Utbyte. Ahmed Al-Hassan, herrlandslagets förbundskapten och vice president Susan Shalali fick en matchtröja från Svensk-Palestinska FF. Foto: Tommy Fagerberg

Tommy Fagerberg: På fotbollsresa i Palestina

Jag tränar Svensk-Palestinska FF:s 09:or och har en son i A-laget. När jag reste till Palestina i november ville jag undersöka hur fotbollen fungerar där. SPFF:s grundare och ordförande Mazen El-Sayeh ringde några samtal och ordnade med ett studiebesök på det Palestinska fotbollsförbundet.

  • Publicerad 09:25, 22 dec 2017

Platsen för besöket var förbundets kansli i samma byggnad som nationalarenan Faisal Hussaini stadium i Ramallah. Vice president Susan Shalali och Ahmed Al-Hassan, herrlandslagets förbundskapten och tekniska direktör, tog emot och tyngdpunkten för samtalet låg på barn- och ungdomsfotboll.

Spontanfotbollen är jättestor i Palestina. Ungar samlas på gatorna och spelar på parkeringar och andra tomma ytor. Upp till 50 stycken kan det vara, både flickor och pojkar. Oftast slutar matcherna med att polisen kommer dit eftersom någon av misstag skjutit bollen på någon bil eller förbipasserande, berättar Susan och skrattar. 

– Det finns ingen fotbollsplan värd namnet för dem att spela på här. Jag älskar verkligen att se de här spontanmatcherna på gatorna. Jag stannar alltid till en stund och tittar om jag går förbi någon, fortsätter hon.

Sportjournalisten Munzer Zahran kommer sedan och hämtar upp för den två timmar långa resan genom Betlehem till Hebron där det vankas derby i högsta ligan. En upplevelse som visar sig bli minst sagt omtumlande.

Arenan har två läktare. En kortsida och en långsida. På de övriga sektionerna utan läktare är det tre meter höga plank uppbyggda med ytterligare tre meter höga gallerstaket ovanpå. På dessa plank har folk, mest ungdomar, klättrat upp för att se matchen gratis. De står där på planken och håller i sig i gallren under hela matchen för att slippa betala de 20 kronorna det kostar att gå in.

’’Bajen’’ i Palestina. Foto: Privat

2 500 fans

Inne på arenan är det fullt drag. På kortsidan har det ena lagets supportrar barrikaderat sig. Uppskattningsvis 2 500 fans av de cirka 6 000 besökarna står där och sjunger för allt vad tygen håller. Hela matchen lång.

Arenan är helt befriad från förnödenheter. Inte ens en toalett finns. Än mindre mat, dryck och souvenirer. Man är där för att titta på fotboll. Punkt.

När jag frågar min värd Zahran var man går på toaletten kallar han till sig en polisman i kravallutrustning som visar mig ner i katakomberna till ett omklädningsrum där jag får uträtta mina behov. Som en gest av gästfrihet. Kändes inte helt okej att gå på toa när ingen annan på arenan hade möjlighet till det, men det var liksom inte läge att tacka nej.

När slutsignalen närmar sig går vi sedan ner till utgången. Bara för att när domaren blåser av matchen springa till Munzers bil för att inte hamna mitt i en eventuell sammandrabbning mellan fansen. Jag har min Bajenhalsduk på mig. Liksom jag vet hur man undkommer derbystök hemmavid har han full koll på det i Hebron.

På hemvägen jämför vi våra länders lik- och olikheter när det kommer till såväl fotboll som dess kultur. Synnerligen intressant.

Nationalarenan, Faisal Hussaini stadium.

SPFF

Svensk/Palestinska FF har vuxit lavinartat sedan grundandet av föreningen sommaren 2013. Man har idag cirka 300 spelare registrerade i sina 15 lag. Från 7-åringar upp till A-laget i division 6.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.