Machokulturen är värst i tonåren eftersom man vill passa in, skriver Alexandra, 15 år. Foto: Sara Ringström

Alexandra, 15: Machokulturens onda cirkel är svår att bryta

Det är synd hur killar gör sig till något de kanske egentligen inte vill vara, men det är visst så samhället vill att de ska vara, skriver 15-åriga Alexandra.

  • Publicerad 14:19, 21 okt 2019

Det här är en debattartikel/insändare på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Killar i grupp är inte likadana som när man är med dom enskilt. I tonåren lever många killar efter machokulturen för att passa in och inte klassas som ”annorlunda” eller ”töntiga”.

Nyligen såg jag en dokumentär på Netflix som heter ”The mask you live in” som beskrev killars uppväxt och hur de blir introducerade till machokulturen i tidig ålder. De beskrev olika tillfällen då de till exempel ramlade och fick så ont att de behövde gråta, men då har de vuxna sagt ”res dig upp och sluta gråt” och att de skulle vara starka och inte visa sårbarhet som ”en riktig man”. Jag tror det är där det hela börjar, hur de har blivit uppfostrade och inlärda att en riktig man ska vara.

Skillnaden mellan killar och tjejers uppfostran är väldigt stor. Tjejer ska behandlas som ömtåliga ägg och inte kunna ta fighter själva utan de ska vänta på sin ”prins”. Det är vanligt att se killar arga eller aggressiva, men inte killar som faktiskt kan visa sårbarhet och kan visa att de fick ont. När en kille gör illa sig, då uttrycker han inte sig som att han blev ledsen eller att det gjorde ont, han visar ilska för att dölja de andra känslorna. Det är inte bara uppfostran som är orsaken utan det är också normer.

Ilska, stöddighet, att inte vara rädd för något och vara ”lite” glad är sättet en kille ska ”vara” på enligt normerna.

Machokulturen är värst i tonåren eftersom man ska passa in i klassen, för man vill ju inte vara den ”töntiga” killen. Ett sätt man märker detta på är att killar ska vara tuffa, ha mycket attityd och de ska kunna få varje tjej de vill ha.

Dom ska också ha ett stort kompisgäng och det är i det här gänget som deras personlighet förändras. Jag har sett killar i grupp vara väldigt taskiga mot andra som de tycker är konstiga för att känna sig större.

Det är stor skillnad på när de är i grupp och när de är ensamma. Man kan ha en normal konversation med dom enskilt för då försvinner attityden, men så fort de går tillbaka till kompisarna börjar det igen.

I förorten har det blivit en grej att ha på sig märkeskläder och dyra smycken och skor, vissa dras till och med in i droghandeln för att de ska visa sina vänner att de inte är fega. Det är ofta mycket grupptryck i killgäng så det blir svårt för dom att säga ifrån, sedan så dras dom in i den onda cirkeln.

Det är synd hur killar gör sig till något de kanske inte vill vara, men det är det samhället vill. Vissa är sig själva och kan visa känslor, men i en klass skulle han vara den ”töntiga” och inte ha så många vänner just för att han inte följer machokulturen. Men egentligen är han inte den töntiga för det krävs väldigt mycket mod att våga vara sig själv. Det är tråkigt att den killen som har mest mod att säga ifrån och vara sig själv ska ses som en mes på grand av normer.

Om man har dragits in i machokulturens onda cirkel är det svårt att ta sig ur. Har man blivit inlärd att det är så en kille ska vara så sitter det i hela ens tankesätt och personlighet.

Tonårskillar: Mansnormen är livsfarlig

KRÖNIKA: Vi killar måste också få gråta