Namn och statusprylar är viktiga för gängen som vill skapa ett varumärke för att stärka sitt vålds- och skrämselkapital. Foto: Polisen

Så ger uppmärksamheten gängen makt på gatan

När konflikterna i Stockholms kriminella värld rasar syns det i pressen. Men rubrikerna får också konsekvenser på gatan – när gängens varumärken blir starkare. Vilka är det som egentligen skapar gängnamnen?

  • Publicerad 17:30, 29 jan 2018

110 skjutningar. 18 slutade i mord. 37 skadade. 2017 var ett våldsamt år i Stockholms kriminella miljö. 2018 har börjat likadant – med två dödsskjutningar i januari.

Just nu pågår flera uppgörelser mellan kriminella nätverk i Stockholm. Konflikter som skapar svarta rubriker i pressen.

Samtidigt bubblar en kritisk diskussion, i polishuset och på redaktionerna. Vad händer när gatugängens namn basuneras ut – i såväl kvällspressen som public service och lokalpressen?

Spelar det någon roll?

Vi frågar en före detta medlem i ett av Stockholms omskrivna kriminella nätverk vad ett namn ger för konsekvenser på gatan.

– Det är jätteviktigt. Man vill ha ett namn och ett varumärke för det sätter skräck i folk. Det blir också enklare då för man behöver inte presentera sig utan det räcker att säga "jag är med dem", säger han.

110 skjutningar i Stockholm i år

Polisen gav namnet

Hur skapas ett namn? Inte sällan har polisen och medier en roll i det, menar avhopparen vi talar med.

– För oss började det som ett skämt och det var polisen och media som satte namnet på oss. Vi gillade idén och kände att det passade oss, säger han.

Polisen Stephan Kiernan leder arbetet inom GOB 2022 – en långsiktig satsning mot den organiserade brottsligheten i polisområde Stockholm Nord. Han håller med om att gängnamn ger kriminella grupperingar viss betydelse på gatan.

– De grupperingar som vi ser sticker ut när det gäller skjutningar och mord är också de som tjänar mest på att media eller polis ger dem ett namn. Det gör att deras varumärke och våldskapital stärks, säger han.

Han fortsätter:

– Är man en del i en lokal gruppering som vill sälja narkotika eller utpressa folk tjänar man på att folk vet vilket gäng man hör hemma i och är rädda för en. Men bilden de skapar av sig själva stämmer ofta inte överens med verkligheten.

"Var försiktig"

Stephan Kiernan tycker att medier bör vara försiktiga med att namnge kriminella grupperingar. Samtidigt är han medveten om att polisen också i vissa fall själva bidrar till att stärka gängens varumärken.

– Det är svårt. Polisen behöver ge en bra bild av deras reella påverkan på brottsoffer, vilket hot de utgör och ge en bra bild till tingsrätten och kriminalvård om vem personen är. Men du vill inte överdrivet förstärka deras skrämselförmåga, säger han.

Hur går det ihop?

– Den ekvationen går helt enkelt inte ihop. Men egentligen behöver polisen inte hänvisa till ett namn för att ge en bra bild. Ibland blir dokument offentliga i ett senare skede av brottsutredningen, det är viktigt att tänka på. Man får försöka beskriva så objektivt och kliniskt som möjligt och inte på ett sätt som bidrar till gängromantiken.

Men trots allt händer det att gängnamn dyker upp i polisens förundersökningar.

– Jag försöker att inte använda gängnamn, även om jag vet att polisen ibland gör det. Istället beskriver jag att personen ingår i en kriminell gruppering eller att det är flera personer som begår samma typ av brottslighet med ett visst mått av organisering, säger Stephan Kiernan.

Ett exempel på när det kan vara svårt att undvika gängnamn är i förhör med en misstänkt, som blir offentligt tillsammans med förundersökningen om åtal väcks.

– I vissa fall när det har skrivits helsidor om vissa grupperingar i kvällspressen kan det ibland vara nödvändigt att referera till de namn som pressen eller de själva använder. Då kan det i en förhörssituation bli konstigt om polisen ska sitta där och prata i generella termer. Men som sagt, det är skillnad om man skriver något form av underlag till en förundersökning, säger Stephan Kiernan.

Stephan Kiernan leder polisens långsiktiga satsning GOB-2022, mot organiserad brottslighet i polisområde Nord. Foto: Mikael Andersson

I en kriminell miljö som blivit alltmer konfliktfylld, samtidigt som kriminella oftare rör sig mellan olika stadsdelar och grupperingar, blir också personens egna skrämselkapital viktigare.

