Inte längre riktig stad

  • Publicerad 01:44, 30 sep 2010

Stannar nästan alltid upp och betraktar konstverket ”Klara” när jag passerar Sergels Torg. Den lilla modellstaden i brons av skulptören Lars Andreasson föreställer barndomens försvunna citykärna och det är alltid lika intressant att låta blicken följa gator som inte längre finns och humma igenkännande åt byggnader som lämnat in. För jag minns, nästan, allt det där. Jag minns när det gamla city –eller centrum som man sa då– var i skarp drift och Stockholm på något vis var mer stad än nu. Stad, på det där klassiska viset med myller och mångfald på smala gator och gamla byggnader med årsringarna kvar. En stad som gav känslor av kontinuitet, intimitet och blues på en och samma gång. Med andra ord, en klassisk gammal europeisk huvudstad. Mitt på konstverkets långsida löper den smala Klarabergsgatan upp i sin backe från Drottninggatan, vinklar sig lätt åt söder innan åskrönet, byter namn till Hamngatan, korsar Malmskillnadsgatan och kanar sen ner i ytterligare en backe förbi NK och Kungsan. I det högra hörnhuset på bilden låg Husmoderns Varuhus dit jag brukade följa med farmor att handla. Vi tog trådbussen, kanske var det 36:an, från Vasastan nedför Drottninggatsbacken som ännu inte var gågata. Skådespelaren Erland Josephson kallar i sina memoarer gamla Hamngatan för ”en besjälad backe”. I dag finns här inga backar och krökar, Sergels Torg har slukat Klarabergsbacken, Hamngatsbacken är nedhyvlad och över alltsammans löper Malmskillnadsgatans betongviadukt. Där farmors varuhus låg finns nu trapporna till Sergelplattan. Modernt och effektivt, men –sorry alla stadshuspolitiker– inte längre riktig stad. Inte med mitt sätt att se på saken.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.