Klart hunden, vegankäket, punken och bilismen ska ha lite pengar.

SPANING: Vem är du i det nya Swish-samhället?

Varför ger vi bort pengar via nätet utan att få något tillbaka? Är det egentliga syftet att bygga ett personligt varumärke som godhjärtad?

  • Publicerad 09:00, 6 maj 2017

Folk vill dela sådant de står för, bygga sitt eget varumärke

Du har sett dem i ditt flöde: människorna som ber om dina pengar.

Det kan vara en ytlig bekant i trångmål. Ett projekt som lovar en bättre värld. Eller bara kompisar som tigger pengar till konsumtion, entreprenörer som vill ha kapital utan krav eller rockband som vill renovera en replokal. Ja, crowdfunding som fenomen blir bara större. Vem som helst kan be om kontanter till vad som helst. Inga gränser, ingen skam.

Vi kan kalla det Swish-samhället, där sociala medier som Facebook och plattformar som Kickstarter gör det enkelt att snabbt slänga iväg en slant utan möda eller eftertanke.

Det centrala är att det knappt kostar något, du kan dra iväg en tjuga på tjugo sekunder. Enligt Joakim Sandberg, forskare i moralfilosofi och ekonomi på Göteborgs universitet, ger det en "omedelbar belöning" till swisharen.

Att som privatperson erkänna att man är i ekonomisk knipa är ofta skambelagt. Joakim Sandberg, som studerar crowdfunding som ett nytt sätt att förändra kapitalströmmar, ser det som troligt att teknologin sänker tröskeln för att be om hjälp, även om det sker under eget namn på Facebook.

– Människor drivs inte bara av egenintresse utan även av att vilja göra gott. Det bygger på många bäckar små-principen där många kan vara delaktiga i något bra för ett litet belopp, säger Joakim Sandberg.

Här listar vi fem typiska medborgare i det nya Swish-samhället.

Ensamma mamman "Melinda" bad om hjälp och fick tusentals kronor till att ta körkort. Foto: Roland Magnusson

1. Den ensamma mamman

Melinda, som egentligen heter något annat, är en föräldraledig ensamstående morsa i behov av ett körkort. För henne började det som ett skämt med en kompis, men så till slut skrev hon på sin Facebook ändå: "Om alla mina FB-vänner swishar mig 20 kronor så har jag råd att gå en intensivkurs och ta körkort".

– Jag tänkte att inget skulle hända. Men det blev stort och på ett par dagar fick jag ihop 6 000-7 000 kronor. Jag skrev det väldigt skämtsamt och det var ett sätt för mig att hantera skammen att be om hjälp. Det är så väldigt utelämnande och humorn skapar distans.

För henne blev det en positiv upplevelse att vännerna tog hennes vädjan på allvar, trots glimten i ögat. Några valde dock att unfrienda henne, utan att ge en förklaring.

– De ville nog visa att de inte ville vara med, trots att jag verkligen inte menade det som tvång. Jag har inte kunnat ta körkortet än men pengarna finns kvar. Det är ett förtroende och jag känner en skyldighet att vara ärlig när jag bett om hjälp så offentligt. Jag skulle inte kunna lägga dem på något annat, säger Melinda, och berättar att hon ser folk i sitt flöde be om popcornpengar till bion dagen innan löning.

Att folk ska ge utan att få något tillbaka och utan några som helst garantier, är ett sårbart system. Det bygger på ett förtroende. En större skandal – ett fejkprojekt, påhittade personer – kan skrämma folk från att ge. Även utan en skandal kan crowdfundandet slå tillbaka om de som donerar upplever att de blir svindlade.

Till exempel bad den profilstarka feministiska bloggaren Natashja "Lady Dahmer" Blomberg sina fans att swisha henne pengar till en ny dator så att hon kunde fortsätta sitt annonsfria skrivande. När hon sedan tog överskottet och köpte en dyr krukväxt som hon instagrammade, blev folk rasande i kommentarsfältet.

Selina Hami bakom sin signaturburgare: BBQ-beer-burger. Får hon ihop 150 000 kronor kan den bli verklighet på en krog i Stockholm. Foto: Privat

2. Vegankocken

Att insamlandet ofta är ideologiskt motiverat – till exempel veganism eller feminism, politiska drivkrafter som ofta ses som vänster – är inte ovanligt.

