Roma kulturklass hör till kommunala Hammarbyskolan, men har i princip skött sig själv med egna lärare. Foto: Erik Simander

Utdömda romska skolan fortfarande kvar – riskerar fem miljoner i böter

I höstas kom domen mot den hårt kritiserade romska skolan: utbildningen ska läggas ned. Men ett halvår senare finns klasserna, såväl som bristerna, fortfarande kvar.

Redan i augusti riktade Skolinspektionen tung kritik mot Roma kulturklass, som hör till kommunala Hammarbyskolan, och hotade med vite på 1,8 miljoner kronor för omfattande brister.

I november beslutade utbildningsförvaltningen att klassen skulle läggas ned i sin nuvarande form.

Domen: Den romska skolan läggs ner

De drygt trettio eleverna i Roma kulturklass, som dittills undervisats i en och samma klass av egna lärare och i egna lokaler en bit bort från Hammarbyskolan, skulle integreras med övriga elever för att få en "åldersadekvat utbildning".

Frånvaron ännu högre

Sedan dess har praktiskt taget ingenting hänt och hotet om vite har växt avsevärt – till fem miljoner kronor.

Efter en uppföljning under våren kommer Skolinspektionen nu med ny, allvarlig kritik. De allra flesta bristerna som påtalats tidigare finns kvar.

Bland annat har frånvaron blivit ännu högre än tidigare, elever som behöver har inte fått specialundervisning, lärarna har inte full koll på hur man sätter betyg – och eleverna har fortfarande inte integrerats med övriga skolan eller fått andra lärare.

Skolborgarrådet Burell: Den romska skolan ska läggas ner

Skolan har åtgärdat en liten del av bristerna. De driver nu "ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever", skriver Skolinspektionen.

Men de romska eleverna bedöms fortfarande inte få en likvärdig utbildning.

– Det vi hade tänkt att åtgärda har vi inte lyckats med. Nu behöver vi upprätta en åtgärdsplan och svara Skolinspektionen på vad vi ska göra åt bristerna, säger Inger Pripp, grundskolechef i Stockholm.

Motstånd bland föräldrar

Hon säger att en av anledningarna till att eleverna fortfarande går kvar i egna klasser är att "det funnits en struktur under lång tid".

– Utbildningen har funnits sedan 90-talet och det tar tid att göra den förändring vi behöver med det arbetssätt som finns. Det har funnits ett motstånd bland föräldrar och medarbetare att göra den här förändringen. Det är inte den åtgärd de önskat sig, säger Inger Pripp.

Inger Pripp framhåller en metod som Skarpnäcks stadsdel tidigare använt sig av, för att komma till rätta med problemen.

– Jag tror att vi behöver jobba med brobryggare. Till exempel kan det handla om att romska anställda på socialförvaltningen hjälper familjer med att få eleverna till skolan.

Senast den 16 oktober ska Stockholms stad redovisa hur de ska komma till rätta med bristerna, för att slippa böter.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Här recenserar skejtarna efterlängtade skejtparken i Gubbängen

Nyheter I går öppnade skejtparken i Gubbängen. Vi bad två av de första skejtarna på plats att ge sina omdömen om den efterlängtade parken.fredag 23/6 7:00

140 bostäder planeras – precis vid t-banan

Nyheter 140 lägenheter ska byggas i Bandhagens centrum, på båda sidor om t-banan. Det här har fått Bandhagenbor att skriva på protestlistor.torsdag 22/6 13:21