Idrotten och näringslivet i samma lag

Ett dilemma för många idrottsföreningar i Sverige är att få ekonomin att gå ihop. Hur ser det ut för klubbarna längs E4:an? I blickfånget storklubben AIK Fotboll, Sollentuna Volley och Sundbybergs CK som driver verksamheter på högsta Sverigenivå samt lokala storheter Bollstanäs SK och Akropolis IF.

  • Publicerad 14:09, 14 mar 2019

"Båda parter ska bli vinnare tillsammans"

2018 tog AIK Fotboll åter plats på den allsvenska tronen och i år ska klubben försvara titeln och in i striden om en plats i gruppspelet i Champions League. En förutsättning är ekonomiska muskler.

Små klubbar i norra Storstockholm påtalar svårigheterna i att hitta personer, och att sätta en organisation, som har tid och energi att hjälpa till med klubbens ekonomi.

Inom AIK är det enklare, om vi lyssnar på Stefan Jonasson, kommersiell chef i föreningen. Han talar inte om hur många personer som är direkt kopplade till att ”ragga” sponsorer.

– Alla som jobbar inom AIK Fotboll är involverade i att "sälja" AIK Fotboll. Samtliga ledare och spelare på Karlberg, samtliga anställda på sportkontoret och alla AIK-supportrar säljer klubben varje minut året runt. Det är det som gör AIK Fotboll till ett så extremt starkt varumärke, säger han.

Sponsring och reklam står för 22,5 procent, alltså en fjärdedel, av intäkterna för AIK Fotboll AB. Det handlar om cirka 35 miljoner kronor, sju miljoner mer än 2017.

Vi kan konstatera att AIK Fotbolls omsättning under 2018 var 161 miljoner kronor. Det var lägre än året innan, men bättre än åren dessförinnan.

– Alla involverade i klubben har jobbat enormt hårt och det gav ett mycket starkt resultat på den sista raden, säger Stefan Jonasson och noterar att AIK Fotboll AB inte offentliggör några budgetsiffror.

Medlemmarna är en av AIK:s styrkor. Lite beroende på vem som räknar tillskrivs AIK titeln som Skandinaviens största klubb. Foto: Mostphotos

Vårt samarbete med våra partners går ut på ett långsiktigt samarbete.

Stefan Jonasson, kommersiell chef i i AIK Fotboll. Foto: AIK Fotboll

Av AIK Fotbolls alla intäkter består cirka 22 procent av sponsring.

Medlemmarna är en av AIK:s styrkor. Lite beroende på vem som räknar tillskrivs AIK titeln som Skandinaviens största klubb och mycket medvetet undviker Stefan Jonasson att tala om sponsring.

Varför ska sponsorer sponsra AIK?

– Vi väljer att kalla det för ett samarbete, inte sponsring, då båda parter ska bli vinnare tillsammans. Potentialen för en samarbetspartner till AIK Fotboll är enorm. Vi har dels en hemmaarena som två gånger under hösten 2018 var slutsåld med ca 50 000 åskådare på plats och att synas i de sammanhangen är få förunnat.

– Vi är extremt glada över de företag som valt att samarbeta med AIK Fotboll och de gör givetvis det för att synas tillsammans med klubbens varumärke. AIK Fotboll har förutom ett affärsnätverk även ett nätverk som uppskattningsvis består av över 500 000 personer som är supportrar till klubben.

– Supportrarnas lojalitet till klubben och dess samarbetspartners är enorm. Ett exempel som jag kan nämna är att AIK Fotboll har sedan många år haft ett nära samarbete med Åbro Bryggeri och många AIK-supportrar ser nog Åbro som något av ett AIK-bryggeri och visar lojalitet gentemot dem.

Och klubbens affärssamarbeten bygger på långsiktighet.

