ÖKAR. Betygsskillnaderna mellan de bästa och de sämsta skolorna i Stockholm ökar för varje år. De elever som har sämst resultat får lägre och lägre betyg. Foto: Karin Nilsson

Skolorna i utsatta områden får sämre och sämre resultat

Betygsskillnaderna mellan de bästa och sämsta skolorna i Stockholm växer sig större för varje år, visar en färsk granskning. Men enligt skolborgarråd Olle Burell (S) kommer trenden att vända.

Den fjärdedel som utgör de bästa skolorna, har i princip oförändrad andel behöriga till nationellt gymnasieprogram under de senaste tio åren – från 99 procent till 96 procent. Men den fjärdedel som utgör de sämsta skolorna, har gått från 74 procent anhöriga till 56 procent – en sänkning med hela 18 procent. KÄLLA: Utbildningsförvaltningen

Bara en tredjedel av eleverna på Hjulsta grundskola får gymnasiebehörighet. Här ligger även det genomsnittliga meritvärdet lägst i stan, 126 av 340 möjliga.

Det kan jämföras med Höglandsskolan i Bromma, vars elever har rekordhöga 288,7 i genomsnittligt meritvärde – och där nästintill 100 procent av eleverna får gymnasiebehörighet.

Enligt en granskning som stadsrevisionen genomfört är skillnaderna mellan de skolor som har bäst och sämst resultat inte bara stora – de har också ökat under de senaste tio åren. Skillnaderna har också stark socioekonomisk prägel: de skolor som har elever med goda socioekonomiska förutsättningar, fortsätter att göra höga resultat. Detta samtidigt som eleverna på skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar får sämre och sämre betyg.

– Det här är en utmaning för hela Sverige. Vi har genomfört en rad insatser sedan vi tog över styret, men det tar tid att se effekterna av det. Vi måste hålla i och hålla ut, säger Olle Burell (S), skolborgarråd.

"Vill kommunen så kan den"

2014 krävde Skolinspektionen att staden skulle ta ett större ansvar för att samtliga elever får likvärdig utbildning. Men trots ökat fokus på elevhälsa och bättre spridning av nyanlända elever, fortsätter avståndet att växa.

– Den ökande klyftan är väldigt problematisk, men tyvärr något vi ser i hela landet, säger lektor Åse Hansson, som forskar kring utbildning i relation till segregation.

Hon menar att det finns flera strukturella förklaringar till problemet, där bostadssegregationen spelar den allra självklaraste rollen. Men trots detta finns det ett flertal åtgärder som en kommun bör vidta.

– Vill en kommun komma tillrätta med detta så kan den. Kommunen måste göra radikala satsningar på förortsskolorna, framförallt stärka lärarkompetensen. Behöriga lärare söker sig i allt högre grad till skolor med goda resultat och god arbetsmiljö, medan förortsskolorna får en stor andel obehöriga lärare. God kvalitet på undervisningen är den viktigaste faktorn för att höja resultaten.

"Måste hålla i och hålla ut"

Staden har sedan 2012 arbetat med den så kallade fokusskolesatsningen, som bland annat ger extra stödinsatser till lärare på skolor i utsatta områden. Dessutom skjuter staden till extra pengar till de skolor som har störst socioekonomiska utmaningar, ett anslag som ökat med 60 miljoner kronor 2017, berättar skolborgarrådet Olle Burell (S).

Räcker det?

– Jag hoppas det. Det bygger på information vi fått från utbildningsförvaltningen om vad som krävs för att stärka de utsatta skolorna. Men sedan är det inte alltid så att mer pengar är svaret, framförallt måste vi fortsätta förbättra det systematiska kvalitetsarbetet så att lärarna känner att de kan göra ett bra arbete på de här skolorna.

Oklar utvärdering

I sin granskning konstaterar stadsrevisionen att flera av stadens strategier har gett "goda effekter", men samtidigt som resultaten blivit bättre i vissa av skolorna – har de blivit sämre i andra. Staden får också kritik för att inte ha utvärderat hur insatserna som skulle jämna ut skillnaden, egentligen har fungerat.

– När staden väljer strategier för att komma tillrätta med ett problem så är det viktigt att kunna bedöma om det får de effekter som man vill. Här upplever vi att utbildningsnämnden behöver bli bättre, säger Maria Lindgren Persson, stadsrevisor.

Utbildningsnämnden uppmanas nu presentera vilka åtgärder man tänker vidta, för att se till att utvärderingen sköts på ett bättre sätt. Något som skolborgarrådet Olle Burell (S) välkomnar.

– Jag älskar kvalitetsrapporter, det hjälper oss att se vilka områden som har förbättringspotential.

Så har meritvärdet ökat – och sjunkit – på de bästa och sämsta skolorna

Inom parentes syns motsvarande listplats för 2006.

FEM-I-TOPP-MERITVÄRDE 2015

1.Höglandsskolan: 288,7 (Adolf Fredrik 270,8)

2.Adolf Fredrik 287,3  (Höglandsskolan 270,4)

3.Äppelviksskolan 282,2 (Rödabergsskolan 260,7)

4.Vasa Real 268,2 (Mälarhöjdens skola 260,1)

5.Sturebyskolan 267,1 (Äppelviksskolan 259,4)

FEM-I-BOTT-MERITVÄRDE 2015

1. Hjulstaskolan 126,9 (Österholmsskolan 153,8)

2. Skarpatorpsskolan 139,3 (Rågsvedsskolan 159,2)

3. Hagsätraskolan 164,5 (Hjulstaskolan 162,0)

4. Rinkebyskolan 173,9 (Kvickenstorpsskolan 172,7)

5. Husbygårdsskolan 184,9 (Nytorpsskolan 175,6)

KÄLLA: Utbildningsförvaltningen

*Det finns siffror för 2016, som dock anses för missvisande för att använda i en jämförelse, på grund av det höga antalet nyanlända elever.

Stadens strategier för att motverka klyftan

I sin verksamhetsplan för 2016 har staden ställt upp fyra fokusområden för att minska kunskapsskillnaderna mellan stadens skolor. Det innebär större fokus på elevhälsa, att fler skolor ska ta emot nyanlända elever, ett stärkande av fritidshemsverksamheten och att digitalisering behöver integreras i skolarbetet än i dag.

Sedan 2012 har staden satsat på så kallade fokusskolor, Hässelbygårsskolan, Sätraskolan, Akalla grundskola och Skarpatorpsskolan.

Utbildningsnämnden fördelar också extra anslag till de skolor som har socioekonomiska utmaningar.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.