Christoffer Röstlund Jonsson. Foto: Sacharias Källdén

RÖSTLUND: Skevt när mellanhänder tjänar stora pengar på saltade hyror

Svennebananen Nisse från Hökarängen kan aldrig tävla med Spotify i bostadskrisens Stockholm, skriver reporter Röstlund.

  • Publicerad 14:43, 10 jan 2020

Det här är en krönika på StockholmDirekt. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens.

Cirkulera, här finns inget att se! Eller skriva om! Jo, det kan man tycka om mitt gräv kring andrahandsuthyrning, ockerpriser, moraliska och juridiska gråzoner. Så tycker många av er läsare.

Och, inte minst, de som pysslar med att tälja guld med smörkniv genom att stampa ut lyor i andra hand.

Som mellanhanden som saluför små lägenheter i förorten säger: det är en social insats. 43 kvadrat från 40-talet, utanför tullarna, 13 lax i månaden, klart och betalt. Inget att snacka om.

Till viss del har han rätt. Företag, universitet, och sjukhus behöver bostäder. Människor som inte lever här måste kunna komma hit och jobba under en kortare period. Så fungerar en internationell huvudstad.

Det är lätt att skämta om högavlönade IT-konsulter, tristare med en tung gästforskare som inte får loss en säng.

Men ja, det blir ju skevt när hyresvärdar och mellanhänder kan tjäna grova stålar på att salta loss räkningar som gigantiska företag lätt pyntar utan knussel. Svennebananen Nisse från Hökarängen kan aldrig tävla med Spotify.

Som jag brukar säga: var ska vi vanliga stockholmare bo när hela staden blir airbnb och korttidsboende för företag?

Tomställt hyreshus används som hotell