"Hela tiden har jag kämpat, lärt mig språket, utbildat mig och skaffat jobb. Och nu känns det som att de knäcker mig". Shewit och hennes två barn måste flytta på onsdag, men någon ny lägenhet har de inte kunnat få. Foto: Claudio Britos

På onsdag vräks en barnfamilj i Vårberg

Allt fler familjer hamnar i osäkra boendeförhållanden. Shewik Kflemichael och hennes två döttrar måste vara ute ur sin lägenhet på onsdag. Vart de ska ta vägen vet de inte.

  • Publicerad 12:36, 26 jan 2018

På onsdag blir Shewik Kflemichael och hennes två döttrar hemlösa. ”Avflyttning ska ske senast den 2018-02-01, kl. 12.00”, står det i brevet hon fick i slutet av september förra året.

Varje kväll sitter hon vid datorn och klickar ”Anmäl intresse” på allt som dyker upp på bostadsförmedlingen. Från Södertälje till Nacka.

– Hittills har varit på visningar i Nacka, Råcksta, Värmdö. Men min kötid eller inkomst räcker inte, säger hon och visar lista efter lista över alla bostäder hon sökt.

Timanställd räcker inte

Hon är timanställd i äldrevården. Men det räcker inte för vissa av bostadsbolagens inkomstkrav. Hon söker även andrahand och inneboende på Blocket. Men ingen vill ta emot en mamma med två små barn.

Hon kom till Sverige för snart nio år sedan. Har ingen släkt här och känner inte så många i Stockholm.

– Jag har frågat alla på jobbet om de vet om något lägenhet vi kan hyra. Men ingen vet något.

Larmet: Ökat antal barn i hemlöshet

Maxtiden slut

Sin nuvarande lägenhet i Vårberg har hon haft i sju år. Eftersom hon ett tag behövde skyddat boende hjälpte socialtjänsten i Farsta henne till en genomgångsbostad via kommunala bostadsbolaget SHIS.

– Om man får en genomgångsbostad hos oss får man en boendetid på fem år. Under den tiden ska man jobba med hindren för att komma vidare i sin boendekarriär. Finns det särskilda skäl, i undantagsfall, så kan man få bo kvar ytterligare två år. Men mer än sju år går inte, då får man besittningsskydd och vi måste kunna ge lägenheter till dem som behöver dem mest, säger Ann Hilmersson, administrativ chef på SHIS.

Hela tiden har jag kämpat, lärt mig språket, utbildat mig och skaffat jobb. Och nu känns det som att de knäcker mig.

Shewik Kflemichaels kontrakt förlängdes för ett år sedan. Sedan dess har ett berg av flyttlådor tornat upp sig i vardagsrummet. Hon får plocka ut grejer när hon behöver dem, säger hon och skrattar lite.

Men stressen påverkar. Hon har svårt att sova och sömntabletterna hon fått utskrivna hjälper inte. Äldsta dottern som är i 10-årsåldern, hade tidigare bra betyg i skolan, har nu börjat halka efter.

– Jag har bett socialtjänsten i Farsta om hjälp, men de säger att eftersom jag har jobb och betalar min hyra kan de inte göra så mycket. De sa att jag får boka ett vandrarhem, men hur ska vi leva där och betala det? Jag ångrar nästan att jag tog det jobbet. Hela tiden har jag kämpat, lärt mig språket, utbildat mig och skaffat jobb. Och nu känns det som att de knäcker mig.

På onsdag måste du vara ute ur lägenheten. Vad ska du göra?

– Jag vet inte vad jag ska göra. Mina grejer kan jag kasta, jag kan slänga allt. Men var ska jag bo med mina barn?

Packat. I ett år har flyttlådorna varit packade hemma hos Shewit. Men hon har ingenstans att ställa dem. Foto: Claudio Britos

Socialchefen: Det här är en jättestor utmaning

Allt fler barnfamiljer har osäkra boenden. Skärholmen har flest, på tre år ökade antalet med 190 procent. Allt fler har ingen möjlighet att ens komma in på bostadsmarknaden.

– Det här är en jättestor utmaning för staden, säger Anna Mattsson, socialchef i Skärholmens stadsdelsnämnd.

Antalet barnfamiljer som bor osäkert, till exempel i genomgångsbostäder eller tillfälligt hos vänner, ökar i hela staden. Men i Skärholmens stadsdel är de flest. Mellan 2014 och 2017 ökade antalet med 190 procent, från 22 till 64 familjer.

– Förr när man talade om hemlöshet talade man om exit – att personer blev hemlösa för att de till exempel blivit vräkta. Nu talar man istället om entrance, de som aldrig ens kommer in på bostadsmarknaden. Och den gruppen ökar. Har man inte en stark lön eller ett stort kontaktnät blir det ännu svårare, säger Anna Mattsson.

Problemet är bostadsbristen.

Anna Mattsson känner inte till Shewiks fall och kan inte uttala sig om det. Eftersom hon först fick hjälp av Farstas socialtjänst är det antagligen de som har ansvaret, säger hon.

Men hur ska en familj i Shewiks situation göra?

– Rent krasst är det så att en person som är självförsörjande själv är ansvarig för att hitta någonstans att bo. Men vi har det yttersta ansvaret. Kommer en familj och säger att de inte har någonstans att bo tittar vi på vad de har för resurser och försöker hitta en lösning. Vi har inga lägenheter, men i akuta fall kan familjer få bo på till exempel enklare hotell eller vandrarhem i några nätter. Det är ingen bra lösning, men inga barn ska behöva sova på gatan.

Hemlösheten ökar

Enligt Stockholm stad har antalet barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden ökat med 190 procent i Skärholmen stadsdel mellan 2014 och 2017, från 22 till 64. Därutöver kan det finnas ett mörkertal av familjer som inte har kontakt med socialtjänsten.

Första halvåret 2017 levde 128 barn med direkt eller indirekt avhysningshot.

Inför 2018 vill stadsdelen öka sitt arbete mot hemlöshet och har sökt pengar för att bland annat utbilda personal i hyresjuridik.

De vill också anställa en person som kan hjälpa till med allt praktiskt, som att följa med på lägenhetsvisningar och ordna flyttransport.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.