Foto: Claudio Britos

Stökiga bävrar skövlar naturreservat

Ett nytt gäng har etablerat sig i Skärholmen. Sin bas har de i Sätraskogen där de välter träd, härjar runt och ger stadsdelen en del extraarbete. Trots det välkomnas de – bävrarna.

  • Publicerad 09:51, 10 apr 2018

En bit ifrån Mälarhöjdsbadet börjar det märkas. Det här är bäverland. Överallt står fallna och halvfallna träd, de gigantiska gnagarnas tänder har gått flitigt.

Precis vid strandkanten tornar hyddorna upp sig. En nästan större än ett genomsnittligt studentrum.

– Det är jätteroligt! Jag har faktiskt sett en av bävrarna när jag cyklade till jobbet, tidigt på morgonen kan man se dem simma runt och gnaga på aspar, berättar Love Örsan, parkingenjör på Skärholmens stadsdelsförvaltning.

Riktigt samma tur hade inte SkärholmenDirekts utsända. Trots mycket smygande och uppspelning av lockrop ville Sätraskogens nyinflyttade invånare inte visa upp sig för oss.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

Trots ihärdiga försök fick SkärholmenDirekts utsända inte syn på de blyga gnagarna. Foto: Rasmus Panagiotis Columbus

Men nyinflyttade är de. I Sverige var bävern helt utrotad på fram till början av 1900-talet. Deras päls och bävergällen (som sägs ha medicinska egenskaper) var eftertraktade och 1871 dödades den sista svenska bävern.

Men mellan 1922 och 1939 inplanterades norska bävrar i Sverige och sedan 90-talet finns de även i Stockholm.

– Men det är relativt nyligen de kom till Skärholmen. Jag började jobba här 2014 och de kom efter mig. Först såg vi spår och i höstas upptäckte vi deras hyddor, säger Love Örsan.

Och de flitiga trädfällarna har orsakat en del extraarbete åt kommunen, som har fått fälla vissa av träden de börjat gnaga på för att de inte ska ramla ned över parkvägar. Men annars är bävrarna ett välkommet tillskott, menar Love Örsan.

– Om träden inte utgör en risk låter vi dem vara. Bävrarna är viktiga för den biologiska mångfalden, träden som de fäller blir mat åt insekter, som i sin tur blir mat för våra fåglar. Visst gör de ett avtryck, men vi försöker hitta en balans för att naturreservatet ska vara bra för både människor och natur.

Staden har tidigare fått skjuta bävrar när de har varit för aktiva i innerstaden. Lever Sätraskogens bävrar säkert?

– Staden som helhet vill ha bävrar och här i Skärholmen har vi inte några parker mot vattnet. Den största delen är naturreservat, så det är mycket tryggare för bävern här än inne i stan. Blir det mycket problem med dem måste vi kanske hantera det, men i det läget är vi absolut inte nu, vi är väldigt glada för dem, säger Love Örsan.

Får Sätraskogens bävrar ungar kommer de födas i början av juni. De kommer växa upp tillsammans med alla rådjurskid, rävungar, harungar, nykläckta kattugglor och duvhökar och en och annan älgkalv som föds under vårens babyboom.

– Då är det extra viktigt att komma ihåg att det råder kopplingstvång för hundar i reservatet, tipsar Love Örsan.

Det här visste du kanske inte om bävrar

Bävern är Sveriges största gnagare och kan bli 70-100 centimeter långa, plus svansen på 30-40 centimeter och kanväga 18-22 kilo.

Bäverns stora framtänder slutar aldrig växa – därför måste de gnaga på träd för att slipa ned dem.

Bävrar får en till fyra ungar varje säsong, som bor kvar i boet i två år. Både bäverföräldrar och fjolårets ungar hjälper de nyfödda bäverungarna att lära sig simma, leta föda, gnaga ned träd och andra nyttiga kunskaper en bäver kan behöva.

Bävern har dålig syn och antas vara närsynt, men bra hörsel. De kan uppfatta vibrationer under vattnet och kommunicerar med ljud sinsemellan. Även deras luktsinne är välutvecklat och de kan lukta till sig aspar på flera hundra meters håll.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.