Foto: Thomas Henrikson/Johan Eklund/Jonas Gosende Grönvik

Så överlever du när krisen kommer

Hela Stockholm har varit strömlöst i 48 timmar. Det kommer inget vatten ur kranen. Internet har slutat fungera. Mobilen är död. Och det börjar bli riktigt kallt hemma. Vad gör du när katastrofen är ett faktum?

  • Publicerad 17:17, 13 maj 2017

Föreställ dig följande.

Ett kraftigt regnoväder drar in över Huddinge. Du går och lägger dig. När du vaknar fungerar inte lampan i badrummet. Strömmen har gått. Din sambo har redan gått på toaletten. När det är din tur går det inte att spola.

Det som inte får hända har hänt, tänker du. Men krisen har bara börjat.

Din källare är fylld med vatten. Fullerstaån har svämmat över. Sjödalsparken, Huddinge centrum och Storängen ligger i en stor pöl.

Delar av Huddingevägen har spolats bort. E4/E20 är översvämmad vid Kungens kurva. Pendeltåg, tunnelbana och bussar står stilla. Nynäsbanan har drabbats av ett jordskred i höjd med Länna.

På Facebook möts du av nyheten:

Stor tågolycka vid Flemingsberg station. Ett tåg med 400 passagerare har blivit påkört längs sidan av ett X2000 som spårat ur. 100-150 personer har omkommit. 100 har skadats allvarligt. Räddningstjänst, sjukvård och polis är under hård belastning.

Ingen idé att ringa räddningstjänsten om en pump till källaren, alltså.

Händelserna är hämtade ur Huddinge kommuns risk- och sårbarhetsanalyser. Sannolikheten att flera olyckor inträffar på en och samma gång är mycket liten.

Samhället sätts på prov

Men å andra sidan är en kris alltid oväntad, då samhällets resurser och organisation sätts på prov.

– Du tyckte att det var lite spännande i början. Men nu har din mobil dött. Internet har slutat fungera. Det börjar bli kallt i bostaden. Vad gör du?

Det är Segeltorpsbon Kim Kimreus som frågar. I måndags höll han och kollegan Kristoffer Alm kursen ”För din säkerhet!” i sessionssalen i Huddinge kommunhus.

Den här veckan har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utlyst en nationell krisberedskapsvecka tillsammans med kommunerna. Syftet? Att informera om vad människor själva kan göra och bidra med vid allvarliga samhällsstörningar.

Foto: Thomas Henrikson

Om krisen kommer

– Ha alltid beredskap för att klara familjens grundbehov i händelse av en kris. Du ska klara dig själv i 72 timmar. Gärna längre än så, säger Kristoffer.

Stearinljus, tändstickor, radio, ficklampa och extra batterier. Kim packar upp sin krislåda, förberedd med det mest nödvändiga.

– Istället för värmeljus... gravljus! De här håller i två-tre dygn, säger Kim.

Mycket av det du ska packa i en krislåda har du redan hemma.

– Poängen är att ha allt samlat på ett och samma ställe. När krisen kommer vet ni vart den är. Det är alltid en trygghet, säger Kim och håller upp ett litet metspö:

– Okej, kanske inte helt nödvändigt.

Kontanter är bra att lägga undan.

– Inga stora summor, men ändå. Vid ett längre strömavbrott slutar bankomater och kortterminaler att fungera, säger Kristoffer.

Foto: Thomas Henrikson

Maten slut efter tre dagar

Om butiken trots allt håller öppet är maten slut efter tre dagar utan några leveranser.

– Fundera... Hur länge klarar du och din familj på den mat du har hemma idag? Om McDonalds och den lokala pizzerian har stängt. Ja, då är det kris på riktigt, säger Kim.

Kyl och frys slutar snabbt att fungera.

– Det är bra att alltid ha ett lager mat hemma som klarar rumstemperatur. Ris, bulgur, nötter, choklad och konserver är bra om det alltid finns i skafferiet.

Potatismos och pulversoppor är också bra. Men tänk på hur du tillagar maten.

– Påverkas vårt dricksvatten av krisen påverkas också hela vår livsmedelsförsörjning. Mycket mat är förädlat av vatten. Soppa på burk är därför ett bra alternativ.

Ditt behov av vatten är ungefär fem liter per dag. Två liter att dricka och tre liter till matlagning, tvätt och annat. Att förvara dricksvatten tar lite större plats än några konservburkar.

– Vem har dunkar hemma fyllda med vatten? Jag ska erkänna. Jag har dunkar, men de är inte fyllda med vatten. Men man borde ändå ha det, säger Kim.

