Tullverkets intresse att bedriva kamerabevakning borde väga tyngre än den enskildes intresse av integritet, skriver trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD) Foto: Sacharias Källdén

DEBATT: "Stoppa inflödet av narkotika och vapen direkt vid gränsen"

  • Publicerad 13:48, 28 maj 2019

Det här är en debattartikel/insändare på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Stockholm är på flera sätt en fantastisk huvudstad men samtidigt finns det områden där utvecklingen går åt fel håll. Otryggheten på gator och torg har ökat de senaste åren. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) slog nyligen fast att förekomsten av vapen i Stockholm aldrig varit större. Gängskjutningarna fortsätter och i en årsfärsk rapport från BRÅ kopplas dessa skjutningar nästan uteslutande till narkotikahandel.

I Stockholm finns flera områden som enligt polisen klassas som ”särskilt utsatta”. I dessa områden har den grova brottsligheten bitit sig fast och gängen ägnar sig bland annat åt grova narkotikabrott, rån och vapenbrott.

För att vända utvecklingen krävs en palett av åtgärder – både proaktiva och reaktiva. Ett av de mest akuta problemen är införseln av narkotika och vapen vid Sveriges gränser. Men så nyligen kom beskedet om att Datainspektionen inte godkänner Tullverkets nya smarta kameror som ska identifiera misstänkta fordon vid bland annat Stockholms hamnar. Genom att automatiskt kontrollera registreringsnummer skulle tullen enkelt kunna stoppa fordon som ägs av kända smugglare från att ta sig in i landet. Datainspektionen gav avslag på ansökan med hänvisning till den personliga integriteten.

"Tullen behöver ökade resurser"

Rikspolischef Anders Tornberg krävde i ett PM till justitiedepartementet i november förra året att en rad åtgärder måste tas för att bryta den ”djupt oroväckande” utvecklingen på flera håll runt om i landet. Han menade att tullen behöver ökade resurser för att kontrollera införseln av vapen och narkotika. Nivån för det dödliga våldet med skjutvapen beskrivs nu som mer än dubbelt så hög i Sverige jämfört med genomsnittet i andra europeiska länder och förra året omkom 45 personer i skjutningar. När tullplatserna som finns inte är bemannade flödar vapen och narkotika in i landet samtidigt som stöldgodset flödar ut.

I Kamerabevakningsutredningen som utkom 2018, framgick det att kamerabevakning utgör ett viktigt verktyg i den brottsbekämpande verksamheten, men samtidigt medför tillståndsförfarandet en tung administrativ börda vilket på sikt försämrar effektiviteten. Man konstaterar att det finns behov av förenklade regler som tar sikte på kameraanvändning som bedrivs i brottsbekämpande verksamheter samt slopade tillståndskrav.

Utredningen konstaterade dessutom att skälen för tillstånd till den kamerabevakning som Tullverket behöver i sin brottsbekämpning borde väga tyngre än intresset av att skydda den personliga integriteten, den så kallade överviktsprincipen. Nu har Tullverket överklagat Datainspektionens beslut till domstol, som ska ta ställning till huruvida den intresseavvägning som är gjord tar tillräcklig hänsyn både till brottsbekämpningens intressen och integritetsskyddet.

Stockholms stad storsatsar för att göra det som står i vår makt för att bidra till ökad trygghet. Vi anställer 100 ordningsvakter som ska patrullera stadens gator och satsar mångmiljonbelopp på fysiska trygghetsinvesteringar och trygghetskameror. Men så länge vapen och narkotika flödar in vid landets gränser är vi chanslösa. När domstolen tar ställning till Tullverkets överklagan är min förhoppning att de ska komma fram till samma slutsats som kamerabevakningsutredningen. Nämligen att överviktsprincipen borde gälla och att Tullverkets intresse att bedriva kamerabevakning väger tyngre än den enskildes intresse av integritet.

Erik Slottner (KD), trygghetsborgarråd i Stockholms stad