Pågående bygge. Nya Karolinska är inte helt färdigt förrän om ett par år. Foto: Mostphotos

Problemen på Nya Karolinska – en snabbgenomgång

Skenande konsultkostnader, cancersjuka som avlidit i vårdköer och en hårt kritiserat finansieringsmodell som slukar miljarder. Här är turerna kring Nya Karolinska i fem korta punkter.

  • Publicerad 08:00, 10 feb 2018

Ambitionerna är höga för Nya Karolinska i Solna, som ska ta hand om de allra svårast skadade och sjuka patienterna.

På sin hemsida slår Karolinska universitetssjukhuset fast att den nya verksamheten "blir ett toppmodernt sjukhus och ett av världens mest miljövänliga universitetssjukhus".

Och Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) har väckt stor uppståndelse – inte så mycket på grund av sin moderna och högspecialiserade vård utan för att problemen aldrig tycks ta slut. Uppmärksamheten lär heller inte bli mindre inför valrörelsen.

Här är en snabbgenomgång.

1. Vad är Nya Karolinska Sjukhuset?

NKS är en central del i en av landstingets största vårdsatsningar någonsin. Sjukhuset tog hand om de första patienterna i november 2016, men kommer inte vara i full drift förrän 2018, enligt planen. Flytten lär dock bli försenad på grund av ett strulande it-system, skriver Svenska Dagbladet.

På NKS ska det bland annat bedrivas högspecialiserad cancer- och hjärtsjukvård, akut trauma och barnsjukvård, men också grundforskning, patientnära klinisk forskning och utbildning.

Akutmottagningen ska kunna ta emot patienter som kommer med ambulans, helikopter eller via remiss från andra vårdgivare.

Nya Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2015, ett år innan inflytt till Nya Karolinska. Foto: Linda Gren

2. Omstridd finansieringsmodell för sjukhuset

Nya Karolinska finansieras genom ett så kallat OPS-avtal (Offentlig-Privat-Samverkan), efter ett beslut av den borgerliga landstingsledningen i Stockholms län. I ett OPS-avtal är den offentliga sektorn beställare och en privat part utförare.

Den privata parten tar ett helhetsansvar för projektering, byggprocess, drift och underhåll, och lånar därmed upp pengar för offentliga projekt. Beställaren, landstinget eller kommunen, betalar i sin tur ersättning till bolaget.

"En OPS-upphandling är bästa sättet att säkerställa att bygget inte blir dyrare, eller försenat", sa Erik Gjötterberg, projektledare för OPS-upphandlingen, när den var i hamn 2008.

Idag låter det annorlunda.

Sjukhuset har fått epitetet "världens dyraste sjukhus", och slutnotan för att bygga, utrusta och underhålla NKS fram till år 2040 har beräknats till cirka 61 miljarder kronor.

OPS-lösningen har skapat splittringar i landstingsfullmäktige. Oppositionen vill häva OPS-avtalet, medan Alliansen vill omförhandla det för att sänka kostnaderna.

Astrid Lindgrens barnsjukhus är en av de verksamheter som flyttat in på Nya Karolinska. Foto: Linda Gren

3. Fördyringar

Bygget har kantats av oväntade – och dyra – extrautgifter. I november 2017 visade det sig att vattnet rann åt fel håll i patienters badrum, totalt 165 stycken. Felen skulle kosta cirka 100 000 kronor att åtgärda per rum, enligt Svenska Dagbladet.

Övriga exempel på uppmärksammade uppgifter har varit: 93 000 kronor för att sätta upp ett nytt hyllplan på hjärtintensiven, 143 000 kronor för att flytta en vattenkran och 600 000 kronor för att bygga om en entré.

Svante Norgren, Pia Brasch Werner och Balvin Jonsson visar upp Nya Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2015. Foto: Linda Gren

4. Svindlande konsultarvoden

Det amerikanska konsultbolaget Boston Consulting Group (BCG) anlitades för att hjälpa till att planera sjukhusflytten till Nya Karolinska. Totalt sedan 2011 har BCG fakturerat Karolinska universitetssjukhuset på 257 miljoner kronor, enligt Dagens Nyheter, som även avslöjat att snittkostnaden per konsult var 700 000 kronor i månaden mellan 2015 och 2017. Avtalet med BCG sades upp förra året.

Det har dessutom visat sig saknas fakturaunderlag för utbetalningar på 57 miljoner kronor.

5 Tusentals i kö

Flytten från Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge till Nya Karolinska i Solna inleddes 2016. Samtidigt har operationsköerna vuxit till 8 700 personer, och i somras avled två cancersjuka patienter efter att ha fastnat i köer till canceroperationer.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.