Hampus Jarnlo, redaktionschef StockholmDirekt, minns svunna dar på Debaser Slussen. Foto: Sacharias Källdén/Niklas Rönnmark

JARNLO: Slussens guldbro blir ett monument över min ungdom

Guldbron anländer, då kastas jag tillbaka till fimparna i halvtomma ölglas på Debaser Slussen och svinkylan i nattklubbskön till Kolingsborg i den urinstinkande Gula gången, skriver redaktionschef Jarnlo.

  • Publicerad 21:00, 10 mar 2020

Det här är en krönika på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens.

Så har det slutligen hänt. Det, av oss Stockholmsmedier, extremt överbevakade fartyget har gått i hamn och guldbron har anlänt till Slussen. Samtidigt har jag den senaste veckan flera gånger påmints om att jag inte är så ung längre. Mitt åldrande har av naturliga skäl inte bevakats lika intensivt av Stockholmsmedierna.

Snart 20 år sen

Det började med att vi på redaktionen pratade om kassettband och jag berättade för några yngre kollegor att jag satte ihop blandband till min första arbetsplats i disken på Grand hotel i Lund. Det slutade allt som oftast med att hovmästaren skrek åt mig att stänga av efter att jag vid upprepade tillfällen trotsat ordern "sänk". I disken var arbetsförmånerna få. Jag ansåg – till skillnad från hovmästaren – att hög musik borde vara en av dem.

Någon dag senare pratade vi på redaktionen om rökförbud och jag kom återigen på mig själv att dra rövarhistorier om när man fick röka på krogen. Då kastades jag tillbaka till fimparna i halvtomma ölglas på Debaser Slussen och svinkylan i nattklubbskön till Kolingsborg i den urinstinkande gula gången. Snart 20 år sen nu. 20 år! Fan, guldbron kommer bli ett monument över min ungdom tänker jag ödmjukt. Självupptagenheten växer onekligen med åren, jag antar att det är en del av åldrandet.