– Vårt samarbete med våra partners går ut på ett långsiktigt samarbete. Vi arbetar inte för att tända tomtebloss utan att tända facklor som brinner länge. AIK Fotbolls affärsnätverk ger unika möjligheter för alla företag att med B2B-försäljning i en AIK-miljö öppna dörrar till nya samarbeten och nya affärer. Vår inställning är att man som samarbetspartner till klubben "inte ska ha råd" att lämna samarbetet då det ska vara en tydlig win-win-situation för alla parter, säger Stefan Jonasson

AIK Fotboll

Grundad: 1891.

Antal medlemmar: 18 000.

Meriter: AIK har gjort 90 allsvenska säsonger. Tolv SM-titlar (hälften innan allsvenskans födelse) har det blivit och den senaste togs i höstas. AIK ligger trea i den allsvenska maratontabellen, inte långt efter IFK Göteborg.

AIK har vunnit svenska cupen åtta gånger och 1999 nådde klubben gruppspelet i Champions League.

Bollstanäs SK är Upplands Väsbys storklubb och en storklubb i norra Storstockholms förorter. Foto: Anders Ekström

Bollstanäs SK: Stor förening men få sponsorer

Trots det tungrodda i att ragga sponsorer har Andrea Möllerberg satt som mål att en grupp på runt tre personer ska ägna sig åt att stärka Bollstanäs SK lokala förankring.

Företagare har budgetar och anställda att värna om. Men jag tror att de får goodwill tillbaka om de stöttar lokala föreningar.

Andrea Möllerberg, ordförande för BSK:s fotbollssektion. Foto: Privat

Av BSK:s alla intäkter består cirka 7 procent av sponsring.

Bollstanäs SK är Upplands Väsbys storklubb och en storklubb i norra Storstockholms förorter. Fotboll, handboll och basket ryms inom huvudstyrelsen och klart störst är fotbollssektionen där Andrea Möllerberg är ordförande.

– Vi har fantastiskt många och bra ungdomar, samt engagerade tränare och ledare. Sponsorgrupp är en nyckel vi saknar.

Cirka sju procent av föreningens intäkter kommer via sponsring. Nästan samma procentsats gäller för lagsponsring.

– Lagsponsring kommer såklart in i bokföringen, men oftast handlar det om in- och ut i redovisningen. Som när en förälder går in med 10 000 kronor för att alla i laget ska ha samma overallsjacka med en extra logotype. Stöd och kostnad tar som regel ut varandra.

– Jag önskar att vi kunde vara mer strukturerade i arbetet med klubbsponsring, fortsätter Andrea Möllerberg. Ska vi ta ytterligare ett steg i klubbens utveckling behöver vi en liten grupp, utanför styrelsearbetet, som ideellt söker kontakt med företag, i första hand lokala. Som motivation kan vi kanske erbjuda gruppen en procentsats av det de drar in.

Andrea Möllerberg konstaterar i nästa andetag att det är som ”hönan och ägget”. Om det ska bli attraktivt för företag att synas tillsammans med BSK behöver damerna, klubbens flaggskepp, nå elitettan och herrseniorerna sannolikt lira i division 2.

– För att nå dit behöver vi ekonomiska muskler. Vi värnar ju dessutom om vår barn- och ungdomsidrott, ekonomiskt stöd får inte bara tillfalla senioridrotten.

BSK har i dag tre huvudsponsorer, verkligheten är att BSK inte erbjuder dessa något i gengäld. BSK har ingen loge där sponsorerna kan ha en kickoff eller liknande, samtidigt som de följer en hemmamatch. Och hon tvivlar på att ett knippe fribiljetter till företagens anställda skulle få fler att sluta upp.

– Vi kan konstatera att det handlar om välgörenhet. De vill synas på våra tröjor, ha en reklamskylt och att vi som klubb köper in deras produkter.

BSK har ett samarbete med Stiftelsen Dunross & Co.

– Stiftelsen vill förändra värderingar och synsätt inom idrotten. Det handlar bland annat om att alla ska få vara med, det är jätteviktigt också för oss.

