Så vill L bryta äldres ofrivilliga ensamhet. Foto: Mostphotos

DEBATT. Nu kan man få social aktivitet på recept

Ofrivillig ensamhet är en ofrihet som drabbar tiotusentals stockholmare – och blir extra plågsam under långa storhelger som de vi nyligen haft. Vi måste bli bättre på att bekämpa social isolering – i vården och i hela samhället. Liberalerna har förslag för att befria fler ur ofrivillig ensamhet.

  • Publicerad 15:39, 8 jan 2020

Det här är en debattartikel/insändare på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Nu är många tillbaka på jobbet efter en extra lång jul- och nyårsledighet. Kanske hade man en underbar jul med den nära familjen? En stor nyårsfest med största kompisgänget? Kanske en resa till släkten under trettonhelgen?

För vissa innebär storhelgerna dock ångest och en stor klump i magen. För andra som saknar en arbetsplats att gå till är det samtidigt ensamma veckor som väntar på det nya året. Den som inte har någon familj eller vänner, eller kanske ens arbetskamrater, stängs inne i den ofrihet som heter social isolering.

Sverige är inte världens ensammaste land – vi har flest ensamhushåll i Europa, men vi värderar vänskap högt och är generellt nöjda med våra sociala relationer. Och att vara ensam – att få rå sig själv – är förstås inte negativt för alla alltid. Men alltför många är ofrivilligt ensamma. Och för dem kan den sociala isoleringen vara ett riktigt stort problem – som blir extra accentuerat inför storhelger då man ”ska” fira med familj eller vänner.

Ungefär 4 procent av svenskarna lever i social isolering, enligt SCB. Det kan låta lite – men det handlar om 300 000 personer eller nästan lika många som alla Nackas, Södermalms och Botkyrkas invånare tillsammans. I en undersökning med några år på nacken uppgav hela 4 av 10 att de upplevt ofrivillig ensamhet. Ensamhet kan uppträda i alla åldrar – men det drabbar äldre hårdast. 10 procent av 75-84-åringarna och 15 procent av dem över 85 år är socialt isolerade. Och enligt Socialstyrelsen upplever hela 2 av 3 i äldreomsorgen ensamhet.

Ofrivillig ensamhet är inte bara tristess och en social plåga. Social isolering är inte bara en skam som många kan känna över att sitta ensam på jul och nyår. Det är också rent fysiskt farligt. Ensamma människor söker oftare sjukvård. Ensamheten kan göra oss deprimerade. Våra kroppar får svårare att hantera bakterier och virus. Fysisk smärta blir svårare. Ensamhet kan rentav vara en av de största enskilda faktorer som påverkar vår hälsa: En sammanställning av forskningsstudier har visat att ofrivillig ensamhet skadar oss lika mycket som rökning och fetma.

Vi kan inte acceptera att hundratusentals svenskar lever i plågsam och farlig social isolering. Vi kan förstås inte politiskt kommendera fram vänskapsrelationer och en meningsfull vardag åt ensamma människor – men vi kan ge bättre förutsättningar för att hejda och motverka problemet.

Liberalerna har förslag för att befria människor från ofrivillig ensamhet. Här är några av dem!

- Social aktivitet på recept. Nästa år startar vi i Region Stockholm ett försök där husläkare kan skriva ut ett recept på social aktivitet, som man gör med ett läkemedel, eller med fysisk aktivitet. Vårdens engagemang är motiverat då social isolering har så stora psykiska och fysiska konsekvenser. Sedan slussas patienten till en aktör som arrangerar de sociala aktiviteterna – ofta i föreningslivet.

- Stärk civilsamhället. Kultur- och föreningsliv har stor förmåga att bryta social isolering, i sina egna verksamheter eller genom att öka det sociala innehållet i vård och omsorg. Personer som känner sig ensamma kan genom att aktivera sig i en förening både hjälpa sig själva, och andra. Ett sätt att stärka civilsamhället är att utveckla möjligheterna till s k Idéburna-offentliga partnerskap (IOP) som möjliggör samarbete mellan idéburna aktörer och t ex vård och omsorg.

- Ingen ska behöva dö ensam. Vården och omsorgen arbetar redan efter detta mål men det behöver förtydligas i patientlagen och socialtjänstlagen. Här kan och får vårdpersonalen också ofta hjälp av frivilligkrafter.

Under storhelger arrangeras många aktiviteter för personer som vill ha sällskap. Det är ett viktigt tecken på kraften i vårt samhälle som vill sträcka ut en hand till de ensamma. Låt de händerna bli fler!