"Det är ett statement, jag hade inte gjort det för vilket koncept som helst", säger matentreprenören Selina Hami, och lyfter fram etik och miljö när hon raggar startkassa till sitt framtida franchiseföretag: en vegankrog. Eftersom hon vill vara oberoende av traditionella investerare försöker hon just nu crowdfunda ihop 150 000 kronor från folk som delar hennes syn på veganism.

Forskaren Joakim Sandberg ser det som givet att alternativa projekt använder alternativa finansieringsmetoder.

– Det som ett naturligt steg i informationsutvecklingen där det är lättare att sprida idéer. Samma sak sker med finansiella transaktioner. Tidigare har vi varit beroende av banker eller kontanter, men nu kan privatpersoner göra säkra transaktioner mellan varandra hipp som happ. Det har öppnat upp för idéer som inte fått plats när banker suttit på investeringspengarna. Flödet har blivit demokratiserat.

"Dom jävlarna ska skjutas", feministisk hämndaction för tv, tiggde ihop över en kvarts miljon kr. Men letar fortfarande en kanal. Till vänster seriens våldsamma brudgäng, till höger regissören Andreas Öhman. Foto: Naive/Privat

3. Den feministiska filmskaparen

Regissören Andreas Öhman lyckades via Kickstarter skrapa ihop över en kvarts miljon kronor för att utveckla en våldsam tv-serie på temat feministisk hämndaction, som väl får ses som något ovanligt i ett land van vid stillsamt drama och "Beck"-deckare.

– Vi valde crowdfunding för att vi tänkte att ingen kanal skulle våga ta i serien eftersom den är kontroversiell och utanför boxen. Men om man har en färdig trailer och ett personligt engagemang från fans att visa upp, om man kan visa att det redan finns ett stort intresse, så är det lättare, säger Andreas Öhman.

Nu visade det sig inte vara fullt så lätt som Öhman och produktionsbolaget Naive trott. Efter två år letar serien, som heter "Dom jävlarna ska skjutas", ännu efter en kanal att kalla sitt hem. Trots uppbackning av 1 180 donatorer som sammanlagt gav 266 707 kronor. Fast det är det stora stödet i ryggen som gjort att Öhman orkat kämpa vidare, trots att det blivit svårroddat.

– Jag har jobbat med andra projekt som inte alls lyckats nå ut så bra. Men "Dom jävlarna ska skjutas" har en agenda och vi är engagerade i en politisk fråga. På vår Facebook la vi upp saker som vi tror på, vilket fick följare att dela. Det sprids på en annat sätt om man har ett ”gott” syfte. Folk vill dela sådant de står för, bygga sitt eget varumärke – ”så här tycker jag”. Det låter cyniskt men man vill inte bara stödja och sprida en produkt utan en åsikt också.

Canan Rosén i bandet Twin Pigs tycker att DIT – do it together – är hela grejen. Foto: Dude Abidaz

4. Punkaren

"Det är en motrörelse". Det är gitarristen Canan Roséns förklaring till att folk ger:

– Crowdfunding är ju det ultimata sättet för konsumenter att påverka vad de vill ha. Man pröjsar i förväg för det man är pepp på. Efterfrågan och tillgång, istället för tvärtom, säger Canan Rosén.

Hittills har 149 pers via Indiegogo langat ihop hälften av de 60 000 kronor hon behöver för att förverkliga sin feministiska rockvision Riot Grrrl Sessions, med bland andra Kajsa Grytt och Klara Force.

– Visst går det att söka projektpengar från statliga myndigheter men det är så fett med ett gräsrotsfinansierat punkprojekt. Jag vill att min grej ska bli mångas, det är så fint och för mig är det en jättestor grej att många är delaktiga. Du kanske inte kan spela ett instrument eller rita en logga men du kan ändå säga "kolla vad jag var med och gjorde", var som helst i världen.

Voff: Anna Sjögren (till vänster) med sin hemswishade vän Dominge. Foto: Privat

5. Hundägaren

Allt i det nya Swish-samhället är dock inte politik. När Anna Sjögren ville ta sin gigantiska rottweiler Dominge från Columbia till Stockholm, blev det kaos med byråkrati och skenande kostnader kring 20 000 kronor. Så hon gjorde ett FB-event och bad om bidrag.

– Det var helt sjukt vad alla gav, sådana jag knappt känner swishade en eller två hundralappar. Varför? Jag har inget bra svar på det. Jag tror att det var empati, att alla följt vår kamp på Facebook för att få hem en familjemedlem. Jag vet i alla fall att jag efter det fick en extremt bra människosyn.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.