Hur ser din framtidsdröm ut, vad kan göra att BSK tar hand om ännu fler barn och samtidigt konkurrerar med Vasalund, BP, Skånela?

– Företagare har budgetar och anställda att värna om. Men jag tror att de får goodwill tillbaka om de stöttar lokala föreningar. Vi behöver bli bättre på att berätta vad vi kan och gör. Får vi till en sponsorgrupp tror jag att vi kommer en bit på vägen, säger Andrea Möllerberg.

Bollstanäs SK

Grundad: 1922.

Antal medlemmar: 1 500 (1 300 i fotboll, 100 i handboll och basket)

Meriter: Fotbollsdamerna har i perioder spelat i näst högsta serien och fostrat landslagsspelare som Linda Fagerström (97 landskamper), Linda Forsberg (4) och sannolikt ser vi Julia Zigiotti Olme (3 innan Algarve cup) i sommarens VM i Frankrike.

Akropolis IF:s seniorverksamhet är beroende av sponsorer, enligt sportchefen Georgios Gogas (t.h). Foto: Jonny Andersson

Akropolis IF: Sponsorerna står för merparten av intäkterna

Akropolis IF bygger sin verksamhet på sponsring. Uppåt 75 procent av intäkterna kommer den vägen. Sportchefen Georgios Gogas talar om grekiska band och många bäckar små.

Vi har många som stöttar med 5–10 000 kronor och kan göra avdrag för det. Utan den hjälpen vore vi chanslösa.

Av Akropolis alla intäkter består cirka 75 procent av sponsring.

Fotbollsklubben Akropolis IF – som sämst fyra i division 1 de fyra senaste åren och i två kval till superettan – har en flik på hemsida där sponsorer presenteras. Den imponerar med Stockholmsmått mätt.

– Men inte om man ser till antalet Kistaföretag. Lokalt är intresset i det närmast noll, säger Georgios Gogas som har 15 år som sportchef i klubben.

Tillhörigheten är ett bekymmer. Som exempel kan klubben inte pimpa Spånga idrottsplats med sponsorernas reklamskyltar. Man skulle kunna ställa ut dem till matchdagar, men sedan ska de tas undan igen och det finns varken tillräckligt många ideella krafter eller förvaringsutrymmen.

– Vaktmästarna skulle inte uppskatta om vi ockuperade ett förråd/omklädningsrum med reklamskyltar. Det är klart att det är ett problem att inte ha en "egen" arena, vi försöker istället se till att våra sponsorer märks i matchprogram, på facebook, i andra sociala medier och ibland nämns de av speakern.

– Äh, vad får de tillbaka egentligen? Väldigt lite! Och jag tror inte att våra sponsorer förväntar sig så mycket tillbaka.

Det finns Akron (högsta punkt) i många större grekiska städer, men Akropolis i Aten är platsen som representerar termen.

Många privatpersoner och företag som sponsrar Akropolis IF har grekiska rötterna som anledning att hjälpa klubben. I brist på stora företag har klubben många.

– Många bäckar små, heter det va? Vi har många som stöttar med 5–10 000 kronor och kan göra avdrag för det. Utan den hjälpen vore vi chanslösa. Sedan får vi ju faktiskt bidrag från Ettanfotboll, nytt för kommande säsong är att Adidas blivit bollsponsor. Alla lag får 30 matchbollar och en boll kostar runt 1 200 kronor, så det är välkommet och uppskattat.

Klubben har en liten ungdomsverksamhet och därav inte mycket att hämta i form av kommunalt aktivitetsstöd.

– Våra ungdomar behöver sitt stöd, seniorverksamheten måste vi dra runt av egen kraft och vi har lite medlemmar och personer som köper årskort, säger säger Georgios Gogas, som nyligen sålde P- och U-landslagsspelaren Fredrik Hammar, 17, till Brentford FC (spelar i Championship, Englands näst högsta serie) och på sikt kan det ge klirr i kassan.