Vatten. Kommunen ansvarar för vattenförsörjningen. Blir dricksvattnet otjänligt kommer kommunen köra ut tankrar. Foto: Thomas Henrikson

Ansvar för vattenförsörjning

Kommunen har ansvar för vattenförsörjningen och ska köra ut tankrar med dricksvatten om det behövs. Men vid en stor kris kan det ta tid. Och det måste införas ransoner, om det ska räcka åt alla.

– Ha gärna ett par femlitersdunkar hemma så att familjen klarar de första dygnen. Byt gärna ut vattnen varannan vecka. Ställer du undan vatten svalt och mörkt kan det stå upp till 90 dagar.

Luktar det?

– Drick inte. Smakar det illa? Koka först, med stora bubblor.

Håll dig ren och i gott skick. Prioritera ansiktet, armhålorna, och fötterna när du tvättar dig.

– För andras skull, men framför allt för ditt eget välbefinnande. Är du hungrig, frusen, trött och smutsig är det lätt att gå ner sig.

Och det där med toaletten...

– Kissa i burkar eller hinkar. Bajsa i en påse i toalettstolen. När krisen är över får kommunen ta hand om det.

Civil beredskap. Alla bör vara så pass förberedda att vi klarar tre dygn utan stöd från myndigheter. Var och en av oss förväntas ha förråd av vatten och förnödenheter hemma. Foto: Thomas Henrikson

Snabbt kallt i huset

Det blir snabbt kallt i huset. Att samla hela familjen i ett och samma rum är en bra idé.

– Människor alstrar värme. Bygg en koja och sov tillsammans på madrass under köksbordet. Där kan du sova två-tre vuxna med barn. Du slipper sovsäck, det är mysigt!

Om du har en bil - se till att alltid ha minst halva bränsletanken fylld.

– Bilen är ett portabel elverk. Den har antagligen en radio för information. Och med rätt adapter kan du ladda din telefon i 12v-uttaget. Är du iskall, gå till bilen och sätt på värmen.

Bor du på landet kan ett portabelt elverk vara guld värt. Bor du i lägenhet i Skogås, Vårby eller Flemingsberg är det svårt.

– Överlevnad handlar om att se till sin egen situation. Vad har jag för förutsättningar att klara en kris, säger Kim.

Rätt förberedd kan du kan också fokusera på att hjälpa andra.

– Är din krisberedskap bra blir kommunens krisberedskap bra. Då blir också Sveriges krisberedskap bra, säger Kristoffer Alm.

Vargen i Huddinge: Bunkern som skulle klara en atombomb | Det glömda, del 4.

Krislådan. Segeltorpsbon Kim Kimreus är frivillig informatör hos försvarsutbildarna. Foto: Jonas Gosende Grönvik

Packa krislådan!

Ficklampa. Glöm inte extra batterier, förvara alltid vid sidan om.

Eld. Tändstickor och tändare.

Stormkök. Glöm inte bränsle.

Analog radio. SRP4 är den officiella kanalen för krisinformation.

Apotek. Första hjälpen, handsprit och eventuella mediciner.

Kniv. Ett måste. Multiverktyg är bra.

Silvertejp. För att laga saker och till allt möjligt.

Godis. För energi och gott humör!

Stearinljus. Gravljus är bättre än värmeljus.

Plastpåsar. Fryspåsar och svarta sopsäckar.

Krisberedningsveckan. Syftet är att informera vad människor själva kan göra och bidra med vid allvarliga samhällsstörningar.

En kris är alltid oväntad. Vi kan veta att den kommer, men inte när. Kommunen har ett ansvar att förbereda sig.

Hur skulle Huddinge klara sig i en kris?

Vart fjärde år tar kommunen fram en större risk- och sårbarhetsanalys. Rapporten lämnas in till länsstyrelsen.

– Syftet är att uppmärksamma risker och minska sårbarheten, samt uppnå god förmåga att hantera krissituationer i kommunens verksamheter, säger Marina Farina, säkerhetssamordnare på Huddinge kommun.

I rapporten identifieras hot, risker och krisscenarion som kan uppstå i Huddinge.

– För att bedöma hur kommunen klarar sig i en kris behöver vi utgå från olika scenarios. Det betyder inte att just dessa risker har hänt eller är specifika för just Huddinge. Det är händelser som kan drabba de flesta kommuner i Sverige, säger Marina Farina.

Varje scenario analyseras och värderas utifrån kommunens beredskap.

– Vilken konsekvens får det för kommunen om vi är utan ström i 72 timmar? Om ett äldreboende blir strömlöst kan vi till exempel behöva flytta boende.

Scenariot värderas sedan utifrån sannolikhet att det kan inträffa och konsekvenser för kommunens verksamhet och organisation.

