Hästkraft och ångkraft. En av föregångarna på Mälaren för nutidens s/s Drottningholm drevs av hästar. Foto: Kerold Klang 1969/teckning ur boken Gamla Stockholm

KEROLD KLANG: När ångan slog ut hästen i Stockholm

"Möjligen kan dagens små trampbåtar som hyrs ut vid Djurgårdsbron räknas som tekniska släktingar till den utskrattade hästbåten", skriver Kerold Klang.

  • Publicerad 10:13, 21 jun 2018

Notera söndagen den 26 augusti i almanackan. Då arrangeras ett tvåhundraårsjubileum på Riddarfjärden, när allt vad Stockholm har av åldriga ångfartyg lägger loss mot Drottningholm i samlad armada.

Vad som firas är uppfinningen ångbåten och att den första båtlinjen mellan Stockholm och Drottningholm har existerat i två sekel. Inget märkvärdigt alls, tycker nog maritimt bevandrade vänner av ordning. Stockholm har ju världens största flotta av bevarade ångfartyg, vi ser de vita skroven med höga svarta bolmande skorstenar överallt sommartid. Ångbåtarna är Stockholms eviga signum, så vad är tricket med armadan?

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

Svaret är att ångfartygens entré och linjen till Drottningholm också blev startskottet för dagens effektiva och moderna Sverige. Före 1818 seglade eller rodde man till sjöss. Tåg fanns inte och de hästdragna landsvägsdiligenserna mellan städerna travade på sanka grusvägar och kostigar som kryssade mellan bondgårdarna. Det var en påfrestning att resa, men allt ändrades med de bekväma självgående fartygen.

Det var engelsmannen Samuel Owen som från sin mekaniska verkstad vid Norr Mälarstrand i augusti 1818 sjösatte landets första maskindrivna fartyg. Trähjulångaren ”Amphitrite” var 19 meter lång, tog 182 passagerare med gods och insattes mellan Riddarholmen och Drottningholm.

Tjugo år senare tuffade ångbåtar mellan de flesta kuststäder och skärgårdar. Fartygen gav landsbygdsfabrikerna snabb distribution av de egna produkterna ut till exporthamnarna, de lokala marknaderna blev nationella, kontinentala och globala, de lastdryga ångbåtarna kom att industrialisera hela Sverige.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

År 1825 byggdes även ett miljövänligt alternativ; den utskrattade hästbåten ”Gefion”, en träkatamaran som drevs framåt av två skovelhjul avsedda att trampas runt av oxar och hästar. När djuren strejkade engagerades sex arbetslösa dalkarlar som trampade hästbåten till bland annat Drottningholm och Nyköping. Den senare resan tog 42 timmar, så succén uteblev. Hästbåten sänktes i Owens varvsvik som utfyllnad, och där hamnade med tiden också den uttjänta ”Amphitrite”.

I dag sover de två djupt under Ragnars Östbergs Plan. Ångarna som i augusti ska jubilera i grupp är något yngre, byggda mellan 1871 och 1931 innan dieselbåtarna började ta över. Några fler hästbåtar byggdes däremot inte. Möjligen kan dagens små trampbåtar som hyrs ut vid Djurgårdsbron räknas som tekniska släktingar. I så fall kanske vi kan vänta oss ytterligare ett tvåsekeljubileum år 2025. Vem vet. Allt kan hända på sjön.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.