De senaste fyra åren har Akropolis som sämst slutat fyra i norrettan. Laget har vi två tillfällen snubblat i kval till superettan. Foto: Jonny Andersson

Akropolis IF

Grundad: 1969

Medlemmar: Cirka 350

Meriter: Seriesegrare i division 2, 2010 och 2014. Sedan dess har laget vid två tillfällen kvalat till superettan och vid båda tillfällena stupat på Täbylaget IK Frej.

Med två elitlag och otillräckligt med sponsorer måste Sollentuna VK förlita sig på ideella insatser från alla inom klubben. Foto: Anders Ekström

Sollentuna VK: Elitverksamhet – men nästan inga sponsorer

Med både dam- och herrlag i elitserien förleds man tro att Sollentuna VK;s styrelse har lätt att knyta sponsorer till klubben. – Politiker talar om idrottsrörelsens betydelse. Det borde avsättas stöd för administrativt arbete inom föreningslivet, säger ordföranden Åsa Blomgren.

Sponsorer vill synas. Så klart. Trots att vi har två elitlag syns vi aldrig i tv och tidningar och har det därför svårt.

Av SVK:s alla intäkter består cirka 2 procent av sponsring.

Åsa Blomgren, ordförande i volleybollklubben, talar lätt uppgivet om moment 22 när det gäller sponsring.

– Sponsorer vill synas. Så klart. Trots att vi har två elitlag syns vi aldrig i tv och tidningar och har det därför svårt. Företagen göder klubbar, inom fotboll och hockey, som redan har pengar.

Hon ser ett litet ljus i att svensk volleyboll fått fram en av Europas mest omtalade talanger – Isabelle Haak. Att Jonatan Hellvig och David Åhman tog guld i ungdoms-OS i beachvolleyboll, hoppas hon också ska ge sporten en medial skjuts.

– Vi är värda att synas mer. Inom volleyboll blandar vi flickor och pojkar långt upp i åren. Vi är en inkluderande sport och har många med olika etnisk bakgrund i våra lag.

När Åsa Blomgren synar sin klubb är det med värme och beundran.

– Medlemmarna är fantastiska. Helt enorma. Det ställer upp och bakar för att få in lite pengar, de är parkeringsvakter under nationaldagsfirandet i Edsbergsparken, de är på plats när vi har evenemang i Satelliten…

När samtalet återgår till sponsring är verkligheten den att SVK – trots otaliga SM-titlar på senior- och ungdomsnivå – får in 2-3 procent av intäkterna från sponsorer. Åsa dubbelkollar med sin kassör, innan hon bekräftar att det inte är mer.

– Sedan har vi en del rabatter, som vid resor med SJ och Destination Gotland. Även förbundet har avtal med SJ. Och för att hålla klubbarnas kostnader nere lägger förbundet matchscheman så bland annat vi, med två elitlag, kan åka med båda lagen samtidigt.

Även Lund, Linköping, Rig Falköping och Hylte/Halmstad har damer och herrar i elitserien. Det funkar även att samåka om damerna ska möta Engelholm och herrarna Örkelljunga.

– Mycket pyssel, men alla försöker.

Hur arbetar ni för att knyta till er sponsorer?

– Ideellt. Sedan i höstas har vi dragit igång en sponsorgrupp. Det är cirka fem personer som åtagit sig att försöka på fritiden. Vi kan inte begära att de ringer runt på dagtid, säger Åsa Blomgren.

I fina arenor inom exempelvis fotboll och ishockey kan klubbarna erbjuda loger där sponsorerna blir V.I.P. Är det möjligt i Atena Satelliten?

– Vi bangar inte för något, är öppna för alla förslag en framtida sponsor kan tänkas ha. Men det blir väl inte röda mattan precis, säger Åsa Blomgren och skrattar. Men nog kan vi skärma av en del av läktaren på kortsidan och erbjuda något extra. Vi värnar om alla som stöttar oss i dag och de som kan tänkas göra det i framtiden.

Har ni i SVK något önskemål?

