#ettsthlm

"Jag har alltid velat kunna slåss. Försvara mig. Och nu hände det."

RÅNRISK DEL 2: ”Många av mina kompisar låter sig inte bli rånade. De blir hellre slagna. Ibland klarar man sig. Men man kan också bli dödad" Hur vet man vad man ska göra? Vi diskuterar det svåra valet med nior i Eriksdalsskolan på Södermalm.

  • Publicerad 11:36, 1 mar 2020

Illiustrationer: Kevin Scheffer

1. ”Jag blockar slaget och går därifrån”

Hon ser inte direkt ut som en fighter. Mer en av de tysta och ordentliga i klassen. Så kompisarna blir både förvånade och imponerade när hon berättar:

– Det var i september eller oktober, på eftermiddagen i Farsta centrum, jag skulle hem och var på väg till bussen. Då kom en kille fram och sa ”ge mig din mobil och hörlurarna”, jag kommer inte ihåg exakt. Och jag vägrade.

Vad hände då?

– När jag fortsätter att säga nej försöker han först slå mot mig. Men jag slår tillbaka. Blockar hans slag. Och går därifrån. Jag kunde inte göra så mycket mer.

2. ”Jag var oskadd. Och hade alla grejerna kvar”

Vi sitter i ett grupprum i Eriksdalsskolan på Södermalm, fem tjejer och två killar i nian, från vitt skilda delar av stan. SO-läraren har låtit oss låna en lektion för att prata om ungdomsrånen. Farstatjejen är den enda som stått öga mot öga med valsituationen: ge upp eller göra motstånd.

– Jag har alltid velat kunna slåss, har boxats mycket hemma när jag var liten. Gått en självförsvarskurs här och var. För att man ska kunna försvara sig själv om något händer. Och nu hände det. Och jag kom därifrån oskadd. Och hade alla mina grejer kvar. Jag tog bussen hem.

"Man kollar om de ser svaga ut, om de saknar självrespekt"

3. ”Min pappa har tränat mig hemma i köket”

Alla runt bordet fattar att frågan inte är enkel. Att riskerna är enorma. Grundrådet de skulle ge är snarare:

– Om man kommer i en situation där man antingen måste ge ifrån sig grejerna eller att bli slagen, då är det bättre att ge ifrån sig grejerna. Man kan ju faktiskt bli dödad. Då är det bättre att ha lite mindre grejer, som en av tjejerna säger.

– Men min mamma har pratat mycket med mig om det. Hon har blivit överfallen flera gånger själv. Visat mig var jag ska slå. Om situationen kräver det.

– Min pappa har tränat mig hemma i köket, berättar en annan.

Mina kompisar låter sig inte bli rånade. De tar hellre slag.

Illustrationer: Kevin Scheffer

4. ”För killarna handlar det mer om heder”

De två killarna i grupprummet har mest suttit tysta. De är vana att ducka undan från hotfulla situationer. Att hålla avstånd, gå åt sidan, inte dras in i något. Men den ena berättar:

– Många av mina kompisar låter sig inte bli rånade. De blir hellre nedslagna. Om de säger att man ska ge upp sin telefon så gör man inte det. De tar hellre slag, för att man inte vill lägga ner sin…

Han hittar inte det rätta ordet.

– För en kille kan det nog bli så att det inte handlar om sakerna utan om din heder. Att det känns så. Och då tar man kanske smällarna i stället, föreslår en av tjejerna.

5. ”Det beror på om de har vapen eller inte”

Men vad händer om man gör motstånd, som kille?

– Man blir slagen. Det är olika. Några blir slagna väldigt allvarligt, så att de ligger ner. Andra kanske lyckas slå tillbaka. De som inte är rädda.

Tar de grejerna ändå?

– Nej, oftast inte.

Hur ska man veta vad som är bäst strategi?

– Det är väl bara beroende på om de har vapen eller inte. Och det vet man ju inte. När det är ett gäng är det också svårt att göra något själv. Om du försöker springa springer de efter dig. Och om det är äldre killar som är starkare än dig. Då går det inte att försvara sig.

Stå upp för dig själv! Så tar du tillbaka makten efter ett rån

Pojkar i nian som säger att de har tvingat någon annan att ge dem pengar, mobil eller något annat värdefullt de senaste 12 månaderna (2018):

Högst: Rinkeby-Kista 11%, Skarpnäck 8% och Farsta 6%.

