna solstolar med parasoll. Jag går ofta förbi här och blir lite glad i själen varje gång. Stranden är både ett konstverk och något som verkligen används. Hade det i stället varit vanliga parkbänkar som stod på rad tror jag inte att folk hade slagit sig ner i samma utsträckning. Det är bra form.”
Frukost på Louie Louie, Bondegatan. 
”Jag och Anton Hull, som jag driver designstudion Pasadena ihop med, brukar ha frukostmöten på kaféet Louie Louie. God frukost och alltid väldigt lugnt på morgonen.”

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.