– Politiker talar om idrottsrörelsens betydelse. Det borde avsättas stöd för administrativt arbete, kanslitjänster. Allt kan inte göras ideellt. Tillsammans med Sollentuna kommun bygger vi upp en tränar- och ledarutbildning, men ta en sådan sak annars som att klubbar inom volleybollen konsekvent utbildar spelare till att också vara domare.

Sollentuna Volley

Grundat: 1960 och var då sveriges första volleybollklubb.

Medlemmar: 450

Meriter: På damsaidan har klubben tagit 15 SM-guld (1975-1988 + 2007). Herrlaget har fyra SM-titlar. Till detta ska aderas 14 JSM-guld (damer) och 7 (herrar).

SCK kan hyra ut hallen, det är klubbens ekonomiska räddning, enligt Henrik Edlund. Foto: Olof Plym Forshell

Sundbybergs CK: Olympiska medaljer – men inga sponsorer

Svensk curling har sedan 1998 hämtat medaljer vid nästan varje vinter-OS. På VM- samt EM-har de regnat i klasar. Likväl saknar Sundbybergs CK, en av landets mest framträdande klubbar, sponsorer.

Många företag har huvudkontor I Stockholm, men de vill satsa på landslag eller annan elitidrott, inte på lokala klubbar.

Av SCK:s alla intäkter består cirka 5 procent av sponsring.

– Sponsorer? säger Henrik Edlund, SCK:s ordförande och det går nästan att höra frågetecken tvärnita på hans tungspets.

– Vi har en speciell situation, fortsätter han efter några sekunders eftertänksamhet. Några av våra lag har egna sponsorer. Som klubb har vi nästan inga.

Han håller med om att det är konstigt, men att det är än mer märkligt att curlingsporten tappat klubbar och spelare.

– Jag tror att intäkterna från sponsring ligger på runt fem procent. Marknadsmässigt har varken förbundet eller klubbarna lyckats. Färre spelar i dag än för 20 år sedan, säger Henrik Edlund.

Lag Anna Hasselborg är regerande olympiska mästare, SCK har även fostrat spelare som Sebastian Kraupp, Rasmus Wranå (ingår i dag i Lag Edin, Karlstad) och 2017 vann tjejerna i Team Panthera junior-VM. Listan över spelare kan göras lång.

– Flera av våra lag har, som sagt, egna sponsorer. Sedan jag kom till klubben har vi försökt att få tag i sponsorer, men snabbt givit upp. Vi är inte bra på det helt enkelt. Många företag har huvudkontor I Stockholm, men de vill satsa på landslag eller annan elitidrott, inte på lokala klubbar. Hade vi varit i en klubb på orten, eller i en mindre stad, hade kanske en lokalavdelning stöttat oss. Det verkar i alla fall vara lättare att få lokalt stöd utanför Stockholmsregionen.

Henrik Edlund är ändå inte nedstämd. Klubben mår bra och lever ekonomiskt på att hyra ut hallen och banorna till företag, skolor och privata sällskap som vill testa på sporten.

– Vi ska inte klaga.

"Full juniorsektion", är Henriks beskrivning av återväxten. Vilket innebär cirka 25 barn under 15 år och närmare ett dussin juniorer upp till 21 år. Av de 35-40 ungdoms- och juniorspelarna är 70 procent flickor. Flickor som sannolikt har som dröm och mål att i framtiden sätta press på klubbens och Sveriges affischlag: Anna Hasselborg, Agnes Knochenhauer, Sara McManus och Sofia Mabergs.

Sundbybergs Curlingklubb

Grundad: 1929

Medlemmar: 190.

Meriter: 1933 vann grundaren Axel Nordenstedt sin första av tre raka titlar i spelformen Figur. Sedan dess har ytterligare sex SCK-herrar vunnit den titeln.

Detta tävlingsredskap har fostrat flera svenska världsstjärnor, men sponsorer flockas inte på klubbnivå. Foto: Olof Plym Forshell