Gymnasiebehörigheten har sjunkit på flera skolor, trots extra miljonstöd. Foto: Karin Nilsson

Skolorna får miljoner i extra bidrag – resultaten sjunker

Nästan en miljard kronor. Så mycket har tio grundskolor i Stockholms ytterstad fått under de senaste fem åren för att höja studieresultaten. Men på flera av skolorna har gymnasiebehörigheten istället sjunkit, visar vår granskning.

  • Publicerad 06:30, 23 maj 2017

För att jämna ut betygsskillnaderna mellan skolorna i Stockholm, används den särskilda budgetpotten "socioekonomiskt tillägg". Skolor i socialt och ekonomiskt utsatta områden har fått extra pengar för att höja resultaten. Men har satsningen hjälpt? Vi reder ut i 5 steg.

1. Extra stöd till behövande elever

För att de skolor som har många elever med kämpig bakgrund ska kunna ge sina elever lika goda studieresultat som andra - fördelas en del av Stockholms skolbudget på "socioekonomiska grunder". De skolor som har många elever med större utmaningar, får helt enkelt också en större del av potten.

Syftet är att jämna ut resultatklyftorna mellan eleverna som har det tufft och eleverna som har det bättre förspänt. Pengarna kan till exempel användas till att anställa fler lärare och minska klasserna – men hur skolan vill använda pengarna, väljer de själva.

Skolorna i utsatta områden får sämre och sämre resultat

2. Hur funkar det?

När staden ska beräkna hur mycket varje skola ska få, utgår man från faktorer som visat sig påverka elevers betyg negativt. Nämligen, hur många elever på skolan...

...har lågutbildade föräldrar?

...har nyinvandrat?

...har föräldrar som får ekonomiskt bistånd?

...bor enbart hos den ena av sina vårdnadshavare?

Beräkningen ligger sedan till grund för hur mycket pengar varje skola får.

3. Hur mycket cash rör det sig om?

Skillnaderna mellan skolorna är stora. 2016 fick exempelvis Smedslättsskolan i Bromma 1800 kronor extra per elev i socioekonomiskt tillägg. För Rinkebyskolan var motsvarande siffra 56 000 kronor extra per elev.

De tio kommunala högstadieskolor som fått störst del av potten har under de senaste fem åren fått 920 miljoner kronor tillsammans. Totalt uppgår den socioekonomiska pengen till ungefär 800 miljoner kronor om året.

"Bygg paviljonger på innerstadsskolornas gårdar"

4. Så, har pengen fungerat?

Nja.

I stadens egen utvärdering från 2016, den enda uppföljning som gjorts på central nivå, talar statistiken sitt tydliga språk.

De skolor som har fått mest pengar har försämrat sina resultat. Andelen elever som får gymnasiebehörighet har där sjunkit – från 70 procent 2011 till 64 procent i dag.

I vår granskning över de tio kommunala högstadieskolor som tagit emot högst socioekonomiskt bidrag, så uppnår färre elever gymnasiebehörighet idag än för fem år sedan på hela åtta av tio skolor.

Och även när nyinvandrade och elever utan personnummer exkluderas från siffrorna för 2016, så har hela tre skolor - Hagsätraskolan, Hjulsta grundskola och Rinkebyskolan - fortfarande sänkt andelen som blir behöriga.

Tvärtom vad som var meningen alltså.

Även när nyanlända elever tas bort från statistiken så har Hagsätraskolan, Hjulsta grundskola och Rinkebyskolan färre elever som uppnår gymnasiebehörighet i dag än för fem år sedan. Foto: Grafik: Christian Williamsson

5. Vad beror det här på?

Sanningen är att ingen riktigt kan veta varför den socioekonomiska pengen inte lyckats få bukt med problemet på många skolor.

I rapporten från 2016 konstaterar nämligen utbildningsförvaltningen att även om pengen främst använts till fler lärare och förbättrad elevhälsa, är skillnaderna i hur skolorna registrerar sina kostnader så stora att man inte kan dra några slutsatser om hur pengarna använts och att det därför inte går att se "om skolornas användande av resurserna haft någon påverkan på deras resultat".

Samtidigt är det ingen som vet hur skolornas resultat hade förändrats om den socioekonomiska pengen inte funnits. Flera rektorer menar att det överhuvudtaget inte skulle gå att bedriva verksamhet utan det extra tillskottet.

Men som utbildningsförvaltningen själva krasst konstaterar: "fördelningen ger inte några avtryck på vad som är dess syfte, nämligen att utjämna resultatskillnaderna mellan skolorna”.

Fortfarande förorten som tar emot flest nyanlända elever

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.