Grönt. Trädplantering på nybygget 79 & Park på Gärdet. Foto: Andreas Jennische

Fler gröna tak växer fram i Stockholm

Gröna tak med trädgårdar, odlingar och träd blir en allt vanligare syn i Stockholm. Och enligt bostadsutvecklarna är de här för att stanna. "Det är en trend som växer sig allt starkare", säger Skanskas Marknadschef Magnus Lambertsson.

  • Publicerad 19:00, 5 jun 2018

Gröna tak med träd, trädgårdar och odlingar har länge varit ett vanligt inslag i storstäder runt om i världen.

Nu har fenomenet även börjat få fäste på allvar i Stockholm.

– Vi kan uppleva att det är en trend som började för 3-4 år sedan och nu växer sig allt starkare. Och det beror på två saker: Dels att kunderna gillar det. Men det beror också på att kommunerna driver på att öka grönytorna, säger Magnus Lambertsson, Marknadschef på Skanska.

I miljöprofilerade stadsdelar som exempelvis Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad är gröna takytor på flera håll ett inslag i stadsmiljön. Och nu senast har Oscar Properties prestigeprojekt 79 & Park på Gärdet exploderat i grönskande terrasser och utemiljöer.

Socialt. Här i Hammarby Sjöstad samlas de boende på taket och odlar. Foto: Skanska

Men Magnus Lambertsson tror inte att det stannar där. Han tror också att takytorna kommer att få ytterligare funktioner i framtiden, som bland annat löparbanor på taket vilket det redan finns exempel på både i Hagastaden och i andra städer i Europa.

– Tittar man på bostadshus i andra städer i Europa har man kommit väldigt långt. Och det är en trend som jag tror även kommer hit snart, säger han.

– Men det varierar också mycket beroende på vilka förutsättningar man har i enskilda projekt. Ibland kan det vara ett sedumtak som gäller där man kombinerar det med odlingslådor på varje balkong för att stimulera odlingar. Och ibland har man rena takodlingar och takterrasser. Och den trenden kommer helt klart att fortsätta växa sig stark i Sverige och Stockholm, säger Magnus Lambertsson.

Det råder dock skillnader i viljan att bygga grönt på taken beroende på vilken bygg- eller bostadsform det handlar om.

Enligt Magnus Lambertsson är fördelen större för kontor och bostadsrätt då det kan användas som säljargument.

– För bostadsrätt ökar betalningsviljan för föreningen och deras lägenheter. Hyresrätter har hittills varit enkla att hyra ut ändå, säger han.

Nancy Mattsson, chef för projektutveckling på JM Stockholm, är försiktig med att kalla det trend, även om det i dag används i allt fler projekt. Enligt henne har gröna takytor varit något som har planerats in i många år – något som Liljeholmskajen och Kista torn är två exempel på.

Och även de centrala delarna i Stockholm runt Sergels torg.

– På 60-talet hade man en idé om att lyfta upp parker och mötesrum några våningar upp, vilket vi ser exempel på i City. För två tre decennier var det kanske inte läge för det, men nu har folk börjat komma upp till taket och börjat använda det här fjärde rummet som man kallar det, säger hon.

Hon understryker ändå att det helt är platsen och den omgivande miljön som får avgöra.

– Dels tittar vi på hur vi kan göra gården så attraktiv som möjligt. Men också hur vi kan tillföra ytterligare en dimension, som att använda taken för att möjliggöra vistelseytor och sociala mötesplatser.

Odla. I Norra Djurgårdsstaden satsas det på odlingar på taken. Foto: Skanska

Magnus Lambertsson, marknadschef på Skanska. Foto: Skanska

Här har bostadsutvecklarna satsat på gröna tak

Kista Torn

Liljeholmskajen

Hammarby Sjöstad

Norra Djurgårdsstaden

Kvarnholmen i Nacka

Täby

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.