Det menar Daniel Vesterhav på Brottsförebyggande rådet (BRÅ), som forskat om de kriminella nätverkens maktstrukturer.

– Ett skrämselkapital ger en trygghet gentemot andra kriminella, som drar sig för att lura dig eller hamna i konflikt med dig, säger han.

Media har en väldigt central roll i att skapa skrämselkapital för dessa grupperingar, menar han.

– Naturligtvis ska medier rapportera om brottslighet och skriva om de kriminella nätverken. Men det handlar om hur man skriver om det. Det finns exempel på nyetablerade nätverk som ställt upp på intervjuer i syfte att få uppmärksamhet.

Ett exempel på när medier etablerade ett namn på en kriminell gruppering är rapporteringen kring ett kriminellt gäng från Hässelby.

– För ett par år sedan kände få till det namnet. Efter ett mord målade media upp deras historia. Nu vet de flesta vilka de är. Medierna gav dem ett betydligt skrämselkapital på kort tid, säger Daniel Vesterhav.

Lättare att rekrytera

Rubrikerna får direkta konsekvenser på gatan.

– Ett stort skrämselkapital bidrar också till möjligheten att rekrytera nya unga kriminella, säger Daniel Vesterhav.

Rädslan för gängen smittar av sig på området och ger hela förorter dåligt rykte.

Polisen pekade under 2017 ut 25 utsatta områden i Stockholm, där kriminaliteten har en påverkan på lokalsamhället.

– Ofta lyckas de lokalt förankrade kriminella grupperna skapa en tystnadskultur med hjälp av sitt skrämselkapital. Folk i området blir rädda för att vittna eller anmäla brott, säger Daniel Vesterhav.

Bredäng centrum, en dag i november. Foto: Jonas Gosende Grönvik

Den 20 november skjuts en 28-årig man ihjäl i Mariehäll, Bromma. Mannen pekas ut i pressen som en gängledare i det polisen kallar för Bredängsnätverket. En gruppering som har en lång och våldsam konflikt med det polisen kallar för Östberganätverket.

Våldsam konflikt mellan gäng i Östberga och Bredäng

Dagarna efter mordet kliver skolbarn över gravljus i trappan upp till skolan mitt på torget i Bredängs centrum.

– De här killarna var ju kriminella. De levde inga vanliga liv. Det var därför de gick bort så här. Men nu ser ju ungdomarna så klart upp till dem. De blir representanter för Bredäng. Det blir fel, sa en orolig pappa till SkärholmenDirekt angående minnesplatsen som tog plats mitt på torget i centrum.

Efter dödsskjutning – sorg tar över Bredängs centrum

Samtidigt har de våldsamma gängkonflikterna flyttat ut på sociala medier. Här finns konton med kopplingar till personer indragna i konflikterna – med tiotusentals följare. De flashar med vapen, droger och statusprylar. Ungdomar från hela stan följer och hejar på.

Den 8 januari sköts en man ihjäl på en pizzeria i Rinkeby centrum. Några minuter senare skickades bilder, som visar den mördade mannens kropp inne på pizzerian, runt bland ungdomar på Snapchat och Instagram.

Myter stärker varumärket och ökar rädslan för gängen. Sociala medier är ett effektivt verktyg, enligt Daniel Vesterhav.

– Särskilt bland unga, som ofta läser mer i sociala medier än i traditionella medier. Myter kan baseras på tidigare våldshändelser och behöver inte vara påhittade. Men de är ofta grova överdrifter, säger han.

Statusprylarna som pushar unga att sälja knark

"Positivt för gängen"

Har journalister också ett ansvar? Om du frågar avhopparen vi talar med är svaret enkelt: Chilla med rubrikerna.

– Jag läser en hel del och ser att medierna använder namnen. Det är bara positivt för gängen. Det befäste vår position och bekräftade det vi höll på med, säger han.

Han lämnade gänglivet bakom sig

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Filmaren som väljer Spånga framför New York

Nyheter Så gick det till när 20-åringen vann pris för sin första långfilm En olycka fick Spångas senaste stjärnskott Robin Sherlock Holm, 20 år, att inse att ingen tid finns att spilla när det gäller drömmar. Nu har han vunnit pris för sin första film.fredag 23/2 15:33

600 nya lägenheter i Kärrtorp skjuts upp

Nyheter Rödgröna har inte tänkt klart Demokratins kvarnar ska mala – långsamt. Planerna på att bygga 600 nya lyor i Kärrtorp skjuts upp. "Vi har inte hunnit sätta oss in i det här", säger Miljöpartiet.fredag 23/2 15:17