Lägst: Norrmalm och Älvsjö 1%, Södermalm 2%.

Pojkar i nian som säger att de har blivit rånade under de senaste 12 månaderna (2018)

Högst: Norrmalm 10%, Rinkeby-Kista 8%, Kungsholmen 7%, Skärholmen 7% och Enskede-Årsta-Vantör 7%.

Lägst: Farsta 2%, Södermalm 3%, Bromma 3%, Hässelnby-Vällingby 3%.

Källa: Stockholmsenkäten 2018, Stockholms stad. Se alla siffror här. Motsvarande siffror för hela länet finns här.

6. ”Kanske ha självförsvarskurser i skolan”

Borde man prata mer om sånt här i skolan tycker ni?

– Ja, svarar allihop.

Vad skulle man uppnå med det?

– Man skulle upplysa. Göra folk mer förberedda. Kanske ha självförsvarskurser.

Finns en risk att man gör folk otryggare om man pratar om det mer?

– Nej, jag tror det är bra att peka på det här. För det är ju saker som händer hela tiden, inte bara en gång per år.

Har rånen blivit vanligare tror ni, eller är det bara mer fokus på det?

– Det har absolut blivit mer. Men det är också medierna som har tagit tag i det, inte bara ser förbi det som man gjorde tidigare.

"Gå bara därifrån. Spring om det är nödvändigt"

7. ”Det handlar väl om makt, om att ta kontrollen.”

Vad tänker ni om de nya förnedringsrånen som det rapporterats mycket om?

– Det är så jäkla vidrigt. Att man ska pussa deras fötter. Att de spottar på en.

Varifrån kommer behovet att göra så tror ni?

– Det är väl maktkänslan. De kanske inte har kontroll över sitt eget liv, då vill de ta kontroll över någon annans.

– Men jag kan inte fatta att man kan tänka att det är okej.

– Ingen tänker nog att det är okej. Det är väl snarare det här med kontrollen. Och grupptrycket.

Ökar det här vi-och-dom-uppdelningen inom stan?

– Ja, säger flera i gruppen. Så är det nog.

8. ”Man skulle vilja känna sig mindre ensam”

Så vad vill ni se för förändringar?

– Mer typ civilkurage. Så att man inte känner att man är ensam fast det är en massa folk omkring.

– Och föräldrar behöver prata med sina barn mer om vad som är rätt och fel. Att det får konsekvenser, att du kan få svårt att få jobb senare i livet. Många som rånar har nog inte ett så utvecklat konsekvenstänk.

Vad ska polisen ska göra annorlunda?

– Man skulle kunna ha väktare på ställen där det händer ofta, så att man inte känner sig lika ensam.

– Och det händer ju ingenting om man anmäler. Så om de på något sätt kunde göra mer.

9. ”Det finns många sätt man kan göra motstånd”

Så hur ser rådet ut från polisen?

– Vi har sett fall där ungdomar kaxat emot och lyckats avstyra rånet. Men det kan också leda till att man råkar värre ut. Så grundrådet är: gå därifrån om du får en dålig magkänsla. Spring om det är nödvändigt, säger förundersökningsledaren Carl Johan Birkoff.

Melissa Gimling Arista på Stödcentrum för unga brottsutsatta har samma budskap.

– Lämna över sakerna. Det är bara materiella ting. Unga killar har ofta självbilden att de ska slå tillbaka, men få gör det i praktiken. Vi vill att folk ska se att det finns många andra bra sätt man kan göra motstånd.

LÄS MER OM DET I VÅRA KOMMANDE ARTIKLAR!

Vad tänker ni om ungdomsrånen?

Har du eller ditt barn blivit rånad? Har du förslag på hur man ska lösa den här frågan?

Kontakta oss: info@ettsthlm.se. Mer material finns på ettsthlm.se

Diskutera gärna artiklarna på vår facebooksida eller på instagram.

#EttSthlm är ett projekt initierat av DirektPress som handlar om att motverka polarisering och segregation inom Storstockholm.

Vi vill starta samtal över vi-och-dom-gränserna både kring det som binder oss samman och kring det som reser murar inom stan. Målet är ett mer sammanhållet, öppnare och roligare Stockholm.