Erik Slottner, KD, trygghetsborgarråd vill att lagstiftningen kring ordningsvakter ändras. Foto: Sacharias Källdén

DEBATT Låt ordningsvakterna få patrullera över hela kommuner

Målet är att staten ska kunna fullgöra sin uppgift, så att Sveriges kommuner inte behöver lägga resurser på polisiära göromål. Fram till dess måste lagstiftningen moderniseras och polisen understödja kommunernas trygghetssträvanden, skriver Erik Slottner (KD), trygghetsborgarråd i Stockholms stad

  • Publicerad 10:41, 4 dec 2019

Det här är en debattartikel/insändare på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Härom veckan presenterade inrikesminister Mikael Damberg nyheten att lagen om ordningsvakter ska utredas och uppdateras. Även om han agerat saktfärdigt i frågan är detta välkommet.

Här får Stockholm nya ordningsvakter

Jag har länge efterfrågat ny lagstiftning om just ordningsvakter. De är ett effektivt verktyg för kommunerna att skapa trygghet på platser som präglas av ordningsstörningar och otrygghet men som polisen på grund av resursbrist inte mäktar med att patrullera. Därför har den grönblå majoriteten i Stockholms stad gjort en historisk satsning på kommunala ordningsvakter och femdubblat deras antal med målet att nå 100 vakter före årsskiftet.

Brotten mot enskilda har blivit allt grövre och skapat allt större otrygghet. Rädslan för att röra sig ute sent om kvällen har legat på en oroväckande hög nivå sedan 2015 och utsattheten för brott mot enskild person tilltagit över tid. Personrånen fördubblades under perioden 2015–2018, medan misshandelsfallen gick upp med 52 procent och sexualbrotten med 76 procent. Till det kommer att Stockholm under de senaste fyra åren tappat över 400 poliser.

Den nya lagen måste sluta begränsa ordningsvakterna till snäva områden, så kallade LOV3-platser. Kommunerna måste få utföra sitt viktiga trygghetsarbete utan att bakbindas av otidsenliga och byråkratiska regler.

Vakterna måste få utföra sitt uppdrag i en hel kommun. Samtidigt som utbildningen förlängs måste ordningsvakterna få utökade befogenheter, så de kan utdela böter vid nedskräpning och transportera personer de griper istället för att invänta polis.

Till dess att utredningen läggs fram 2021 behöver polisens rättsenhet möta kommunernas utsträckta händer med följande åtgärder:

✓ Riktlinjerna för godkännanden av LOV3-områden måste vara tydliga, förutsägbara och lika för alla. En plats som ena året anses ha ordningsstörningar kan inte året efter nekas ordningsvakter på grund av att problemen upphört tack vare ordningsvakternas närvaro.

✓ Handläggningstiderna hos polisen måste kortas ned. Det är orimligt att processen kan ta så lång tid som ett halvår.

✓ Tidsbegränsningarna för ordningsvakterna måste avskaffas, eftersom de försvårar det förebyggande arbetet. Vakterna får ofta bara verka på en plats fram till 23:00, då ordningsproblemen blir fler snarare än avtar.

✓ I Stockholm får endast ordningsvakter överklaga avslag på ansökningar och inte kommunen, medan Göteborgs stad däremot har kunnat överklaga. Samma villkor måste gälla för samtliga kommuner.

✓  Riktlinjerna för ordningsvakter på så kallade LOV2-områden – till exempel badplatser, parker och lekplatser – behöver förtydligas.

När säkerheten och tryggheten befinner sig på ett sluttande plan måste kommunerna få verktygen att handla. Målet är att staten ska kunna fullgöra sin uppgift, så att Sveriges kommuner inte behöver lägga resurser på polisiära göromål. Fram till dess måste lagstiftningen moderniseras och polisen understödja kommunernas trygghetssträvanden.

Erik Slottner (KD) – Trygghetsborgarråd i Stockholms stad