Är positiv. Kavaki Ramazan tycker att grundlagsändringen vore bra för Turkiet. Men alla får rösta som de vill, tycker han. Foto: Anna Sjögren

Fittjamoskén. Foto: Arkivbild

Mötesplats. Här hölls mötet med det regeringspartiet AKP:s politiker Mehdi Mehmet Eker för några veckor sedan.

Ödesvalet som splittrar – i helgen röstar svenskturkarna

I helgen ska landets omkring 100 000 svenskturkar rösta för eller emot en turkisk grundlagsändring. Den väcker oro, hopp och avslöjar splittring i bland svenskturkar på södra sidan.

  • Publicerad 10:01, 9 apr 2017

– Han har gjort mycket bra för Turkiet. Han har byggt vägar, sjukhus och flygplatser och landet har haft en mycket bra utveckling de senaste tio åren på grund av att han satsar på folket.

Kavaki Ramazan står utanför Turkiska föreningen på Krögarvägen. Han var på mötet i Fittjaskolan när en AKP-politiker höll valmöte för några veckor sedan. I helgen åker han till Kistamässan och röstar för den grundlagsändring som president Erdogan och partiet AKP föreslår. Som skulle innebära att presidentens makt stärks.

– Vi behöver en stark ledare. En folkomröstning är demokratisk, men för Europa är det tydligen inte demokrati, säger en man.

Men Erdogan kritiseras för att fängsla politiskt oliktänkande?

– Skulle inte Sverige fängsla terrorister?

En annan pratar om Europa som Turkiets fiende.

– Europa sponsrar Isis, säger han.

Förra veckan berättade Sveriges Radio hur en turkisk organisation i Sverige kartlägger politiska motståndare till AKP. DN avslöjade att flera moskéer på södra sidan, har koppling till turkiska staten och predikar politiska budskap som skrämt bort dem som inte stödjer Erdogan. En beskrivning som moskéerna motsätter sig.

’’Erdogan har förstört landet’’

På Turkiska föreningen går diskussionen het. Någon tycker att Erdogans regering har förstört landet. En annan menar att Turkiet är en diktatur.

– En man kan inte styra landet! Men folk vågar inte prata högt, säger han.

– Det är inte sant, du ser själv hur vi står här och snackar med varandra. Alla får rösta som de vill tycker jag, säger Kavaki Ramazan.

I en annan del av Fittja pratar tre turkiska assyrier om omröstningen. Alla ska rösta nej och vill vara anonyma.

– Vi vågar inte prata med grannar om det här, vi kan bli avlyssnade, säger en av dem.

En kampanjar för Hayir Isveç, nejsidans plattform i Sverige. Som turkisk kristen minoritet är de tre rädda för att Erdogan kan få mer makt.

– Han gapar om att alla i Turkiet ska vara turkar under en flagga. Han provocerar sitt folk att behandla oss dåligt, säger en.

Kurder och kristna

I Fittja har en fjärdedel av invånarna turkiskt ursprung, men här bor också kurder och kristna minoriteter.

– Vi kan inte hata varann här också, vi lever bra tillsammans. Men om vi går djupt in på de här samtalen blir vi ovänner, säger en av de assyriska kvinnorna men tillägger efter en stund:

– Turkarna börjar flytta till Slagsta, de sprider sig. Och Erdogan säger åt dem att föda fem barn. Han vill att de ska sprida sig över hela Europa.

Ett viktigt val

Många menar att det mest är de äldre som engagerar sig. Och att de istället borde fokusera på livet här. Men för 28-åriga Bahar är valet viktigt.

– Jag har nära och kära i Turkiet och åker dit ofta. Jag berörs mycket av vad som händer där och känner en stark samhörighet. Jag har många vänner som ska rösta. Folkomröstningen handlar inte om Erdogan utan om att rubba den demokratiska principen att dela makten. Jag röstar nej – för landets sammanhållning, frid och maktdelning.

100 000 får rösta

Folkomröstningen handlar om att rösta för eller emot en grundlagsändring som innebär att makt koncentreras till presidenten.

8-9 april kan 37 000 röstberättigade svenskturkar i Stockholm rösta på Kistamässan.

Totalt har 100 000 svenskturkar i landet rösträtt.

Både ja- och nejsidan ordnar med busstransporter från södra sidan för att folk enkelt ska kunna ta sig till Kista i norra delen av Stockholm för att rösta.

DN:s reportage om Diyanet

I ett långt undersökande reportage berättade DN förra veckan om hur rädsla för den turkiska staten skrämmer bort församlingsmedlemmar från svenska moskéer. 

Det handlar om nio svenska moskéer som står under den turkiska statliga religionsmyndigheten Diyanets inflytande. Bland dem finns moskéerna i Flemingsberg, Haninge, Bredäng, Skärholmen och Fittja. 

Turkiska staten skickar imamer till moskéerna och betalar deras lön. I vissa fall har Diyanet, som har sitt svenska huvudkontor i Segeltorp, påverkat vilka som ska ingå i moskéernas styrelser. Diyanet ska vid sidan av sitt religösa uppdrag också kartlägga regimkritiker och sprida turkisk nationalism, skriver DN.

DN har talat med en rad skrämda församlingsmedlemmar som vittnar om trakasserier, hot och öppen Erdoganpropaganda i moskéerna.

Kritiken mot AKP

AKP har haft makten i Turkiet sedan 2002. Det finns idag ytterligare tre partier i parlamentet.

Högerpartiet MHP och AKP är för grundlagsändringen, medan oppositionsledaren CHP och HDP (pro-kurdiskt) är emot den. HDP:s ledare sitter just nu fängslad.

Enligt organisationen Reportrar utan gränser är Turkiet det land som har flest fängslade journalister i världen. 120 stycken.

Flera mediesajter och tidningar, samt människorättsorganisationer, har stängts ned efter det misslyckade kuppförsök som genomfördes i somras, enligt Reportrar utan gränser och Amnesty.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.