– Om vi har satt in ett reservaggregat i äldreboendet får vi en bättre beredskap att hantera händelsen, vilket bidrar till att konsekvensen av händelsen inte blir lika hög.

– Sannolikheten värderas genom att vi tänker tillbaka och funderar på om något liknande tidigare har hänt. Inte bara i sin egen kommun utan över hela Sverige.

Vissa händelser är svåra att rusta sig mot. Att någon tar till våld mot en skola är svårt att förebygga.

– Det är ingen större sannolikhet att det sker just i Huddinge. Men vi vet att det kan ske. Det är svårt att förbereda sig för vissa händelser. Men varje förvaltning har en krishandlingsplan med checklistor ifall något sker, säger Marina Farina.

Följande hot och risker har identifierats och analyserats i Huddinge:

1. Spridning av kemiska ämnen. Tankbil lastad med 17 ton klor välter på Huddingevägen i höjd med Rådsparken och ett giftigt gasmoln sprider sig med vindriktningen. Insats från räddningstjänsten efter 30 minuter. Sannolikhet: 2. Konsekvens: 5.

2. Störning i transportsystem. Ett tåg står på Flemingsberg station och blir påkört längs sidan av ett X2000 som spårat ur. 100-150 personer omkommer, drygt 100 skadas allvarligt. Hård belastning på räddningstjänst, sjukvård, polis och information. Sannolikhet: 2. Konsekvens: 5.

3. Spridning av nukleära ämnen. Olycka sker i ett kärnkraftverk utanför S:t Petersburg med stort utsläpp under augusti. Inga akuta strålskador drabbar Sverige. Betesrestriktioner införs i hela länet och det råder mjölkbrist. Sannolikhet: 1 Konsekvens: 5.

4. Störning i elförsörjning. Strömavbrott i hela länet under tre dygn, vintertid, cirka -15 grader. Utan el stannar hela Huddinge. Sannolikhet: 3. Konsekvens: 4.

5. Avbrott dricksvattenförsörjning i stora delar av kommunen. En stor dricksvattenledning går sönder samtidigt som reparationsarbete pågår på en annan stor ledning. Akut vattenbrist i stora delar av kommunen. Sannolikhet: 3. Konsekvens: 4.

6. Storbrand utbryter i Heron City under pågående julhandel. SF har premiär för en attraktiv film. Många barn och ungdomar finns i byggnaden. Sammanlagt cirka 7000 personer. Svår framkomlighet på vägarna på grund av tät trafik och snö. Sannolikhet: 2 Konsekvens: 3.

7. Spridning av smitta. Omfattande utbrott med 40-60 procent av befolkningen smittad av en ny luftvägssmitta. Epidemin varar i minst två månader. Med begränsad tillgång till personal kan skolor och förskolor tvingas stänga. Sannolikhet: 3. Konsekvens: 3.

8. Störning i elektroniska kommunikationer. Telekommunikationer, IT och radio slås ut i hela länet under tre dygn. Sannolikhet: 2. Konsekvens: 3.

9. Störning av fjärrvärmeförsörjning. Fjärrvärmeavbrott i hela kommunen under en vecka, vintertid -15 grader. Sannolikhet: 2 Konsekvens: 3.

10. Störning av vattenförsörjning. Stort läckage orsakat av korrosion på huvudvattenledningen. Större delen av kommunen blir utan vatten i upp till fyra veckor. Sannolikhet: 3. Konsekvens: 3.

11. Översvämning. Extrem nederbörd faller i den östra kommundelen: 210 mm under 10 timmar. Infrastruktur skadas av erosion och vägar blir bortspolade eller oframkomliga. Sannolikhet: 3. Konsekvens: 2.

12. Våld. En bomb har hittats utanför en skola med lekande barn, klockan 11.00 en vardag vintertid. Skolan har elever i årskurs 6-9 och i området finns cirka 2000 boende. Sprängladdningen briserar inte. Sannolikhet: 4. Konsekvens: 2.

13. Trafikolycka. Krock sker mellan en lastbil och en fullsatt buss. Olyckan sker en vardag vintertid, halka och dimma, klockan 17.30 i rusningstrafik. Sannolikhet: 4. Konsekvens: 2.

14. Smittat vatten. Dricksvattnet i kommunen har blivit otjänligt i 20 veckor genom smitta av parasiten Cryptosporidium. Sannolikhet: 4. Konsekvens: 2.

Sannolikhet 1 är mycket låg. 5 mycket hög. Konsekvens 1 är mycket begränsande. 5 är katastrofala.

Foto: Thomas Henrikson

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.