REPORTAGE: I dödens eld – följ med in i nya krematoriet

Ett intimt möte med döden: vi fick en unik rundtur i Skogskyrkogårdens toppmoderna nya krematorium. Äntligen är allt på banan efter år av strul.

  • Publicerad 10:00, 19 aug 2017

Jag har tagit hit nyanställda som har vänt i dörren

Abbe Yildiz lutar sig mot bänken där han precis förpackat en människas aska i en neutralt vit kartong. Han rycker på axlarna. Ler blygt.

– Tja, det är ett jobb och någon måste göra det. Jag är en tjänsteman som hjälper folket till sista vilan. Alla ska vi dö.

Abbe lägger till att bekanta blir rädda när han berättar om sitt arbete. Men trivs som drifttekniker med uppgift att bland annat kremera kistor med avlidna, det gör han allt.

– Jo, man får respektera att folk tycker att det är obehagligt. Jag har tagit hit nyanställda från andra delar av förvaltningen som har vänt i dörren, berättar Mats Larsson, högsta ansvarig på kyrkogårdsförvaltningen.

15 sekunder. Kistan får inte fatta eld för snabbt. Då kan det bli en arbetsmiljöfara.

Chefen visar stolt upp juvelen i sin verksamhet: Nya krematoriet på Skogskyrkogården. Invigt 2014 och prisbelönt för sin arkitektur har tegelbyggnaden bland tallarna blivit omskriven för sina problem. Budgeten drogs över och taket läckte vatten – rejält. Vilket har lett till en tvist där Stockholm vill ha tillbaka pengar från arkitektfirman, en juridisk fejd som lär pågå in i 2018.

Men i sommar har taket slutligen åtgärdats och allt fungerar som det ska på krematoriet, som Mats beskriver som så "high-tech" att kollegorna ute i Europa är avundsjuka. Spillvärmen tas tillvara, elden drivs med miljövänlig biogas istället för olja, och bygget är tänkt att hålla i minst 50 år, även om ugnarna måste bytas om fem år. Den saftiga slutnotan på 195 miljoner skattekronor räknas vara avskriven om tre decennier.

– För 15 år sedan var det här bokstavligt talat en källarverksamhet. Ruggigt och muggigt. Nu kan vem som helst titta in här genom fönstren, vilket vi vill då vi inte har något att dölja. Transparens är bra då folk är så skeptiska till det vi håller på med. En bra arbetsmiljö ger också värdighet och respekt i omhändertagandet av de avlidna.

Prisat och problemtyngt. Den låga tegelbyggnaden är ritad av Johan Celsing och fick ett arkitektpris 2013, innan krematoriet ens invigts. Detta trots att taket läckte in mängder av regnvatten.

Ljust och fräscht. Krematoriumhallen har fyra ugnar. Elden drivs med biogas och spillvärmen värmer upp Skogskyrkogårdens alla byggnader.

Stora fönster gör att hallen med de fyra ugnarna blir ljus, fräsch och lätt att städa. Till taket gjort av vitbetong med krossat marmor ("väldigt dyrt") är det högt. Mellan 20 och 30 medborgare kremeras varje arbetsdag och det mesta kretsar kring arbetsmiljön för de fem anställda, tjänstemän som på rullande schema var femte vecka bär kostym för att möta sörjande vid entrén.

Till exempel bränns inte blommorna med den döde utan hamnar i en container. Detta eftersom de brinner för fort och det måste gå 15 sekunder innan kistan fattar eld inne i ugnen. Allt annat vore en arbetsmiljöfara. Av samma anledning får kistor inte vara tillverkade av vilket material som helst. Säkerheten först.

Och det har utvecklats en unik liten truck för att frakta stålkärlet med askan från ugnen till packrummet. Men att få askan ur ugnen och ner i kärlet, det görs fortfarande manuellt med en stor skrapa av Abbe och hans kollegor. Det momentet har inte gått att automatisera.

Dödsfullt. Ett av två kylrum. Totalt ryms 156 stycken.

Incheckad. QR-koden på kistan gör att man vet vem som ligger var.

På Nya krematoriet, till skillnad från Skogskyrkogårdens gamla inrättning, är ugnarna tillräckligt stora för att ta emot Stockholmare modell XXXXL.

– Kistorna blir bredare och bredare eftersom människor blir större och större. Men nu kan vi ta emot alla under 250 kilo, där går gränsen för kremering i Sverige, berättar kyrkogårdsförvaltningens Göran Höglund, samtidigt som han skjuter undan en lucka i ugnen så att de förtärande flammorna och ett försvinnande kranium blir synligt.

Däremot ställer det till problem att urnorna också blir större, oklart varför det är så. Smidigast för dessa skatteavlönade tjänstemän är om alla följer samma standard in i döden.

Trivs på jobbet. "Människor blir rädda när jag säger vad jag gör eftersom vi inte pratar så ofta om döden. Men när jag berättar vad som händer blir de mer förstående", säger Abbe Yildiz.

Av jord är du kommen. Det tar cirka en timme att förvandla en människokropp till aska.

– Hålen vi gräver är 30 gånger 30 centimeter. Om då familjen valt en urna som inte får plats, ja, då måste vi ta dit några gubbar med spadar som gräver. Det blir rörigt, förklarar Göran.

I ett hörn står en tunna fylld med protester och andra metalldelar som kan finnas i en människokropp. De brinner inte utan skickas till Nederländerna för återanvändning. Det blir ett ton per år här på Nya krematoriet, värt en hel del pengar. Överskottet går tillbaka till Allmänna arvsfonden.

– Alltså de svenska skattebetalarna, säger Mats Larsson nöjt.

Sorg och saknad. I anhörigrummet kan sörjande få en stilla stund med urnan.

Kremering: från leverans till urna

1. Nio av tio stockholmare väljer kremering i dagsläget. Begravningsfirmorna har tillgång Nya krematoret dygnet runt och checkar in kistorna ungefär som när du självscannar dina varor i matbutiken.

2. En QR-kod klistras på kistan så man vet vem som ligger där.

3. Kistan åker in i ett stort kylrum. Om efterlevande tvistar kring kremering eller jordfästning kan kroppen bli liggande här i flera år. Ärenden kan gå så långt som till Högsta förvaltningsdomstolen.

4. Kremering med hjälp av biogas. Kutym är att kistan åker in med huvudet först. Kostnad per kremering är cirka 3 700 kronor. Svenskar har redan betalat det via skattsedeln, utländska medborgare betalar självkostnadspris.

5. Den avlidne hamnar i arkivet tills en anhörig eller begravningsfirman hämtar askan för att gravsättas eller spridas i till exempel en minneslund. Efter 12 månader och en brevpåminnelse kan det blitvångsgravsättning.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.