Foto: Mostphotos

DEBATT. Uniform och batonger skapar inte trygghet

Vänsterpartiet i Region Stockholm presenterar tio punkter för hur de vill göra SL-trafiken tryggare. Bland annat föreslår partiet att regionen ska införa en egen SL-vaktsutbildning och bara ha egen trygghetspersonal.

  • Publicerad 10:45, 6 jul 2020

Det här är en debattartikel/insändare på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Vi får med jämna mellanrum medierapportering om övertramp från trygghetsarbetare mot resenärer i SL-trafiken. Inte sällan är det rasifierade personer som råkar illa ut. Det senaste fallet som har rapporterats är Freja som brottades ner på Gullmarsplan. Som oppositionspolitiker i trafiknämnden i Region Stockholm vet vi bara det som vi kan läsa i media. Det vore viktigt för allmänhetens förtroende för trafikförvaltningen att utreda dessa händelser ordentligt.

Den M-ledda majoriteten i Region Stockholm vill plocka politiska poäng och införa hårda tag mot stök, plankare och klotter – andra problem I kollektivtrafiken tycks inte existera för dem. Nu när avtalet med Lugna Gatan är uppsagt verkar den enda lösningen vara uniformerad personal med batonger. Vi är tveksamma om detta verkligen skapar trygghet. Det kan i många fall snarare vara tvärtom.

Kvinnor upplever otrygghet i kollektivtrafiken i en högre grad än män. KTH publicerade i höstas en rapport som visade att sexuella trakasserier är vanliga i kollektivtrafiken. I detta avseende är unga kvinnor särskilt utsatta. Säkerhetsbranschen är mansdominerad och personalen saknar utbildning för att känna igen den här typen av ordningsproblem. Mot sexuella trakasserier behövs sannolikt helt andra lösningar än de som finns idag.

Trygghetsarbetet bedrivs idag av säkerhets- och vaktbolag som är upphandlade av trafikförvaltningen. I branschen är långa arbetspass på tolv timmar praxis. Personalens möjligheter till raster och till exempel toalettbesök är begränsade. Arbetsmiljön är stressig samtidigt som man till exempel ska kunna lugna ner stökiga situationer, omhänderta berusade personer och hindra skadegörelse. Då ligger det nära till hands att ta till fysiska åtgärder, även om andra konflikthanteringsmetoder kanske vore mer lämpliga.

Idag finns det betydligt mindre personal ute bland resenärerna i kollektivtrafiken. Samtidigt är det känt att närvarande personal är ett effektivt sätt att skapa trygghet hos resenärerna och även hos personalen. Den styrande majoritetens lösning har varit att satsa på repressiva åtgärder såsom mer säkerhetspersonal och kamerabevakning.

Trygghetsarbetet i kollektivtrafiken behöver utvecklas för att bättre möta behoven. Där spelar personalens förutsättningar att utföra ett bra arbete, arbetsvillkor och arbetsmiljö en nyckelroll.

Därför har vi 10 förslag för att utveckla trygghetsarbetet i SL-trafiken:

1. Ha mer närvarande personal på plats. Säkerhetskameror kan aldrig ersätta riktiga människor som konduktörer, tågvärdar, kundvärdar etc. som trygghetsskapare.

2. Ställ krav på trygghetspersonalens arbetsvillkor och -miljö vid upphandlingar.

3. Återta trygghetspersonalen i egen regi. Det bästa sättet att ta sitt huvudansvar är att driva den i egen regi utan mellanhänder.

4. Höj kompetensen och kompetenskraven hos trygghetspersonalen. Trygghetsarbete är för komplext och för viktigt för att skötas med några veckors utbildning. Vi anser att trafikförvaltningen ska starta en egen SL-vaktsutbildning som ger yrkesexamen.

5. Bredda rekryteringsbasen. Trygghetspersonalens sammansättning bör bättre återspegla samhällets sammansättning när det gäller kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, religion etc.

6. Ta fram en handlingsplan mot sexuella trakasserier.

7. Utbilda trygghetspersonalen i likabehandling.

8. Utbilda personalen i konflikthantering.

9. Utveckla nya metoder för trygghetsarbetet. Behovet av nytänk i trygghetsarbetet är uppenbart.

10. Utred incidenterna. När övertramp från trygghetspersonalens sida misstänks är det viktigt att de utreds och följs upp.